Forskning av betydelse för klimatet i hela Europa
Byggnader förbrukar 40 procent av all energi och svarar för en lika stor del av koldioxidutsläppen i Europa. Forskning vid Linköpings universitet visar att energiförbrukningen för uppvärmning kan minskas med 44 procent i befintliga fastigheter.
Bakom resultaten står Lina La Fleur. Som doktorand följde hon renoveringen av ett flerfamiljshus byggt 1961 i centrala Linköping, ägt av det kommunala fastighetsbolaget Stångåstaden.
Ombyggnaden var ovanligt ambitiös och innefattade isolering, nya fönster och ny ventilation med värmeåtervinning. Ventilationen gav de stora besparingarna, vilket är något som av kostnadsskäl inte görs vid många renoveringar
– Enligt våra beräkningar minskar värmebehovet med 44 procent, säger Lina som påpekar att fastigheten innehåller många mindre lägenheter, vilket gör åtgärderna mer effektiva.
Det här är ingen unik renovering för Stångåstaden. Så långt det är tekniskt möjligt installeras alltid från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning, vilket är nyckeln till de stora förbättringarna.
– Vår ambition är att renoveringar ska hålla i 50 år. Då finns det inga genvägar, säger Fredrik Törnqvist, VD för Stångåstaden.
Betydelsefullt på Europanivå
Det långsiktiga tänkandet i kombination med forskning är av stor betydelse för klimatet, särskilt på Europanivå där fossila bränslen i hög utsträckning används för uppvärmning och elproduktion. Därför lägger EU:s byggnadsdirektiv stor vikt vid renoveringar av äldre fastigheter.
Lina La Fleur är verksam vid avdelningen för energisystem på Linköpings universitet. Nu pågår ett annat forskningsprojekt som drivs av Danica Djuric Ilic i samarbete med Tekniska verken i Linköping, vilket även det kan få stor betydelse.
– Vi undersöker om det går att använda byggnader för värmelagring, för att undvika dyra effekttoppar i fjärrvärmenätet, säger Lina.
Byggnadsstommar kan lagra mycket värme. Genom att värma upp stommen under perioder med låg belastning kan effekten på radiatorer tillfälligt sänkas under period då nätet är hårt belastat. Förhoppningen är att minska dyra och miljöbelastande effekttoppar i fjärrvärmenätet utan att påverka komforten i byggnader.
I Linköping finns perfekta förutsättningar att testa och omsätta forskning till nytta. Linköpingsandan, det starka samverkansklimat som finns i staden, syns tydligt även här – allt för att vi snabbare ska nå energioptimering och effektivisering för att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle.
Foto: Örjan Karlsson.