Regeldjungeln i näringslivet - hur arbetar kommunen för att underlätta?

Miljöskydd, livsmedelskontroll och markupplåtelse är tre exempel på myndighetsområden där kommunen aktivt verkar för att höja kunskap och förståelse för regelverken hos företagen. Samt att de tjänstepersoner som utför tillsynen ska ha en god förståelse för företagens vardag. Det ska vara lätt att göra rätt i Linköping.

Att ingen av oss vill riskera att bli matförgiftad när vi äter på en restaurang eller ett kafé är ju givet, och inget företag ska utsättas för osund konkurrens av företag som inte följer reglerna. Därför fyller kommunens livsmedelskontroll en mycket viktig funktion.

– Vårt uppdrag är att se till att alla konsumenter både får säker mat och rätt information om maten som de stoppar i sig. Kontrollen av livsmedel och livsmedelsföretag omfattar hela kedjan från producent till konsument. Den är obligatorisk och styrs av EU-lagstiftning, förklarar Maria Pihlajärvi, enhetschef för Livsmedelskontrollen.

Bland de cirka 1 300 verksamheter som kommunen kontrollerar ingår allt från dricksvattenproducenten Tekniska Verken, till småskaliga livsmedelsproducenter, livsmedelsbutiker, restauranger och kaféer. De stora anläggningarna Arla och Scan får tillsyn av statliga Livsmedelsverket.

– Något som är av högsta vikt för oss är att det ska vara lätt för företagen att göra rätt i sin verksamhet, samt att vi alltid ska komma med ett juste och bra bemötande, framhåller Maria.

Livsmedelsföretag och livsmedel kontrolleras regelbundet och kontrollen ska vara riskbaserad - det vill säga utföras tillräckligt ofta och med rätt fokus. Där styr exempelvis storlek på företag och känslighet hos kundkretsen.

– Större företag med många kunder kontrolleras oftare, liksom de med känsliga kunder. De sistnämnda kan vara de som levererar till konsumentgrupper som bara har ett alternativ att få sin mat ifrån - som sjukhus, skola och förskola. Där kan infektionskänsligheten och olika former av matallergier vara högre.

Uppdraget är att undersöka om företaget är medvetet om eventuella faror i sin verksamhet. Att de har rutiner för att minimera riskerna samt att de följer övriga bestämmelser i lagstiftningen. Kontrollen ska ge effekt, det vill säga att eventuella risker och brister upptäcks. För att därefter se till att företagaren rättar till dessa.

– Det handlar om att kontrollera miljö, hygien, hantering av råvaror, personalens kunskap om råvaror, om nedfrysning av mat sker på rätt sätt och en hel del annat. Om bristerna är för allvarliga eller för stora har vi rätt att tillfälligt stänga verksamheten till allt har åtgärdats. Men något sådant inträffar som tur är ytterst sällan; jag vill lyfta fram att företagarna inom livsmedelsbranschen i vår kommun är mycket bra på detta.

En nyhet inför 2023 är införandet av efterdebitering av livsmedelskontroll, för att anpassa den svenska livsmedelslagstiftningen till EU:s nya kontrollförordning.

– Det innebär att varje kontrollbesök betalas i efterhand i stället för en årlig avgift i förväg. Regeringen och vi på Linköpings kommun hoppas att det nu blir tydligare för företagen vad de betalar för. Och även att alla upplever systemet som mer rättvist eftersom de berörda företagen endast betalar sin avgift efter att en kontroll har genomförts, berättar Maria Pihlajärvi.

Kommunens markupplåtelse bidrar till en attraktiv stad

Linköpings innerstad ska vara attraktiv och locka besökare, såväl invånare som turister. Myndighetsområdet markupplåtelse beviljar tillstånd och ger lov så att event, tillfällig försäljning och annat kan bidra till stadens puls och öka flexibilitet för näringsidkare.

– Det ska vara enkelt för exempelvis restaurang- och butiksägare att söka tillstånd för markupplåtelse, berättar Mats Hallberg, driftingenjör på Linköpings kommun.

Markupplåtelse söks på allmänna eller offentliga platser - som ägs och förvaltas av kommunen.

– Det kan handla om bland annat gator, torg, parker och naturmark, förklarar Mats. Vanligast är att söka om tillstånd inför någon form av byggnation - då det kan behövas en byggställning, container eller kanske behov av att tillfälligt minska/ta bort något körfält på gatan.

Högt upp på listan står också ansökningar om att få ha uteservering för sin restaurang eller kafé - som utgjorde 94 av 650 ärenden under 2021.

– Antalet uteserveringar i city ökar för varje år och det är något som vi ser väldigt positivt. Tillståndet söks hos polismyndigheten, men det är vi som markägare som tar beslutet.

Restaurangerna/kaféerna hyr från år till år och en säsong pågår som längst från 1 april till 30 oktober. Markupplåtelse kanske kan upplevas som lite krångligt, men egentligen är det väldigt tydligt och klart där kommunen jobbar för att göra det ännu lättare att ansöka och få det beviljat.

– Eftersom polismyndigheten tar en avgift på 870 kronor för att handlägga förfrågan kan det vara bra att ha en dialog med oss först, så att det inte handlar om något vi direkt kan meddela inte kan genomföras.

Oavsett vad det handlar om - att sätta upp en byggnadsställning, uteservering, tivoli, cirkus, marknad, bakluckeloppis eller annat på en allmän eller offentlig plats - är det nämligen alltid hos polismyndigheten tillståndet söks.

– Samma gäller för butiker som vill sätta upp en så kallad gatupratare, det vill säga en skylt med reklam/erbjudanden av sina varor.

– Det är alltså alltid vi som markägare som har veto och säger ja eller nej. Men i vissa fall behöver andra myndigheter komma till tals också, som till exempel när det gäller uteserveringar. Det handlar framför allt om räddningstjänsten (framkomlighet för utryckningsfordon), miljökontoret (när det gäller maten och dess hantering med mera) och socialförvaltningen (alkoholtillstånd), säger Mats Hallberg.

Nytt arbetssätt ökade kundnöjdheten

Avdelningen för miljöskydd ansvarar för bland annat inspektion mot lantbruksföretag - och har under de senaste åren genomfört en resa för att skapa ännu mer tydlighet och en god kommunikation mellan parterna.

– Tidigare var relationen lite svajig framför allt på grund av olika missförstånd. För oss har det därför varit viktigt att få till en bra dialog och samverkan med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) samt de enskilda lantbrukarna i kommunen och deras konsulter, betonar Mikael Lekbeck, enhetschef Miljöskydd.

– Vi prioriterar högt att öka förståelsen för kommunens uppdrag, samtidigt som vi själva har en stor förståelse för lantbrukarnas vardag och alla lagar, regler, föreskrifter och förordningar som de måste följa - där de flesta är beslut från EU, tillägger Johanna Fridh, miljöskyddsinspektör.

Av de cirka 900 verksamheter som avdelningen Miljöskydd kontrollerar i Linköpings kommun är mellan 300 och 350 lantbruksföretag.

– Vi hör av oss till lantbrukarna i god tid innan för att hitta ett datum när det passar att vi kommer till gården. Under besöket inleder vi ofta med att gå igenom dokumentationen, vilken många upplever det finns omfattande krav kring. Men vi finns där för att vägleda och förenkla, säger Johanna.

Därefter genomförs oftast, beroende på tillsyn, en gemensam rundvandring på gården för att titta på exempelvis gödselvårdsanläggning, kemikalieförråd, cisterner samt förvaring och hanteringsrutiner av farligt avfall. Besöket avslutas med en sammanfattning och genomgång om något behöver åtgärdas.

– Vårt huvuduppdrag är att informera om och följa upp miljölagstiftningen - för att säkra en miljö för både oss och kommande generationer, berättar Mikael.

Ett nytt arbetssätt som infördes för några år sedan var att samordna möten mellan Miljö- och hälsoskyddsenheten och representanter från LRF och lantbrukarnas konsulter tre-fyra gånger per år.

– Responsen och resultatet efter att ha haft dessa möten har varit väldigt positiv. Vi har kunna nå ut med information och fått en ökad förståelse för kommunens roll utifrån regelverket och tillsynen. Vi har också anpassat och justerat våra arbetssätt, och kunnat ge våra tillsynspersoner nya perspektiv på det lantbrukarna uppfattat som mindre bra. Det märks även i kommunens mätning över kundnöjdhet i myndighetsutövningen, som vi följer noga. Enligt denna uppskattar lantbrukarna nu både vår kompetens och vårt bemötande, framhåller Mikael Lekbeck.

– Jag är ute på fältet en hel del och för mig är det mycket betydelsefullt att alltid ha ett positivt och bra bemötande. Vi gör ju inte de här besöken för att sätta dit lantbrukarna, utan för att hjälpa dem att följa miljölagar och regler så smidigt som möjligt, säger Johanna Fridh.

Ett ständigt pågående arbete

Ett välmående och växande näringsliv är en grundpelare för en växande stad. Linköpings kommun arbetar ständigt för att förbättra och utveckla servicen till företag i alla branscher.

– Om företag ska vilja etablera sig här måste vi kunna ge dem den absolut bästa servicen. Majoriteten av de kontakter företagen har med kommunen rör just kontroller och tillstånd, så en väl fungerande myndighetsutövning med god service och bemötande är definitivt en konkurrensfördel. För stora företag är regelverken oftast inget problem, de har folk som tar hand om formalian, men för ett mindre företag kan det upplevas som en djungel. Därför är det viktigt att vi bedriver ett ständigt förbättringsarbete och, i takt med företagens förväntan, förbättrar vår information, dialog och effektiviserar våra processer, säger Erik Åqvist, enhetschef på näringslivsstaben.

Har du frågor eller funderingar kring tillstånd och regler, eller något annat som kommunen ansvarar för, så är du alltid välkommen att kontakta Företagsservice. Företagsservice är din kontaktväg till Linköpings kommun som företagare eller blivande företagare.