Tusen år av framtidstro

Det var just vid ån som allt började för mer än tusen år sedan. Närmare bestämt vid Stångebro där det gick att ta sig över vattnet till fots. Området intill vadstället blev en naturlig plats för möten och handel och så småningom även ett spirande samhälle. Här fanns en slätt med bördig jord, ett kraftfullt vattendrag och området korsades av flera viktiga vägar.

Biskopar och kungar

Under medeltiden blev platsen vid Stångån strategiskt intressant för kyrkan och kungamakten, vilket gav anledning att bygga både stenkyrkor, biskopsresidens, kloster och försvars­anläggningar. Kungar kröntes och begravdes i trakten och den kända Eriks­gatan gick rakt genom den framväxande staden. Vid det gamla vadstället fanns nu en fast bro som var en del av Sveriges medeltida huvudväg. Brostället blev senare platsen för ett blodigt slag men det är en annan historia.

Stadsvy över Linköping sedd söderut, år 1878. Till höger domkyrkan med Hårlemanska tornet. Kyrktornet till vänster i bild är S:t Larskyrkan. Foto: Bild Linköping.

Lärostaden

Med kyrkorna följde makt och styrning, men också nödvändiga färdigheter som att läsa och skriva. Redan på 1200-talet var Linköping en lärdomsstad med en internationellt anknuten katedralskola, och år 1627 grundades det högre all­männa läroverket. Sedan dess har traditionen av lärande och kunskap varit stark. Inte förvånande att vår stad idag har ett vasst och framgångsrikt universitet.

Industrierna vid ån

Linköping blev allteftersom en livligare handelsstad, full av företagsamhet och idékraft. Även här spelade Stångån huvudrollen. Forsarna var idealiska för kvarndrift och längs vattenvägen blomstrade verksamheterna. I slutet av 1600-talet fanns det en stor kvarnby i Tannefors som med tiden drev allt från sågverk och snuskvarn till Nordens första pappersbruk. Där lades grunden till många moderna industrier.

Vykort från Linköping parti av hamnen,  från perioden 1892 - 1920. Foto: Bild Linköping.

Kanalen, järnvägen och flygplanen

När Kinda kanal stod klar 1871 exploderade utvecklingen. Båtarna på Göta kanal kunde nu gå hela vägen in till Linköpings nya hamn, och från Kinda­bygden kom fartyg med timmer och trävaror. Linköping exporterade till och med varor till utlandet. Handeln lockade till sig affärsmän, bankirer och investerare, vilket satte mer fart på stadens tillväxt. År 1872 öppnades stam­banan och ett framsynt Linköpings­bolag började tillverka järnvägsvagnar och lok. Snart utvidgades verksamheten till att även omfatta flygplan. Den delen köptes år 1939 upp av Svenska Aeroplan AB, vars initialer sedan dess är en del av Linköpings DNA.

Militären sätter spår

Många högteknologiska företag har, liksom Saab, sin grund i försvarsmakten. Den militära närvaron har påverkat vår stad, vår infrastruktur, byggnader och stadsdelar ända sedan 1500-talet. När garnisonen började ta form i början av 1900-talet följde nya arbetstillfällen, nya innovationer och utveckling av viktiga samhällsfunk­tioner. Bland annat byggdes ett militär­sjukhus som senare kom att ingå i ett länslasarett och som numera är ett universitetssjukhus med världsledande forskning. Dessutom har fantastiska naturområden som Tinnerö kunnat bevaras tack vare att de länge var militära övningsområden.

En livsvänlig plats

Linköpingsborna har under historiens gång fått kämpa mot krig, svält, bränder och epidemier. De har arbetat och slitit, odlat och byggt. Vi har många att tacka för vår idag livsvänliga stad. Människorna som idkade handel vid vadstället, kyrkan som startade skolor, kvarnägarna som drev sina verksamheter, arbetarna som grävde kanalen, investerarna som byggde vägar och arbetstillfällen, militären som skapade trygghet... De har alla en del i det som är Linköping. Medeltidens drömmar och idéer om en framgångsrik stad i mitten av Sverige går som en röd tråd till dagens entreprenörsanda och banbrytande innovationer. En framtidsstad då och en framtidsstad idag. Vem vet var vi är om ytterligare tusen år?

Text: Lena Tedebro Palmér