Unik drönarflygning mellan Linköping och Norrköping

Demonstrationen var en del i en stor Europasatsning för att visa samhällsnyttan med drönare - som skapar möjligheter för fler människor och paket att röra sig i och runt våra städer, samtidigt som utsläpp och trängsel minskar.

– Det är den första flygningen av sitt slag i Sverige och även en av de första i Europa. Till skillnad från drönare som används idag är denna betydligt större, en så kallad eVTOL. Den är också fossilfri och helt autonom utan pilot. Den klarar att ta hänsyn till väder, vind, hinder och i framtiden andra drönare - helt utan mänsklig hjälp, säger Jesper Low, VD på Advanced air Mobility (AAM), ett bolag i IBG gruppen.

Näringsliv, akademi och offentlig sektor har länge utvecklat och forskat kring tekniken, och nu är den redo att användas på riktigt. Genom storskaliga testflygningar i sex olika länder, varav Sverige är ett, vill EU-projektet CORUS-XUAM visa just detta och börja förbereda för integration i samhället.

I Sverige är det Independent Business Group (IBG) via AAM, Linköpings Universitet och Luftfartsverket (LFV) som under nästan två år har planerat testflygningen, i samverkan med Linköpings och Norrköpings kommun.

Om några år ser vi drönare utanför fönstret

Demonstrationsflygningen genomfördes 6 oktober, då den över två meter breda drönaren lyfte med tio kilo last från Linköping i området kring Malmen. Planen var att den sedan skulle flyga fem mil och landa på Norrköpings flygplats, inför stor publik bestående av bland annat kommuner, riksdagsledamöter, representanter från regeringskansliet, myndigheter och företag.

Flygningen gick inte helt enligt plan men resulterade även i ett säkerhetstest. Efter att ha flugit tre mil tappade drönaren nätverksuppkoppling för några sekunder, vilket gjorde att säkerhetssystemen gick igång och den landade kontrollerat. Projektet valde då att inte skicka upp den igen, eftersom den tekniska analysen skulle ta ett tag. Istället körde man den till Norrköpings flygplats via markväg och gjorde en mindre demonstrationsflygning på plats.

– Även om den inte flög hela vägen så är vi nöjda med demonstrationen. Den flög hela tre mil utan pilot och vi såg att säkerhetssystemet fungerar. Inom fem år kommer den här tekniken vara integrerad i samhället, åtminstone när det gäller transport av varor och gods. Att vi människor kan åka drönartaxi ligger kanske sju till tio år bort. Utmaningen framåt är inte drönarna, utan hur vi möjliggör användning i samhället, säger Jesper.

Drönare rör sig i det som kallas det undre luftrummet. För att göra det tillgängligt har LFV fått regeringens uppdrag att installera ett tekniskt stöd för informationsdelning och tillståndsgivning. Luftrummet ingår även i kommunernas detaljplaner, som behöver ses över för att skapa möjligheter för drönartjänster.

– Redan inom några år kommer vi att se drönare i luften när vi tittar ut genom fönstret, säger Billy Josefsson, programansvarig, LFV Forskning & Innovation. Tack vare ett nytt regelverk som träder i kraft 2023 kommer tjänster inom samhällsnytta, blåljusverksamhet och urban luftmobilitet kunna växa fram. För oss på LFV är miljö- och säkerhetsaspekter en prioritet framåt, det vill säga att kartlägga risker och göra flygsäkerhetsbedömningar.

– Att näringslivet, offentlig sektor och forskning arbetar ihop för att skapa och möjliggöra nya hållbara logistiklösningar är mycket positivt. Att testflygningen dessutom genomfördes just här, mellan Linköping och Norrköping, är extra roligt och ytterligare ett bevis på hur samverkan gör oss starkare, säger Louise Felldin, näringslivsdirektör på Linköpings kommun.

Text: Malin Wictorén
Foto: Kollberg & Karlsson