Universitetet värd för superdatorn Arrhenius

– Superdatorer är stora, snabba datorer med kapacitet att göra enorma mängder beräkningar, berättar Jan-Eric. Datorer av det här slaget har funnits länge i Sverige, och Linköping har varit bland pionjärerna inom området. Linköpings Universitet har länge samverkat med bland andra SAAB och SMHI, och gör sedan många år alla SMHI:s väderberäkningar till exempel. 

Möjlighet att hantera större mängder data

Efterfrågan på den här typen av system har ökat drastiskt, inte minst inom områden som för några år sedan inte var på tapeten. 

– Tidigare har det mycket handlat om materialvetenskap och flödesdynamik, konstaterar Jan-Eric. Nya områden är exempelvis språkmodeller som expanderar snabbt. 

– Inte minst med AI så kommer behovet av att använda superdatorer bara att öka. Detsamma gäller klimatområdet och inte minst livsvetenskaperna. Det är jättestort, och naturligtvis en oerhört viktig del i hur vi använder datorerna. 

– Den ökade användningen handlar bland annat också om att det skapas väldigt mycket data i dag. Inom forskningen genereras till exempel en massa data genom olika experiment som inte kan hanteras för hand. Om du ska ta fram ett nytt vaccin så kan du inte screena alla olika möjligheter via tester. Det skulle ta enorm tid. 

– Ett exempel från näringslivet är Volvo Lastbilar. I dag genererar varje fordon som är ute på vägarna data som skickas till Volvo så de kan se hur fordonet ”mår”. Det är gigantiska mängder data som ska hanteras. 

Förutsättningar för ett effektivare upplägg

– Med dagens höga dataöverföringshastigheter, inte minst mellan universiteten, finns förutsättningar för ett nytt mer effektivt upplägg för superdatorerna, berättar Jan-Eric. Den nya tanken är att ha ett värduniversitet för en gemensam hårdvara kombinerat med ett decentraliserat användarstöd ute hos användarna. 

– I samarbete med ett antal andra universitet skickade Linköpings Universitet och NAISS in en ansökan till EuroHPC, European High Performance Computing, för en delfinansiering av ett högpresterande datorsystem med placering i Linköping, och i juni i år fick vi ansökan beviljad.  Dessa medel. tillsammans med medel från Vetenskapsrådet och regeringen, ska finansiera systemet. 

– Superdatorn ska vara på plats och i drift i början av 2025. Och den är döpt till Arrhenius efter Carl-Axel Arrhenius – en framstående kemist som bland annat upptäckte mineralet gadolinit. 

– Förutom de akademiska användarna så ställer också Europakommissionen krav på att vi ska närma oss andra användare inom näringsliv och offentlig sektor. Där finns ett stort intresse. Sammantaget är det en oerhört bra sak för svensk forskning vid universiteten men också för näringslivets konkurrenskraft. 

– Det här innebär jättestora möjligheter för svensk forskning. De befintliga systemen inom NAISS, bland annat vid Linköpings universitet, användes i våras av 5 500 aktiva forskare, fördelade på cirka 1 500 olika forskningsprojekt – stora som små. 

En bekräftelse, men framför allt en framtidsmöjlighet

Arrhenius kommer inte bara vara bland de snabbaste, utan hanterar också säkerhetsfrågor på sätt som många system inte gör i dag. 

– Vi har bland annat fokuserat mycket på att kunna hantera känsliga data, berättar Jan-Eric. Exempelvis stora analyser som involverar persondata inom exempelvis livsvetenskaperna måste hanteras på speciellt sätt. 

– När Arrhenius väl är på plats så blir den också en del av ett europeiskt nätverk. Det betyder att svenska forskare kommer att komma åt andra stora och större datorer på samma sätt som Europa kommer att kunna ha möjlighet att använda Arrhenius. 

– Det här är ett extremt brett område och det kräver både en bred kompetens, men även specifika kompetenser inom hårdvara och när gäller att programmera de här systemen. Det sker saker oerhört snabbt, och det är oerhört spännande att Linköping får vara navet i utvecklingen. Det kommer betyda mycket för Linköpings universitet och Linköping men också för alla andra svenska universitet. 

– Det är förstås roligt och hedrande att Linköpings Universitet fått förtroendet att vara värd för Arrhenius och NAISS, och det är ett kvitto på LiUs gedigna kompetens inom området superdatorer.