Arkitekturprogram för Linköping

En instruktion för dig som vill bygga i Linköping.

Om du vill bygga i Linköping behöver du ta hänsyn till riktlinjerna i Arkitekturprogrammet för Linköpings innerstad, ett program som har tagits fram för att bidra till att Linköping som stad växer hållbart och med kvalitet. Du behöver också vara insatt i de utvecklingsplaner som finns för inner- och ytterstaden.

Arkitekturprogram för Linköpings innerstad

Utvecklingsplan innerstaden

Utvecklingsplan ytterstaden

På den här sidan får du en kortfattad sammanfattning av innehållet i Arkitekturprogrammet.

Tre strategier

Det finns tre strategier som är bärande i Arkitekturprogrammet. Tillsammans innebär de att bygglovsansökan ska beskriva hur projektet bidrar till Arkitekturprogrammets vision, ”mer och bättre innerstad”. Den bakomliggande idén kring strategierna är att höja medvetenheten kring form och funktion i tidigt skede.

De tre strategierna är:

Bygglovshandlingen ska innehålla en kort text om detta.

Det kan till exempel handla om att:

projektet har en bottenvåning med verksamheter som hela eller delar av staden har glädje av
ett vackert träd planteras på kvartersmark till gagn för hela gatan
en bänk och en skulptur förgyller stadsrummet
projektet visar en medveten formgivning med stora fönster som sprider ljus, aktivitet och trygghet ut på gata.

Bygglovet ska innehålla en ritning som beskriver hur den aktuella byggnaden samspelar med sin omgivning.

Ritningen ska presentera:

aktuell fasad tillsammans med omgivande fasader i en längdelevation.
en enkel tvärsektion genom det nya projektet och gatan
eventuell byggnad mitt emot.

Skalan kan anpassas till A4 eller A3 men detaljeringsgraden ska motsvara skala 1:100.

I bygglovet ska det finnas en kort beskrivning av projektets arkitektoniska idé. Vad ska känneteckna projektet när det står klart?

Det kan exempelvis vara:

ett fönster som avviker från övriga i form och placering för att fånga intresset
en idé om ett nytt sätt att hantera ett välkänt fasadmaterial
en utformning av sockeln som ger huset ett spännande uttryck
en idé om trapphusens utformning som bidrar till möten.

Det behöver inte vara storslaget och fördyrande, det centrala är att ge utrymme för idéer som bryter mot slentrian och gammal vana och ger Linköping en intressant och berörande arkitektur att njuta av och vara stolta över.

Exempelbild på elevation, Flerbostadshus står sida vid sida . Exempel på elevation där topografi och befintliga byggnader visas sida vid sida med det föreslagna nya projektet. Brunnberg och Forshed.

När används strategierna?

Strategierna används inte bara i innerstaden. De fungerar som kvalitetsverktyg för byggnation i hela Linköpings kommun när det gäller:

nybyggnad som ligger i exponerat läge så att silhuett eller infartsväg/entré till område eller stad påverkas. Generellt omfattas inte industrilokaler om de inte är exponerade eller framträdande.
nybyggnad eller större ombyggnad som uppförs i närhet av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
offentliga byggnader som till exempel skolor, stadshus, medborgarhus, bibliotek, polishus, stationer och religiösa byggnader.
markanvisningstävlingar som följer punkt ett.

Exempel på hur strategierna kan redovisas

Dokumentet Ormtjusaren visar exempel på hur de tre strategierna enkelt kan redovisas i ett samlat dokument som vi önskar få in som en bilaga till bygglovsansökan enligt Arkitekturprogrammet för Linköping.

Bygglovshandling som visar exempel på Arkitekturprogrammets strategier.

Dokumentet Ellipsen visar exempel på en sådan längdelevation som vi önskar ska ingå i den bilaga som bifogas till bygglovsansökan enligt Arkitekturprogrammet för Linköping. Den visar hur den tänkta byggnationen kommer att upplevas i sin omgivande stadsmiljö.

Bygglovshandling som visar exempel på stadselevation.

Tio stadsbyggnadsprinciper

De tio stadsbyggnadsprinciperna som presenteras i programmet hanteras huvudsakligen i detaljplan, men vid de tillfällen då gällande plan är gammal kan de bli relevanta även för bygglov.

De tio stadsbyggnadsprinciperna:

Byggnader placeras i gatuliv.
Entréer vänds mot gatan.
Gårdar utformas för socialt liv.
Lokaler för verksamhet i bottenvåningarna.
Husens höjd i relation till gatans bredd.
Särskilt viktiga byggnader kan placeras fristående.
Torg, parker vegetation och vatten får variation och hållbarhet.
Flera fastigheter/arkitektinsatser inom varje kvarter.
Gatans linjedragning med hänsyn till upplevelsen.
Platsens historia är en resurs.

Du kan läsa mer om stadsbyggnadsprinciperna på sidan 31 i Arkitekturprogrammet.

Arkitekturens tre grundläggande egenskaper

En av de större stadsbyggnadsteoretikerna under antiken, Vitruvius, identifierade arkitekturens tre grundläggande egenskaper - firmitas, utilitas och venustas - det vill säga hållfast, funktionellt och vackert.

Idag lever dessa grundkrav vidare i form av begreppen:

Berörande arkitektur kan beskrivas som en upplevelse för den som befinner sig i byggnaden eller betraktar den utifrån stadsmiljön.

Alla sinnen kan bli påverkade av exempelvis:

ljusets flöde
hur ett material känns eller doftar
hur rymd och akustik kan samverka
hur kulörer och symboliska detaljer kan stimulera tolkning och förståelse av en byggnad.

Med kunskap och träning kan vi öka medvetenhet om berörande arkitektur.

Robust arkitektur handlar, förutom om att byggnader ska vara dimensionerade så att de inte rasar och att de fyller grundläggande krav på skydd mot väderlekar, även om att de ska vara långsiktigt hållbara. De ska kunna användas flexibelt över tid, kanske återanvända mer och bestå av material som har en liten negativ miljöpåverkan.

Användbar arkitektur handlar om att den ska vara tillgänglig, både ute och inne, för alla, även den som har en funktionsnedsättning. Det handlar också om att rum och rumssamband ska vara måttsatta så att de blir funktionella och går att möblera.

Vill du veta mer? På sidorna 39-43 i Arkitekturprogrammet får du en fördjupning i hur bygglovet bedöms.