Framtidsinriktningen
Är du intresserad av hur vi som samhälle kan skapa rätt förutsättningar för en hållbar framtid? Då kan framtidsinriktningen på Folkungaskolan passa dig.
Framtidsinriktningen
Vägen till en ljusare framtid går via hållbar utveckling. Det betyder att vi utvecklar samhället så att det kan fungera både för oss som lever idag, och för dem som kommer efter oss. Vi delar den här planeten med både människor, djur, växter och andra livsformer, och alla behöver må bra för att planeten ska hålla ihop. Det finns ingen planet B, och att bevara den vi har ser vi som bland det mest meningsfulla man kan kämpa för!
På våra lektioner finns alltid en NO- och en SO-lärare som kan hjälpa dig att förstå hur vi kan förbättra vårt samhälle i riktning mot de globala målen. Vi jobbar i grupper med projekt kring viktiga frågor som klimat, biologisk mångfald, energiproduktion, stadsplanering, fred och folkhälsa. Vi gör studiebesök, skriver medborgarförslag och deltar i tävlingar (och ibland vinner vi!) Vi kan också gå ut och utforska naturen, göra experiment eller bygga insektshotell. Har du egna idéer? Dem vill vi gärna höra!
Hållbar utveckling är en allt viktigare fråga i världen idag, och alla branscher har stort behov av kunnigt folk. I ditt framtida arbetsliv är det nästan säkert att du kommer att stöta på sådana frågor. Hos oss får du utveckla kunskaper och färdigheter som kan ge dig det där lilla extra som en arbetsgivare letar efter! Som grädde på moset kan dessa kunskaper och färdigheter hjälpa dig att höja betygen i NO och SO redan under högstadiet.
Så om du är beredd att engagera dig i framtiden, och vill göra ett smart drag, är du välkommen till oss!
Här presenteras elevarbeten från årskurs 7:
Hus för bin och humlor i Linköping
Av Kira, klass 7F och Karyna, klass 7G
Vad är det som surrar och hämtar sin mat från blommor?
Jo, det kan vara ett bi!
Vi känner alla till den viktiga rollen som insekter, och särskilt bin och humlor, spelar i jordens ekosystem. De pollinerar blommor och växter som behöver det. Vars existens är nödvändig för många levande varelser på vår planet som till exempel människor. Pollinering är viktigt för världens matförsörjning.
Över 75 procent av världens jordbruksgrödor är helt eller delvis beroende av insektspollinering. Både kvaliteten och kvantiteten på grödor förbättras av pollinering. Om det inte fanns pollinatörer skulle vi förlora tillgång till många grödor och vilda växter som ger oss en stor del av våra viktiga näringsämnen. Men tyvärr är många vilda bin och humlor hotade. Vilda bin och humlor måste finnas för det är inte tillräckligt med tambin. Och en konsekvens av att pollinerare försvinner är att mat försvinner från hyllorna i mataffären. Därför måste vi förhindra utrotning av bin och insekter innan det händer. Men vad gör vi människor för att skydda dem som levande varelser och som viktiga djur för ekosystemet och varför är de hotade?
Varför är bin och pollinerare hotade?
Pollinerare har blivit hotade av att deras livsmiljöer har minskat i stora mängder. Livsmiljöer har försvunnit genom urbanisering, avskogning och att modernt jordbruk utvecklas och förändras. Det kan vara svårt för dem att hitta tillräckligt med mat, få tag på bra boplatser eller hitta platser att övervintra på. Jordbruket har blivit mer rationellt som förändrar landskapet mycket. I Sverige har blomsterängar och betesmarker minskat med drygt två tredjedelar sedan början av 1800-talet. Matbristen är ett stort problem för dagens bin. Förr i tiden fanns det gott om ängar med en stor mångfald av blommande växter. Men nu har ängar och skogar inte lika mycket vilda och varierande slag av blommor. Ängarna från förr kan ha ersatts av åkrar och skogsplanteringar som bara har en sorts växt på en stor yta i stället för en varierande mångfald. De få grödor på åkrar som blommar, blommar bara under en kort period innan de blir skördade.
Ett annat hot är kemiska bekämpningsmedel i jordbruk och trädgårdar. Vissa kemiska bekämpningsmedel kan påverka binas immunförsvar, förmåga att navigera, och kan störa honungsbiets oumbärliga kommunikationssystem.
Av Sveriges cirka 270 vilda arter var 97 rödlistade 2020, och 16 av dessa har man inte sett på så länge att man tror att de kan vara försvunna från Sverige.
Hur kan man hjälpa bin och pollinerare?
I Sverige är ett populärt alternativ för att hjälpa insekter att skapa speciella hus för bin och humlor. Där kan de vila, ta skydd från regnet eller kanske sova hela vintern! Dessa små varelser är så viktiga men väldigt ömtåliga, så det vore bra om vi kunde skydda dem.
Insektshotellet är indelat i olika rum, exempelvis med kottar, träpinnar med borrade hål, och bamburör för att locka till sig olika slags gäster. Ett av rummen är särskilt anpassat för fjärilar. Varje rum bör täckas med ett nät för att skydda insekter från fåglar. Insektshotellet kan sättas upp från tidigt på våren till sent på hösten, eftersom insekterna använder hotellet på olika sätt, även som skydd för kylan.
I Tinnerö i Linköping öppnade man till och med nyligen ett speciellt hotell som rymmer cirka 160 000 insekter! Som du kan se är olika "rum" i den anpassade för olika insekter, så att varje insekt kan hitta en plats att vila på och ett tillfälligt skydd där.
Det här är en bra lösning som tar oss ett steg närmare att uppnå
det globala mål 15 "Ekosystem och biologisk mångfald”!
Om man inte kan fixa ett insektshotell finns det andra saker som man kan göra som att låta gräsmattan växa, plantera växter som är bra föda eller kanske köpa mera eko-produkter.
Skräp i naturen
Av Simon och Muntadher, 14 år
Bilden visar en trädrot där det slängts skräp och plast som förstör naturen. Det kan döda djur och natur. Vi tycker det är dåligt att kasta skräp i naturen för att plasten tar 450-1000 år att brytas ner. Vi borde slänga det i soptunnan, för ingen annan plockar upp ditt skräp. Det blir då lättare för dem, som jobbar med skräp, att hämta upp och bränna så att det blir ny energi. Vi människor påverkas inte av det lika mycket, men djur och natur gör det. Djuren påverkas direkt - om vi äter en fisk som har plast i sig så blir vi förgiftade.
Schysst garderob
Av Martina, Maryam och Chanel, 14 år
Varje svensk slänger i snitt 8 kilo kläder per år.
Ett av de många problemen är att resurser som kan användas till en massa olika saker slängs bara så!
Många personer gör sig av med kläder för att de är utslitna, trasiga eller att de vill rensa kläder från garderoben. Vad man ska helst göra är att återvinna kläderna så de hamnar i secondhand och åker till barn som behöver dessa kläder. Annars så används kläderna igen för att göra andra kläder. Med det sparar vi på resurser och material som vi människor behöver till något annat viktigt.