I Sverige har vi länge varit duktiga på att arbeta med utsläppsminskningar, men inte pratat lika mycket om beredskap inför ett förändrat klimat och hur det påverkar svensk infrastruktur och svenska företag. De frågorna väckte Madeleine Svenberg, expert på infrastruktur- och klimatfrågor på Svenskt Näringsliv samt Henrik Isaksson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv, när de under tisdagen besökte Linköpingsinitiativet vid årets första nätverksträff.
– Det är svårt att överblicka vilka klimatrelaterade risker företagen kan behöva hantera inom Sverige men när man dessutom tar till den internationella dimensionen av problemet blir det förstås väsentligt mer komplext. De allra flesta företag gör inte riskanalyser på hur deras import kan komma att påverkas av exempelvis bränder och översvämningar, berättar Henrik Isakson.
– Samtidigt kan det vara så att de största klimatriskerna för vissa företag faktiskt ligger långt bort i världen. Är man beroende av en viss råvara för sin verksamhet och allt importeras från samma ställe, så kan en naturkatastrof på den platsen skada företaget. Det kan gälla såväl själva produktionen som transporterna. Exempelvis är 87 procent av världens hamnar i riskzonen för klimatrelaterade störningar, fortsätter Henrik.
Det krävs beredskap
Förra året blev Svenskt Näringslivs rapport “Klimatanpassning av transportinfrastrukturen” klar. Den ger bland annat en överblick över vägar och järnvägar som är särskilt sårbara för klimatrelaterade risker och som samtidigt är kritiska ur näringslivssynpunkt. Rapporten visar att det finns ett behov att klimatanpassa väg- och järnvägsnätet i Sverige för att minska näringslivsets sårbarhet inför klimatförändringar.
– Vi har idag en betydande underhållsskuld på våra vägar och järnvägar. En försämrad standard blir inte bara ett hinder för näringslivets transporter utan det gör oss också än mer sårbara för klimatrelaterade risker, säger Madeleine.
– Samhället i stort behöver höja sin beredskap inför ett förändrat klimat och gäller även transportsystemet. Frågan är viktig när vi bygger ny infrastruktur, men det befintliga väg- och järnvägsnät behöver också anpassas efter nuvarande risker, fortsätter hon.
Frågan om klimatanpassning av det svenska väg- och järnvägsnätet försvåras av en otydlig ansvarsfördelning mellan exempelvis Trafikverket, andra myndigheter, kommuner och markägare, samt avsaknaden av en mer långsiktig finansiering. Men företagens medvetenhet samt beredskap är också avgörande.
– Företagen behöver vara medvetna om riskerna i sin leverantörskedja, både inom och utanför Sveriges gränser. I Sverige kan exempelvis översvämningar, ras, skred och erosion få stora konsekvenser för företagens transporter och riskerna förekommer över hela landet. Medföljande förseningar och avbrott kan resultera i ökade transportkostnader, störningar i produktionskedjan och på sikt att hela den svenska ekonomins konkurrenskraft minskar, säger Henrik.
Lägg inte alla ägg i samma korg
Ett råd som Svenskt Näringsliv delar med sig av under Linköpingsinitiativets nätverksträff, är att ha en sund balans mellan risk och kostnad när det gäller den egna logistiken.
– Vi upplever ett ökat fokus på frågan om klimatförändringarnas påverkan på näringslivet och i sin tur också frågan om beredskap. Frågan har blivit alltmer aktuell över tid och klimatkatastrofer bedöms inträffa oftare framöver, inte bara i Sverige utan över hela världen. Som företag behöver man ha vetskap om hur det kan påverka den egna verksamheten, inte minst transporterna, och vad man kan göra för att minska risken, säger Madeleine.
Viktiga frågor att fundera över är exempelvis: hur alternativa leveranskedjor kan se ut, om någon produkt kan bytas ut, lagret göras större eller råvaror köpas från flera platser i världen. Man kanske till och med kan hjälpa sin leverantör att hjälpa sig själv för att minimera risken för bränder eller liknande. Att inte hantera riskerna kan nämligen också bli en kostnad.
– Att flytta hem all produktion till Sverige är inte alltid så klimatsäkert som det skulle kunna låta. Då lägger man alla ägg i samma korg vilket blir sårbart om något skulle hända i Sverige. Dessutom är det för många verksamheter omöjligt, säger Henrik
Kunskapshöjande åtgärder behövs
Att minska sårbarheten i Sveriges logistikkedjor är komplext och givetvis inte bara näringslivets sak. För att få bukt med klimatriskerna för det svenska transportsystemet behöver hela samhället samverka bättre, den långsiktiga planeringen och finansieringen stärkas samtidigt som metoder för kostnadsfördelning behöver komma på plats. Något som Svenskt Näringsliv pekar på i sin rapport.
Där poängterar de även värdet och nödvändigheten av kunskapshöjande aktiviteter inom klimatanpassning, på såväl universitet som inom kommuner och länsstyrelser. Inte minst för att stärka rollen som beställare av infrastruktur. Utmaningarna är alltså många, men möjligheterna också.
– Att som företag anpassa sig till klimatförändringar innebär inte att man kapitulerar inför dem. Kan vi behålla vår kontinuitet och leveranssäkerhet även under extremväder får vi en stark ekonomi och behåller vår konkurrenskraft, säger Madeleine.
