Anna Fredriksson, platsansvarig på Bygghubben och John Torsell, VD på HagaROT - en av initiativtagarna till Bygghubben.
Nytillverkat byggmaterial står för en stor del av utsläppen inom byggbranschen. Medan återbrukade material har noll utsläpp, om de återanvänds. Rent krasst har byggsektorn generellt varit dålig på återvinning, men tack vare ett gemensamt initiativ där konkurrerande byggföretag gått samman och skapat en lokal plats för återbrukat byggmaterial, är Linköping nu något bra på spåret.
Under måndagen berättade de om sina lärdomar och erfarenheter vid Linköpingsinitiativets senaste träff med tema återbruk. Linköpingsinitiativet är ett lokalt nätverk där privata och offentliga organisationer samverkar för att med gemensam kraft accelerera klimatomställningen.
Privata företag samverkar kring återbruk av byggmaterial
– Byggföretagen har alltid sparat vissa saker. Men om en sak ställs i ett rum utan att någon vet om att den finns, är sannolikheten stor att den till sist slängs när utrymmet behövs. Företagen har oftast inte plats för den typen av förvaring och det blir inte kostnadseffektivt, säger Anna.
Det saknades alltså en professionell aktör i branschen med företagsfokus, där det både gick att lämna väl fungerande byggmaterial och köpa begagnade produkter på ett enkelt sätt. Blocket var inte rätt arena.
Ur det behovet uppstod Bygghubben, ett gemensamt initiativ där sex privata bolag valt att arbeta tillsammans kring återbruk. Målet är att minska utsläppen, sluta slänga bra byggprodukter och istället återanvända dem i andra byggnader för att spara på resurser och minska avfall.
Idag har de varit igång i drygt ett år och nyfikenheten och intresset från branschen växer. Anna får ofta förfrågningar från andra städer om hur de startade samt driver verksamheten och antalet samarbetspartners har vuxit från sex till arton. En gång i månaden träffas de för att livligt och engagerat diskutera och förbättra cirkulariteten i byggbranschen.
– Det finns så mycket glädje och stolthet i det här projektet. Oftast är det VD eller vice VD som deltar på våra möten vilket är bra. Frågan behöver få rätt dignitet i företagen så att alla förstår att återbruket är viktigt och något man ska jobba fokuserat med. Det är också nödvändigt för att det ska fungera. Att återbruka byggmaterial tar mer tid än att slänga. Då måste det vara tydligt ända ut på byggarbetsplatserna att det är prioriterat, säger Anna.
Lokal hjälp med hanteringen viktigt för att det ska fungera
Just nu får de som är samarbetspartners till Bygghubben ingenting betalt för materialet som återvinns, något som kan komma att ändras över tiden. Däremot hämtas produkterna gratis, de får rabatt vid stora köp av återbrukat material, hjälp med återbruksinventeringar samt slipper kostnaden för att slänga varorna. Varje år får de även också en rapport där det framgår hur mycket material de lämnat in, köpt och hur stor koldioxidbesparingen varit.
– Medlemmarna verkar tycka att den största vinsten är att det finns någon att prata med i lokalområdet som koordinerar och hjälper till med hanteringen. Oftast ringer en entreprenör när någonting ska rivas eller byggas om. Då åker jag dit och tittar, märker upp de varor som ska tas om hand, diskuterar hur det ska demonteras, fraktas och hämtas, berättar Anna.
Till sin hjälp har hon appen “Palats”, en app gjord särskilt för återbrukshantering inom byggnation och möbler.
– I appen fotar jag alla produkter, kategoriserar dem och prissätter. Varje produkt får en QR-kod som gör att jag vet var de står i lagret och kan ta ut klimatdata. QR-koden gör lagret lättarbetat då jag kan sortera efter exempelvis pris eller vilket skick de är i. De flesta affärerna görs på vår webbplats, men de som vill känna och klämma kan komma ner till butiken i Tornby, säger Anna.
Där finns inga priser, men kunderna kan enkelt scanna QR-koden och se hela annonsen med produktinformation samt pris.
– Just prissättningen har tagit lite tid. Först tittade jag på nypriset men det kan skilja väldigt mycket åt. Privatpersoner och byggföretag ser också väldigt olika på pris. Jag har lärt mig efter hand vad som fungerar och justerar efter skick samt efterfrågan. Ungefär hälften av våra köpare idag är privatpersoner och resten företag, men volymmässigt står företagen för en större del av omsättningen, berättar Anna.
Utsläppsintensiva produkter populära
Något som kan påverka utvecklingen framåt är det nuvarande kravet på att fastighetsägare ska ta fram klimatkalkyler, som visar hur mycket utsläpp olika byggnader genererar. Återbrukat byggmaterial förbättrar kalkylen så efterfrågan lär öka, vilket Bygghubben redan märker.
– Många vill köpa utsläppsintensiva produkter, som glaspartier, metallprodukter samt tvättställ och toalettstolar i porslin. De produkterna kan det nog bli brist på framöver. Men det som är avgörande för att återbruksmarknaden ska växa är att hela branschen börja tänka annorlunda och blir bättre på att anpassa byggnadsprocessen efter vad som finns att tillgå och inte alltid behöver följa en ritning, avslutar Anna.
