Flygplan på pelare
Vid E4:an norra, östra och västra infarten till Linköping och vid Saab är ett antal flygplan uppställda. Här förklarar vi vilka flygplan som är placerade var.
När Linköping firade 700-årsjubileum 1987 sattes tre flygplan upp på pelare längs E 4:an, nämligen Tunnan, Saab Safir och Saab 340.
2003 planerade en arbetsgrupp med representanter från Saab, Linköpings kommun och Flygvapenmuseum firandet av flyget 100 år. Gruppen föreslog då att de befintliga flygplanen i Linköping skulle kompletteras med fler Saabflygplan.
Antalet pelarflygplan utökades nu till sju flygplan längs E4:an samt ytterligare ett flygplan vid infarten till Saab. Nya platser undersöktes och enbart Saab 340 kom att stå exakt på sin tidigare plats. Till de nya platserna drogs elektricitet för att kunna belysa flygplanen.
I maj 2004 var samtliga flygplan på plats.
Dessa flygplan står uppställda vid E4:an, västra infarten till Linköping (Tokarp).
Flygplanet som finns vid E4:an, västra infarten till Linköping, levererades 1954 till F 6 i Karlsborg och kom senare att tillhöra F 15, Söderhamn och F 4, Östersund. Sista åren fram till 1974 tjänade flygplanet som målbogserare på Malmen i Linköping.
Saab J 29 Tunnan. Foto: Saab
Historia
I slutet av 1944 meddelade Flygförvaltningen Saab att det var dags att börja projektera ett nytt flygplan. Efter ett antal projektstudier fastställdes hur flygplan 29 skulle se ut. I början av 1950-talet var Tunnan ett av de första pilvingade flygplanen i aktiv tjänst.
Tunnan konstruerades i versionerna A-F där F-versionen var utrustad med en svenskbyggd efterbrännkammare (EBK).
Flygplanet utrustades med en engelsk jet-motor, DeHavilland Ghost, som tillverkades på licens av Svenska Flygmotor i Trollhättan.
Första flygningen genomfördes 1 september 1948 av den engelske provflygaren Robert "Bob" Moore.
Tunnan opererade både i det svenska och österrikiska flygvapnet.
Totalt levererades 661 flygplan.
Fakta
Unikt nummer: 29441
Spännvidd: 11,0 m
Längd: 10,23 m
Höjd: 3,75 m
Startvikt: 6 680 kg
Max.fart: 1 035 km/tim
Topphöjd: 13 700 m
Flygplanet som finns vid E4:an, västra infarten till Linköping, levererades 1958 till F 12 i Kalmar och tjänstgjorde även på F 21 i Luleå, F 4 i Östersund samt på F 13M/F16M i Malmslätt. Flygplanet togs ut tjänst 1997. Den sammanlagda flygtiden var då 4251 timmar.
Saab J 32B Lansen. Foto: Saab
Historia
Vid krigsslutet 1945 påbörjades diskussioner, mellan Saab och dåvarande Flygförvaltningen, om en ersättare till bombplanet B18. Det nya flygplanet skulle vara ett attackflygplan och försett med jetmotor, på den gamla tiden kallad reamotor.
Efter olika projektstudier kom flygplan 32 Lansen till. Man gjorde flera försök med att utveckla en svensk jetmotor till Lansen, men försöken avbröts och man valde istället en engelsk motor licenstillverkad av Volvo Flygmotor.
Lansen flög för första gången 3 november 1952 med provflygare Bengt Olow som pilot.
A32 Lansen blev Saabs första överljudsflygplan och levererades till svenska flygvapnet i tre olika versioner, totalt 447 exemplar.
När Lansen tjänat ut som stridsflygplan modifierades 24 flygplan till målbogserings- och störövningsflygplan vilka användes fram till 1999.
Fakta
Unikt nummer: 32507
Spännvidd: 13 m
Längd: 14,9 m
Höjd: 4,65 m
Startvikt: 13 600 kg
Max.fart: 1 125 km/tim
Topphöjd: 15 000 m
Dessa flygplan står uppställda bredvid E4:an vid avfarten till Berg.
Flygplanet som finns vid E4:an, norra infarten till Linköping, är ett hopplock av flera flygplan och endast kroppen kommer från 60080. Detta flygplan tjänstgjorde som skolflygplan på F 5 i Ljungbyhed 1967-1999 och hade en sammanlagd flygtid på 4683 timmar.
Saab 105/SK 60. Foto: Saab
Historia
I mitten av 1950-talet började Saab att projektera ett civilt jetflygplan, Saab 105. Då flygvapnet under hösten 1958 sökte efter ett nytt jetdrivet skolflygplan kunde Saabs projekt och flygvapnets önskemål samordnas.
Resultatet blev ett högvingat tvåmotorigt flygplan med lärare och elev placerade sida vid sida. Flygplanet utrustades med franska Turboméca motorer (RM9).
Saab levererade 150 flygplan till det svenska flygvapnet. Dessa användes dels som skolflygplan, dels som lätt attackflygplan. Under första halvan av 1990-talet modifierades SK60 med bland annat nya motorer från den amerikanska motortillverkaren Williams Rolls (RM15).
Första provflygningen av flygplan SK60 genomfördes 29 juni 1963 av provflygare Karl-Erik Fernberg.
Flygplan 105 har även levererats till Österrike, men då med en starkare motor av typen General Electric.
Fakta
Unikt nummer: 60080
Spännvidd: 9,5 m
Längd: 10,5 m
Höjd: 2,7 m
Startvikt: 4 050 kg
Max.fart: 770 km/tim
Topphöjd: 13 500 m
Flygplanet som finns vid E4:an, norra infarten till Linköping, levererades till flygvapnet 1952 och tjänstgjorde som skolflygplan på F 5 i Ljungbyhed och senare som sambandsflygplan på F 7 i Såtenäs. Sista flygningen skedde 1987 med totalt antal flygtimmar på 5956 timmar. Samma år iordninggjordes flygplanet av F3 veteranflygklubb och återfick då sin ursprungliga gula färg. 2011 målades flygplanet på nytt.
Saab Sk 50 Safir. Foto: Saab
Historia
Under första halvan av 1940-talet beslutade Saab att starta ett nytt flygplansprojekt, Saab 91, eller Safir som flygplanet kom att kallas.
Ambitionen när projektet startade var att konstruera ett kombinerat skol- och sportflygplan. Skrovet skulle bestå av metall och ha noshjul. Dessa förutsättningar uppfylldes.
Safiren tillverkades i versionerna 91A, 91B, 91B2, 91C och 91D. Saab 91A utrustades med en DeHavilland Gipsy Major-motor. Övriga versioner med olika typer av Lycoming-motorer.
När Flygförvaltningen ställde krav på Saab att öka produktionen av krigsflygplan flyttade man tillverkningen av Safirerna till Holland. Totalt tillverkades 323 Safirer.
Saab Safir har levererats till civila och militära kunder i 21 länder varav sex flygvapen.
Första flygningen genomfördes 20 november 1945 av provflygare Olle Hagermark.
Fakta
Unikt nummer: 50016
Spännvidd: 10,6 m
Längd: 7,8 m
Höjd: 2,2 m
Startvikt: 1 075 kg
Max.fart: 270 km/tim
Topphöjd: 6 100 m
Detta flygplan står uppställt bredvid E4:an vid Kallerstad.
Flygplanet som finns vid E4:an, östra infarten till Linköping, är det första provflygplanet av Saab 340 och det användes av Saab för typutprovning. Flygplanet kom senare att tillhöra Skyways och civilmärktes SE-ISF. Sista flygningen skedde 1984 och flygplanet hade då en sammanlagd flygtid på 616 timmar.
Saab 340. Foto: Saab
Historia
1980 beslutade Saabs styrelse att bredda verksamheten med ett civilt program. Tillsammans med en amerikansk samarbetspartner, Fairchild Industries, utvecklades ett tvåmotorigt regionalflygplan med plats för 28-35 passagerare. Det var det första flygplanet i världen att certifieras samtidigt i en gemensam process av elva nationer.
1985 övertog Saab det totala ansvaret för Saab 340. Redan 1987 kom en ny version 340B, med ytterligare höjd prestanda.
Svenska flygvapnet har anskaffat sju Saab 340 som används som transportflygplan och bärare av en radarspaningsanläggning.
Totalt byggdes 459 flygplan, som levererades till flygbolag över hela världen. Den sista Saab 340 levererades 1996.
Jungfruflygningen från Saab-fältet gjordes den 25 januari 1983 av chefsprovflygare Per Pellebergs och projektprovflygare Eric Sjöberg.
Fakta
Unikt nummer: 340.001
Spännvidd: 21,44 m
Längd: 19,73 m
Höjd: 6,97 m
Startvikt: 13 155 kg
Max.fart: 528 km/tim
Topphöjd: 9 450 m
Dessa flygplan står uppställda utanför Tallboda, E4:an öst.
Flygplanet som finns vid E4:an, östra infarten, var i tjänst mellan 1967 och 1990 på F1 i Västerås och F10 i Ängelholm. Den sammanlagda flygtiden var 2399 timmar.
Den Drake som finns vid Saab levererades till F1 i Västerås 1969 och tillhörde senare F10 i Ängelholm samt F12 i Kalmar. Den sista flygningen skedde 1985 och flygplanet hade då en sammanlagd flygtid på 2565 timmar.
Saab J 35 F Draken. Foto: Saab
Historia
Redan 1949 började konstruktörerna att skissa på modellen som sedermera resulterade i flygplan 35 Draken.
Drakens unika dubbeldeltavinge var då helt oprövad. Därför byggdes först en linstyrd modell, driven av en pulsjetmotor och sedan ett provflygplan, Saab 210 "Lilldraken", som var nerskalad till ca 70%. Den 25 oktober 1955 flögs "fullskale"-Draken för första gången av chefsprovflygare Bengt Olow.
Leveranser till svenska flygvapnet ägde rum mellan 1959 och 1972. Draken har även exporterats till Danmark, Finland och Österrike. Totalt byggdes 612 flygplan.
Draken användes som jakt-, spanings- och skolflygplan.
Fakta
Unikt nummer: 35477 (östra infarten), 35550 (Saab)
Spännvidd: 9,4 m
Längd: 15,3 m
Höjd: 3,9 m
Startvikt: 9 000 kg
Max.fart: Mach 1,5
Topphöjd: 15 000 m
Flygplanet som finns vid E4:an, östra infarten till Linköping, levererades till F 21 i Luleå 1983 och överfördes senare till F 4 i Östersund. Sista åren tillhörde flygplanet F 16 i Uppsala och tjänstgjorde fram till 2002 med sammanlagd flygtid på 1988 timmar.
Saab JA 37 Viggen
Historia
Viggenprojektet startade 1962 och den 8 februari 1967 genomfördes den första flygningen med chefsprovflygare Erik Dahlström vid spakarna.
Leveranserna till flygvapnet påbörjades 1971 och avslutades 1990. Då hade 329 flygplan levererats i fem olika versioner.
Viggen användes som attackflygplan, skolflygplan samt två olika spaningsversioner, för havsövervakning och för fotospaning. Den sista versionen av Viggen var avsedd för jaktuppdrag.
Viggen var år 2003 fortfarande i tjänst.
Utmärkande för Viggen är bland annat nosvingen och att flygplanet har möjlighet att reversera jetstrålen för att minska landningssträckan. Motorn är Pratt & Whitney JT8D-22, som licenstillverkats av Volvo Flygmotor.
Fakta
Unikt nummer: 37367
Spännvidd: 10,6 m
Längd: 16,3 m
Höjd: 5,9 m
Startvikt: 16 000 kg
Max.fart: Mach 2+
Topphöjd: 18 000 m
Detta flygplan står uppställt utanför Saab.
Flygplanet som finns vid E4:an, östra infarten, var i tjänst mellan 1967 och 1990 på F1 i Västerås och F10 i Ängelholm. Den sammanlagda flygtiden var 2399 timmar.
Den Drake som finns vid Saab levererades till F1 i Västerås 1969 och tillhörde senare F10 i Ängelholm samt F12 i Kalmar. Den sista flygningen skedde 1985 och flygplanet hade då en sammanlagd flygtid på 2565 timmar.
Saab J 35 F Draken. Foto: Saab
Historia
Redan 1949 började konstruktörerna att skissa på modellen som sedermera resulterade i flygplan 35 Draken.
Drakens unika dubbeldeltavinge var då helt oprövad. Därför byggdes först en linstyrd modell, driven av en pulsjetmotor och sedan ett provflygplan, Saab 210 "Lilldraken", som var nerskalad till ca 70%. Den 25 oktober 1955 flögs "fullskale"-Draken för första gången av chefsprovflygare Bengt Olow.
Leveranser till svenska flygvapnet ägde rum mellan 1959 och 1972. Draken har även exporterats till Danmark, Finland och Österrike. Totalt byggdes 612 flygplan.
Draken användes som jakt-, spanings- och skolflygplan.
Fakta
Unikt nummer: 35477 (östra infarten), 35550 (Saab)
Spännvidd: 9,4 m
Längd: 15,3 m
Höjd: 3,9 m
Startvikt: 9 000 kg
Max.fart: Mach 1,5
Topphöjd: 15 000 m
Lista över uppställda flygplan
Flygplanet som finns vid E4:an, norra infarten till Linköping, är ett hopplock av flera flygplan och endast kroppen kommer från 60080. Detta flygplan tjänstgjorde som skolflygplan på F 5 i Ljungbyhed 1967-1999 och hade en sammanlagd flygtid på 4683 timmar.
Saab 105/SK 60. Foto: Saab
Historia
I mitten av 1950-talet började Saab att projektera ett civilt jetflygplan, Saab 105. Då flygvapnet under hösten 1958 sökte efter ett nytt jetdrivet skolflygplan kunde Saabs projekt och flygvapnets önskemål samordnas.
Resultatet blev ett högvingat tvåmotorigt flygplan med lärare och elev placerade sida vid sida. Flygplanet utrustades med franska Turboméca motorer (RM9).
Saab levererade 150 flygplan till det svenska flygvapnet. Dessa användes dels som skolflygplan, dels som lätt attackflygplan. Under första halvan av 1990-talet modifierades SK60 med bland annat nya motorer från den amerikanska motortillverkaren Williams Rolls (RM15).
Första provflygningen av flygplan SK60 genomfördes 29 juni 1963 av provflygare Karl-Erik Fernberg.
Flygplan 105 har även levererats till Österrike, men då med en starkare motor av typen General Electric.
Fakta
Unikt nummer: 60080
Spännvidd: 9,5 m
Längd: 10,5 m
Höjd: 2,7 m
Startvikt: 4 050 kg
Max.fart: 770 km/tim
Topphöjd: 13 500 m
Flygplanet som finns vid E4:an, östra infarten till Linköping, är det första provflygplanet av Saab 340 och det användes av Saab för typutprovning. Flygplanet kom senare att tillhöra Skyways och civilmärktes SE-ISF. Sista flygningen skedde 1984 och flygplanet hade då en sammanlagd flygtid på 616 timmar.
Saab 340. Foto: Saab
Historia
1980 beslutade Saabs styrelse att bredda verksamheten med ett civilt program. Tillsammans med en amerikansk samarbetspartner, Fairchild Industries, utvecklades ett tvåmotorigt regionalflygplan med plats för 28-35 passagerare. Det var det första flygplanet i världen att certifieras samtidigt i en gemensam process av elva nationer.
1985 övertog Saab det totala ansvaret för Saab 340. Redan 1987 kom en ny version 340B, med ytterligare höjd prestanda.
Svenska flygvapnet har anskaffat sju Saab 340 som används som transportflygplan och bärare av en radarspaningsanläggning.
Totalt byggdes 459 flygplan, som levererades till flygbolag över hela världen. Den sista Saab 340 levererades 1996.
Jungfruflygningen från Saab-fältet gjordes den 25 januari 1983 av chefsprovflygare Per Pellebergs och projektprovflygare Eric Sjöberg.
Fakta
Unikt nummer: 340.001
Spännvidd: 21,44 m
Längd: 19,73 m
Höjd: 6,97 m
Startvikt: 13 155 kg
Max.fart: 528 km/tim
Topphöjd: 9 450 m
Flygplanet som finns vid E4:an, västra infarten till Linköping, levererades 1954 till F 6 i Karlsborg och kom senare att tillhöra F 15, Söderhamn och F 4, Östersund. Sista åren fram till 1974 tjänade flygplanet som målbogserare på Malmen i Linköping.
Saab J 29 Tunnan. Foto: Saab
Historia
I slutet av 1944 meddelade Flygförvaltningen Saab att det var dags att börja projektera ett nytt flygplan. Efter ett antal projektstudier fastställdes hur flygplan 29 skulle se ut. I början av 1950-talet var Tunnan ett av de första pilvingade flygplanen i aktiv tjänst.
Tunnan konstruerades i versionerna A-F där F-versionen var utrustad med en svenskbyggd efterbrännkammare (EBK).
Flygplanet utrustades med en engelsk jet-motor, DeHavilland Ghost, som tillverkades på licens av Svenska Flygmotor i Trollhättan.
Första flygningen genomfördes 1 september 1948 av den engelske provflygaren Robert "Bob" Moore.
Tunnan opererade både i det svenska och österrikiska flygvapnet.
Totalt levererades 661 flygplan.
Fakta
Unikt nummer: 29441
Spännvidd: 11,0 m
Längd: 10,23 m
Höjd: 3,75 m
Startvikt: 6 680 kg
Max.fart: 1 035 km/tim
Topphöjd: 13 700 m
Flygplanet som finns vid E4:an, västra infarten till Linköping, levererades 1958 till F 12 i Kalmar och tjänstgjorde även på F 21 i Luleå, F 4 i Östersund samt på F 13M/F16M i Malmslätt. Flygplanet togs ut tjänst 1997. Den sammanlagda flygtiden var då 4251 timmar.
Saab J 32B Lansen. Foto: Saab
Historia
Vid krigsslutet 1945 påbörjades diskussioner, mellan Saab och dåvarande Flygförvaltningen, om en ersättare till bombplanet B18. Det nya flygplanet skulle vara ett attackflygplan och försett med jetmotor, på den gamla tiden kallad reamotor.
Efter olika projektstudier kom flygplan 32 Lansen till. Man gjorde flera försök med att utveckla en svensk jetmotor till Lansen, men försöken avbröts och man valde istället en engelsk motor licenstillverkad av Volvo Flygmotor.
Lansen flög för första gången 3 november 1952 med provflygare Bengt Olow som pilot.
A32 Lansen blev Saabs första överljudsflygplan och levererades till svenska flygvapnet i tre olika versioner, totalt 447 exemplar.
När Lansen tjänat ut som stridsflygplan modifierades 24 flygplan till målbogserings- och störövningsflygplan vilka användes fram till 1999.
Fakta
Unikt nummer: 32507
Spännvidd: 13 m
Längd: 14,9 m
Höjd: 4,65 m
Startvikt: 13 600 kg
Max.fart: 1 125 km/tim
Topphöjd: 15 000 m
Flygplanet som finns vid E4:an, östra infarten, var i tjänst mellan 1967 och 1990 på F1 i Västerås och F10 i Ängelholm. Den sammanlagda flygtiden var 2399 timmar.
Den Drake som finns vid Saab levererades till F1 i Västerås 1969 och tillhörde senare F10 i Ängelholm samt F12 i Kalmar. Den sista flygningen skedde 1985 och flygplanet hade då en sammanlagd flygtid på 2565 timmar.
Saab J 35 F Draken. Foto: Saab
Historia
Redan 1949 började konstruktörerna att skissa på modellen som sedermera resulterade i flygplan 35 Draken.
Drakens unika dubbeldeltavinge var då helt oprövad. Därför byggdes först en linstyrd modell, driven av en pulsjetmotor och sedan ett provflygplan, Saab 210 "Lilldraken", som var nerskalad till ca 70%. Den 25 oktober 1955 flögs "fullskale"-Draken för första gången av chefsprovflygare Bengt Olow.
Leveranser till svenska flygvapnet ägde rum mellan 1959 och 1972. Draken har även exporterats till Danmark, Finland och Österrike. Totalt byggdes 612 flygplan.
Draken användes som jakt-, spanings- och skolflygplan.
Fakta
Unikt nummer: 35477 (östra infarten), 35550 (Saab)
Spännvidd: 9,4 m
Längd: 15,3 m
Höjd: 3,9 m
Startvikt: 9 000 kg
Max.fart: Mach 1,5
Topphöjd: 15 000 m
Flygplanet som finns vid E4:an, östra infarten till Linköping, levererades till F 21 i Luleå 1983 och överfördes senare till F 4 i Östersund. Sista åren tillhörde flygplanet F 16 i Uppsala och tjänstgjorde fram till 2002 med sammanlagd flygtid på 1988 timmar.
Saab JA 37 Viggen
Historia
Viggenprojektet startade 1962 och den 8 februari 1967 genomfördes den första flygningen med chefsprovflygare Erik Dahlström vid spakarna.
Leveranserna till flygvapnet påbörjades 1971 och avslutades 1990. Då hade 329 flygplan levererats i fem olika versioner.
Viggen användes som attackflygplan, skolflygplan samt två olika spaningsversioner, för havsövervakning och för fotospaning. Den sista versionen av Viggen var avsedd för jaktuppdrag.
Viggen var år 2003 fortfarande i tjänst.
Utmärkande för Viggen är bland annat nosvingen och att flygplanet har möjlighet att reversera jetstrålen för att minska landningssträckan. Motorn är Pratt & Whitney JT8D-22, som licenstillverkats av Volvo Flygmotor.
Fakta
Unikt nummer: 37367
Spännvidd: 10,6 m
Längd: 16,3 m
Höjd: 5,9 m
Startvikt: 16 000 kg
Max.fart: Mach 2+
Topphöjd: 18 000 m
Flygplanet som finns vid E4:an, norra infarten till Linköping, levererades till flygvapnet 1952 och tjänstgjorde som skolflygplan på F 5 i Ljungbyhed och senare som sambandsflygplan på F 7 i Såtenäs. Sista flygningen skedde 1987 med totalt antal flygtimmar på 5956 timmar. Samma år iordninggjordes flygplanet av F3 veteranflygklubb och återfick då sin ursprungliga gula färg. 2011 målades flygplanet på nytt.
Saab Sk 50 Safir. Foto: Saab
Historia
Under första halvan av 1940-talet beslutade Saab att starta ett nytt flygplansprojekt, Saab 91, eller Safir som flygplanet kom att kallas.
Ambitionen när projektet startade var att konstruera ett kombinerat skol- och sportflygplan. Skrovet skulle bestå av metall och ha noshjul. Dessa förutsättningar uppfylldes.
Safiren tillverkades i versionerna 91A, 91B, 91B2, 91C och 91D. Saab 91A utrustades med en DeHavilland Gipsy Major-motor. Övriga versioner med olika typer av Lycoming-motorer.
När Flygförvaltningen ställde krav på Saab att öka produktionen av krigsflygplan flyttade man tillverkningen av Safirerna till Holland. Totalt tillverkades 323 Safirer.
Saab Safir har levererats till civila och militära kunder i 21 länder varav sex flygvapen.
Första flygningen genomfördes 20 november 1945 av provflygare Olle Hagermark.
Fakta
Unikt nummer: 50016
Spännvidd: 10,6 m
Längd: 7,8 m
Höjd: 2,2 m
Startvikt: 1 075 kg
Max.fart: 270 km/tim
Topphöjd: 6 100 m