Val
Valdeltagandet ökade successivt i de fyra valen mellan 2006 och 2018. 2022 bröts dock den trenden tydligt, då valdeltagandet i stället minskade med 3,9 procentenheter i kommunen. I valet till kommunfullmäktige ökade andelen röstande med 5,7 procentenheter mellan 2002 och 2018. Valdeltagandet är genomgående högre i riksdagsvalet än i valen till kommunen och regionen.
1976 var det val då valdeltagandet var som högst i Linköpings kommun. Då röstade 92,7 procent i riksdagsvalet. Valdeltagandet minskade sedan successivt och i riksdagsvalet 2002 röstade 82,9 procent. Därefter vände valdeltagandet åter uppåt, och vid riksdagsvalet 2018 röstade 89,2 procent av de röstberättigade i riksdagsvalet. 2022 röstade dock betydligt färre och valdeltagandet i riksdagsvalet uppgick till 86,2 procent. Valdeltagandet brukar vara högre i riksdags- än i kommunvalet. 2022 var skillnaden 3,5 procentenheter mellan de båda valen.
Antalet röstberättigade har ökat från 74 199 i kommunvalet 1970 till 129 638 i kommunvalet 2022. Ökningen av antalet röstberättigade innebär också att antalet röstande aldrig har varit högre än 2022.
100 000 röstberättigade passerades i samband med valet 1994.
2014 var det första valet då fler än 100 000 personer röstade.
För de partier som ställer upp i alla tre valen brukar riktningen för den förändring som sker mellan två på vartannat följande val ofta vara snarlik i samtliga val. För exempelvis Moderaterna, var valet 1994 ett undantag, då partiet var på oförändrad nivå i riksdagsvalet, samtidigt som partiet minskade både i valet till kommunen och till regionen (dåvarande landstinget).