Grund för bosättning

För personer födda i Asien är flykting den mest förekommande grunden för bosättning. 44 procent av de födda i Asien har kommit till Sverige som flyktingar, i första hand under perioden 2015-2019. I övrigt har 14 procent kommit som flyktinganhöriga och 17 procent som övriga anhöriga. Av de i Asien födda som bor i Linköping har 4 procent studerande som grund för sin bosättning. Av de som är födda i Afrika har 46 procent kommit till Sverige som flyktingar och 28 procent som flyktinganhöriga. De som är födda i Afrika har tämligen jämnt fördelat kommit till Sverige under perioderna 2005-2009, 2010-2014 och 2015-2019. 40 procent av de som är födda i Europa utom EU kom till Sverige som flyktingar. I första hand kom de till landet under början och mitten av 1990-talet.

För nordiska medborgare registreras inte grund för bosättning och uppgift för grund saknas ofta för EU-medborgare med uppehållsrätt. För personer invandrade före 1998 saknas oftast grund för bosättning. Notera att uppgift saknas inte redovisas i diagrammet ovan, men finns redovisad i den bakomliggande tabellen.

77 procent av dem som har arbetsmarknad som grund för bosättning var förvärvsarbetande 2022. Andelen var något högre för män än för kvinnor. För samtliga utomnordiskt födda personer var det en högre andel män än kvinnor som var förvärvsarbetande 2022, utom för dem som kommit hit som studerande eller har övrigt som grund för bosättning. För dem som har kommit till Sverige som flyktingar eller som anhöriga är det tydligt att ju fler år som har gått sedan de invandrade till Sverige desto högre andel är förvärvsarbetande.