Förvärvsfrekvens födelseområde
Förvärvsfrekvensen är betydligt högre för dem som är födda i Sverige än i andra länder. Bland dem som är födda utomlands är förvärvsfrekvensen högre för dem som är födda i Europa än i andra delar av världen. För utrikes födda ökar andelen förvärvsarbetande successivt ju längre tid som personerna vistats i Sverige.
Förvärvsfrekvensen för personer i åldern 20-64 år var 2022 högst för dem födda i Sverige med 82,0 procent. Närmast därefter följde Europa utom EU med 74,9 procent och Norden med 73,4 procent. Lägst förvärvsfrekvens visas för personer födda i Afrika med 54,3 procent och Asien med 62,0 procent. Sedan 2015 har förvärvsfrekvensen varit något högre för kvinnor än män bland dem som är födda i Sverige. För födelseregioner utom Norden och EU är förvärvsfrekvensen högre för män än för kvinnor. Störst skillnad mellan könen visas för Afrika.
Det är tydligt att ju fler år som gått sedan personen invandrade till Sverige desto högre andel av de utrikes födda är förvärvsarbetande. 51 procent av samtliga utrikes födda män äldre än 16 år som varit i Sverige mellan ett och två år är förvärvsarbetande, det ökar sedan till ungefär 64 procent för dem som varit i landet i mer än 20 år. Utrikes födda kvinnor har genomgående lägre förvärvsfrekvens, det är först sedan de befunnit sig i Sverige i minst tio år som skillnaden i procentenheter för förvärvsfrekvensen mellan män och kvinnor inte är tvåsiffrig. Förvärvsfrekvensen för utrikes födda 16 år eller äldre har - med undantag för 2020 - successivt ökat under det senaste decenniet.
För samtliga födelseregioner är det tydligt att förvärvsfrekvensen i åldern 20-64 år är lägre för kvinnor än för män under de första åren efter att de har invandrat till Sverige. För dem som är födda i andra världsdelar än Europa dröjer det mer än tio år innan skillnaden är mindre än 10 procentenheter mellan könen. För dem födda i övriga delar av världen som har varit bosatta i Sverige i minst 20 år är dock förvärvsfrekvensen något högre i åldern 20-64 år för kvinnor än för män. Högst förvärvsfrekvens för dem som varit kort tid i Sverige visas för gruppen som är födda i Europa utom EU. Vistelsetid i landet för dem som är födda i Sverige avser personer som har utvandrat från riket för att därefter återinvandra till Sverige.
Andelen förvärvsarbetande ökade successivt mellan 2009 och 2019. Det gällde både för både inrikes och utrikes födda. Mellan 2019 och 2020 minskade dock förvärvsfrekvensen något för att därefter åter öka 2021 och 2022.
Högst förvärvsfrekvens bland de boende i Linköping är det i åldern 30-64 år för personer födda i Gotlands län med 94,1 procent och för personer födda i Jönköpings län med 93,5 procent. Bland de inrikes födda är det lägst förvärvsfrekvens för personer födda i Norrbottens län med 88,0 procent, och Dalarnas län med 89,3 procent.
I åldersgruppen 20-64 år är förvärvsfrekvensen högst för personer födda i Östergötlands län med 86,0 procent, Kalmar län med 84,0 procent samt Jönköpings och Södermanlands län med 83,4 procent. Lägst är förvärvsfrekvensen för personer födda i Stockholms län med 65,7 procent och Hallands län med 70,6 procent. Störst skillnad i förvärvsfrekvens mellan åldersgrupperna 20-64 år och 30-64 år visas också för just Stockholms län och Hallands län. En indikation på att en hög andel av personerna som är födda i dessa län vistas i Linköping för att studera.