Hoppa till huvudinnehåll

Pendling

Arbetspendlingen till Linköping har ökat under 26 år i rad. 2022 pendlade drygt 23 400 personer över kommungräns till Linköping för att förvärvsarbeta. Samtidigt pendlade drygt 12 400 personer från kommunen för att förvärvsarbeta i en annan kommun. Pendlingsöverskottet uppgick till ungefär 11 000 personer.


Antalet personer som pendlar över kommungräns för att förvärvsarbeta ökar kontinuerligt. Under de senaste tjugo åren har antalet personer som pendlar till Linköping ökat med 9 558 personer från 13 868 till 23 426 personer. Samtidigt ökade utpendlingen från 7 918 till 12 430 personer, dvs. en ökning med 4 512. Bruttopendlingen (summan av in- och utpendling) har därmed ökat med 14 070 personer på 20 år.

Av dem förvärvsarbetande som bor i Linköpings kommun pendlade 14,8 procent till en annan kommun för att förvärvsarbeta 2022. 24,6 procent av dem som har sin arbetsplats kommunen pendlade över kommungräns till Linköping för att förvärvsarbeta.


Arbetspendlingen har ökat mycket under de senaste decennierna. Det gäller även när det gäller de mest förekommande pendlingsrelationerna för Linköpings kommun. Under de senaste 20 åren har inpendlingen från Norrköping mer än fördubblats och uppgick 2022 till 5 613 personer. Även utpendlingen har ökat, om än inte lika mycket, och uppgick 2022 till 3 260 personer, vilket gav en  nettopendling på 2 353 personer. De största positiva pendlingsnettona visas för Motala, Mjölby, Norrköping och Åtvidaberg. Bland de kommuner Linköping har ett negativt pendlingsnetto till kan exempelvis Stockholm och Göteborg nämnas.


Utbildningens längd påverkar benägenheten att pendla och successivt har en allt större andel av dem som pendlar en lång eftergymnasial utbildning på minst tre år. 2022 var det dock i första hand personer med gymnasieutbildning som pendlade över kommungräns in till kommunen. På 20 år har antalet personer med gymnasieutbildning som pendlar in till Linköpings kommun ökat med 2 874 personer. Ännu större ökning visas för dem med lång eftergymnasial utbildning på minst tre år. Mellan 2002 och 2022 ökade inpendlingen för den gruppen med 4 599 personer. Även inpendlingen för dem med kort eftergymnasial utbildning (kortare än tre år) ökade, och för den gruppen uppgick ökningen till 1 950 personer. Antalet inpendlande personer med förgymnasial utbildning minskade däremot med 93 personer under perioden.

När det gäller utpendlingen från Linköpings kommun är det gruppen med lång eftergymnasial utbildning som är störst. 2008 var det senaste året då fler med gymnasieutbildning pendlade ut från kommunen än dem som pendlade ut med lång eftergymnasial utbildning.

För dem i åldern 16-19 som pendlar dominerar gymnasieutbildning tillsammans med förgymnasial utbildning. I åldern 20-24 år dominerar fortfarande gymnasieutbildning pendlingen, men kort eftergymnasial utbildning kompletterar och då i första hand när det gäller utpendling. I åldern 25-44 år är det nästan lika många med lång eftergymnasial utbildning som dem med gymnasieutbildning som pendlar in till kommunen, och när det gäller utpendlingen dominerar dem med lång eftergymnasial utbildning tydligt i åldersgruppen. I åldern 45-64 år dominerar gymnasieutbildningen tydligt när det gäller inpendlingen, men utpendlingen är ungefär lika stor för dem med lång eftergymnasial utbildning som för dem med gymnasieutbildning. För dem i åldern 65-74 år är utbildningsnivån mera spridd, men inpendlingen toppas av dem med gymnasieutbildning samt av dem med lång eftergymnasial utbildning medan utpendlingen domineras av personer med lång eftergymnasial utbildning.

För både män och kvinnor är gymnasieutbildning den mest förekommande utbildningsnivån för dem som pendlar till Linköpings kommun, men för kvinnor med ganska liten marginal. När det gäller utpendlingen har den största gruppen pendlande kvinnor lång eftergymnasial utbildning medan gymnasieutbildning fortfarande är mest förekommande bland dem pendlande männen.

Senast uppdaterad den 15 oktober 2024