Ekonomiska förutsättningar

Skattekraften ökar kontinuerligt och sedan kommunsammanslagningen i början av 1970-talet har den i löpande priser ökat från 104 skattekronor per invånare 1971 till 2 462 skattekronor per invånare 2024.

Linköpings kommun har en skattekraft per invånare som ligger nära riksgenomsnittet. Sedan 2006 har nivån dock varit strax under genomsnittet för riket. Innan dess hade kommunen en något högre skattekraft per invånare än genomsnittet i riket, med en topp på 106,2 procent år 1974.

Den redovisade skattekraften respektive år baseras på inkomsttaxerade värden två år tidigare.

Under 1970-talet höjdes kommunalskatten flera gånger och den består av en del till kommunen och en del till regionen (fd. landstinget). Från 1980-talet och framåt har kommunalskatten höjts vid några få tillfällen. För perioden 2013 till 2019 var den oförändrad med en utdebitering på 30 kronor och 90 öre per skattekrona. 2020 höjdes skatten till regionen med 85 öre och den totala kommunalskatten höjdes då till 31 kronor och 75 öre. För tillfället uppgår den del av kommunalskatten som går till kommunen till 20 kronor och 20 öre samt den del som går till regionen till 11 kronor och 55 öre.

Den kommunala skattesatsen i Linköping uppgår för tillfället till 98,1 procent av riksgenomsnittet.

En skattekrona är lika med 100 kronor.

Resultatet för Linköpings kommun uppgick 2022 till minus 512 miljoner kronor eller minus 3 073 kronor per invånare.

Skatteintänkterna har i successivt ökat för kommunen, i löpande priser från 2 867 miljoner kronor 1998 till 8 422 miljoner kronor 2022. Det motsvarar en ökning från 21 726 tkr till 50 530 tkr per invånare .

Verksamhetens kostnader 2022 uppgick till 11 762 miljoner kronor.