Desinformation och påverkanskampanjer
När omvärlden präglas av oroligheter i form av krig och kris försöker främmande makt och vissa personer att påverka bilden av verkligheten. Detta genom att vilseleda med felaktig information eller vrida på sanningen, lite i taget för att förvilla och missleda. Målet är att få dig att tveka på vad som är sant eller inte och tappa förtroende för vårt samhälle. Det kallas att utsättas för desinformation och påverkanskampanjer.
Lär dig hur det kan se ut
På den här sidan hittar du information om:
- Vad desinformation och påverkanskampanjer är och hur det kan se ut.
- Tips på hur du kan vara källkritisk för att undvika att bli lurad.
- Liten ordlista med aktuella begrepp
- Viktiga länkar till myndigheter och samhällsinformation
Vad är desinformation?
Desinformation innebär att någon privatperson, organisation eller främmande makt sprider förvrängda berättelser eller falsk information för att påverka och styra vad andra ska tänka och tycka. Syftet är att störa den öppna debatten och försvaga tilliten till vårt samhälle. Ofta vill den som sprider desinformation sprida oro, rädsla och ilska.
Med internet och sociala medier närvarande i vårt vardagsliv möts vi i dag av ett i princip konstant flöde av information. Det gör det också lättare att stöta på desinformation men svårare att avgöra vad som är sant eller falskt. Det kan därför vara klurigt att vara källkritisk, framför allt vad gäller frågor som rör krig, konflikter eller politiskt laddade frågor. Var därför uppmärksam innan du delar något på sociala medier.
Så här kan desinformation se ut
Desinformation har på många sätt haft samma syfte och mål genom tiderna. Den som kontrollerar och sprider den falska informationen förvränger sanningen, förnekar den eller förtiger vissa delar av den. Genom att blanda desinformation och sanning blir den svårare att upptäcka.
För att avslöja desinformation eller missledande information är det viktigt att fundera på vem som är avsändare och vilka avsikterna är. Eftersom desinformationens mål bland annat är att rucka på tilliten till samhället kan den innehålla en del sanna uppgifter men samtidigt utelämna avgörande fakta eller ge en förklaring till händelsen som är falsk.
Vad är påverkanskampanjer?
Det som kallas för påverkanskampanjer är desinformation med målet att styra människors uppfattning om något specifikt. Det kan handla om allt från politisk påverkan till att sprida missledande information om organisationer, företag eller myndigheter med syfte att minska tilltron.
Att vara källkritisk
Att vara källkritisk innebär att värdera den information man tar del av. En källa är en avsändare av information. Det betyder också dels att vara medveten om att vissa källor har en högre trovärdighet än andra, dels att vara medveten om att källan har ett syfte med informationen. Den här texten har också ett syfte - att öka medvetenheten kring desinformation och källkritik.
Checklista för den källkritiske
- Kontrollera först vem som är avsändaren bakom informationen. Undersök webbadress och kontonamn. Dela inte informationen om avsändaren är otydlig.
- Fundera på vem som tjänar på att du sprider informationen.
- Varför finns informationen - Är avsikten att förändra ditt tänkande och agerande?
- Är informationen relevant eller är den gammal?
- Läs hela inlägget eller texten. Annars är risken att du delar något du inte tror på eller bidrar till att sprida falsk information.
- Var vaksam på bilder och filmer som väcker starka känslor. Det kan vara ett sätt att sprida desinformation.
- Tänk på att i frågor där du är som mest övertygad är du också mest lättlurad. Det kan göra dig mer mottaglig för desinformation. Våga ifrågasätta!
Sök alltid korrekt och bekräftad information - det gör det lättare för oss människor att fatta vettiga beslut.
Tips på hur du undviker att bli lurad
Myndigheten för psykologiskt försvar har tagit fram fyra knep kring hur du undviker att bli lurad. Detta för att öka din egen och Sveriges motståndskraft.
1. Se upp
Var vaksam på information, bilder eller annat som upprör, skrämmer och skapar starka känslor. Det är vanligt att främmande makt arbetar för att påverka dig, och gör det precis så – genom att spela på dina känslor.
2. Tänk efter
Undvik att bli en del i spridningen av desinformation, vilseledande information och propaganda. Tänk efter innan du delar vidare information till vänner eller genom sociala medier.
3. Kolla källan
Lär dig hur digitala plattformar är uppbyggda och var källkritisk. I en tid då algoritmer styr våra flöden av information är det lätt att dras med i ett drev – men kom ihåg att ta ett steg tillbaka och dubbelkolla informationen.
4. Sök bekräftad information
Lyssna på myndigheternas information, håll dig uppdaterad. Det gäller särskilt när det skett något som skapar starka känslor.
Liten ordlista:
Desinformation: ett medvetet spridande av osanna eller vilseledande uppgifter i syfte att påverka människors attityder, ställningstaganden och handlanden i en viss riktning.
Misinformation: Falsk information som inte nödvändigtvis har skapats för att orsaka skada. Det kan handla om missförstånd, eller att någon läser en artikel på nätet, tror att det är fakta och delar för att informera sina vänner, utan att vara medveten om att det som delas är falskt.
Främmande makt: Andra länder eller grupper i andra länder (kallas ofta yttre hotaktörer) som kan ha för avsikt att skada Sverige och svenska intressen.
Propaganda: mer eller mindre systematiskt bedriven verksamhet som syftar till att med hjälp av språk, bilder eller andra symboler påverka människors åsikter, värderingar eller handlingar i en bestämd riktning. I modern tid förknippas propaganda framför allt med användningen av medier som TV, radio, press, internet, film, affischer och flygblad.
Påverkan: Få någon att ändra uppfattning för att uppnå förändring.
Bot eller bottar: En bot är ett datorprogram som automatiskt utför uppgifter, exempelvis sprida en viss typ av information på flera sociala plattformar.
Polarisera: Att framkalla motsättningar i ett samhälle.