Hoppa till huvudinnehåll

Säkerhetsarbete och krisberedskap

Linköpings kommuns arbete med säkerhet och förmåga att hantera kriser är en förutsättning för att Linköping ska fortsätta behålla sin attraktionskraft.

Kommunen samarbetar med FRG, Frivilliga resursgruppen, i händelse av kris. Läs mer om FRG och hur du kan engagera dig längre ned på sidan. 

Vad styr kommunens arbete?

Kommunens säkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer är styrande för kommunens säkerhetsarbete inom organisationen. Målsättningen är att säkerhetsarbetet ska ingår som en naturlig del i all kommunal verksamhet och på så sätt både förebygga och begränsa konsekvenserna av oönskade händelser som kan drabba människor, egendom, miljö och viktiga samhällsfunktioner. Säkerhetsarbetet ska även ligga till grund för kommunens förberedelser för och förmåga att hantera kriser i fredstid och säkerställa kommunens förmåga inom totalförsvaret vid höjd beredskap. Inom olika områden finns tillhörande riktlinjer som mer i detalj beskriver vad och hur det som står i policyn ska göras.

Kommunen har också en lagstadgad skyldighet att ta fram ett handlingsprogram för sin olycksförebyggande verksamhet. Handlingsprogrammet är framtaget gemensamt för flera kommuner inom Östergötland. Genom ett aktivt och gemensamt arbete mellan kommunerna och Räddningstjänsten Östra Götaland, är målet att öka säkerheten och därmed tryggheten i området. 

Intern säkerhet

Intern säkerhet är ett samlingsbegrepp för alla de åtgärder som kommunen vidtar i syfte att skapa en säkerhetsmedveten och robust organisation. Det innefattar såväl de förebyggande åtgärderna som de åtgärder som vidtas under eller efter en planerad eller oönskad händelse. 

I kommunens riktlinje för intern säkerhet behandlas tre områden: säkerhetsorganisation, säkerhetskultur och riskhantering, för att nå en god intern säkerhet. Riktlinjen finns bland annat för att skapa förutsättningar för ett systematiskt arbetssätt i det interna säkerhetsarbetet. Alla kommunala verksamheter ska planera, genomföra, följa upp och utveckla säkerhetsarbetet. 

Försäkringar

Inom ramen för Linköpings kommuns arbete med intern säkerhet och riskhantering ingår att säkerställa ett adekvat försäkringsskydd för kommunens egendom och verksamhet. Exempelvis har kommunen tecknat en olycksfallsförsäkring som gäller för förskolebarn, skolelever och vissa andra grupper. Vilka som omfattas framgår av aktuellt försäkringsbesked. 

Vilket försäkringsbolag man ska kontakta styrs av året då skadehändelsen inträffade. 

  • 2024-        Svedea 
  • 2019-2023 Protector
  • 2014-2018 Länsförsäkringar Östgöta
  • 2010-2013 Gjensidige
  • 2006-2009 AIG (tidigare Chartis)

Informationssäkerhet

Alla organisationer är beroende av information för att kunna utföra sina uppdrag, på samma sätt som det behövs medarbetare, lokaler, utrustning med mera. Informationssäkerhet handlar om kommunens förmåga att hantera information så att legala, etiska och verksamhetsmässiga intentioner upprätthålls. Målet med kommunens informationssäkerhetsarbete är därför att skydda kommunen, dess verksamhet och invånare som annars riskerar att skadas genom bristande informationssäkerhet.

Krisberedskap

Kommunens arbete med krisberedskap styrs av lagar och centrala överenskommelser. Arbetet med krisberedskap ska stärka kommunens förmåga att både förebygga och hantera kriser som innebär störningar i lagstadgad och samhällsviktig verksamhet. Till exempel skola, barnomsorg, hemtjänst eller energiförsörjning och dricksvatten.

Kommunens arbete med krisberedskap och civilt försvar konkretiseras i en särskild riktlinje.

För att klara de påfrestningar och utmaningar som en kris kan medföra måste kommunen vara väl förberedd. Grunden till denna förberedelse är den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Analysen ger kommunen ökad kunskap för att både förebygga och förbereda sig för olyckor och kriser. 

Inför varje ny mandatperiod ska kommunen analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa inom kommunens geografiska område i fredstid och hur dessa kan påverka den egna verksamheten.

En extraordinär händelse är en händelse:

  • som avviker från det normala
  • som innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner
  • som kräver skyndsamma åtgärder

Senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige sammanställer kommunen resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalysen och rapporterar detta till Länsstyrelsen. Kommunen gör sedan en årlig uppföljning och bedömning av sin risk- och sårbarhetsanalys och bedömer sin generella krisberedskap. 

Kommunens organisation vid incidenter, kriser, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap utgår från de grundläggande principerna om ansvar, likhet och närhet.

Ansvarsprincipen - Den som har ansvar för en viss verksamhet under normala förhållanden har också ansvaret för att verksamheten fungerar under en kris. I ansvaret ligger också att samordna verksamhetens arbete med andra i syfte att ta tillvara samhällets samlade resurser och använda dem effektivt vid en samhällskris.

Likhetsprincipen - Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.

Närhetsprincipen - En kris ska hanteras där den inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade verksamheten och berörd förvaltning där krisen uppstått som blir ansvarig för hanteringen av krisen.

 

 

 

Den svenska krisberedskapen utgår från ett geografiskt områdesansvar på tre nivåer, lokalt (kommunerna), regionalt (länsstyrelserna) och nationellt (regeringen). Linköpings kommun har ett lagreglerat geografiskt områdesansvar som täcker kommunens geografiska område.  Med det geografiska områdesansvaret följer ett ansvar att arbeta för att samordning sker av krishanteringsåtgärder som vidtas av andra aktörer än kommunen, till exempel föreningar, näringsliv eller frivilligorganisationer. Kommunen ska även verka för att informationen till allmänheten samordnas.

Det geografiska områdesansvaret innebär även att kommunen ska ge Länsstyrelsen lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Länsstyrelsen kan vid behov stödja kommunens krishantering genom att initiera regional samverkan eller genom att efterfråga och fördela nationella resurser.

En väletablerad samverkan med andra aktörer, till exempel räddningstjänsten, regionen, andra myndigheter, näringsliv och civilsamhället bidrar till att både risken för och konsekvenserna av samhällsstörningar minskar.

Frivilliga resursgruppen - FRG

Kommunen samarbetar med FRG i händelse av kris. FRG består av personer som vill göra en frivillig insats när samhällets resurser inte räcker till. FRG:s främsta uppgift är att hjälpa kommunens resurser vid specifika, utsatta händelser.

Det kan till exempel vara vid en större händelse som berör oss i kommunen genom olycka, extremväder, eller en annan typ av krissituation. Det kan också vara vid en planerad aktivitet där det finns behov av vuxennärvaro och trygghet i samhället, som till exempel skolavslutning.

FRG administreras via Civilförsvarsförbundet, med stöd av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Organisationen består av frivilliga som kommunen kan kalla in vid behov. 

FRG kan ha väldigt varierande uppgifter. Exempel på arbetsuppgifter vid en krissituation:

  • Göra insatser som förstärkning vid t ex utrymning
  • Informera och sprida viktig information
  • Hjälpa till med praktiska uppgifter, som till exempel att göra i ordning lokaler, hantera dricksvatten och reservkraft vid en trygghetspunkt
  • Vara medmänskligt stöd för oroliga medborgare
  • Informera om krisberedskap

Du kan vara med! FRG bygger helt på frivillighet. Ingen jour eller tjänstgöringsplikt ingår. Alla över 18 år kan gå med i FRG och får genomgå en kostnadsfri grundkurs. Kursen följer Civilförsvarsförbundets kursplan. Följande moment ingår bland annat i utbildningen:

  • Första hjälpen
  • Hjärt- och lungräddning
  • Att möta människor i kris
  • Organisera spontanfrivilliga
  • Förebyggande brandskyddskunskap

Efter genomförd utbildning skriver du som medlem på ett avtal med kommunen. Därefter erbjuds du regelbundna träffar och fortbildning i bland annat ledarskap, första hjälpen, arbete i stab och kriskommunikation. Det är kommunens TiB, tjänsteman i beredskap, som aktiverar FRG.  

FRG vill bli fler. Just du kan göra skillnad! Kontakta gruppen för mer information.

Civilt försvar

Civilt försvar är de verksamheter och åtgärder som myndigheter, kommuner, regioner samt enskilda, företag och det civila samhället vidtar för att stärka Sveriges motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilt försvar tillsammans med det militära försvaret bildar totalförsvaret.

Linköpings kommun arbetar kontinuerligt med planeringen för civilt försvar. Arbetet innebär bland annat att skapa en bra beredskap för kriser under fredstid som utgör grunden för civilt försvar. Vidare pågår arbetet med att skapa kommunens krigsorganisation samt att krigsplacera personal för att säkerställa samhällsviktiga funktioner under höjd beredskap. 

På MSB:s webbsida finns mer information om civilt försvar, bland annat om målen för det civila försvaret och vem som fattar beslut om höjd beredskap.

Säkerhetsskydd

Säkerhetsskydd handlar om att skydda information eller verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet mot spioneri, terroristbrott, sabotage och vissa andra hot. Linköpings kommunkoncern omfattas av säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Kommunen genomför därför även säkerhetskyddsanalyser i verksamheterna. 

Linköpings kommun har en säkerhetsskyddschef som ansvarar för arbetet med säkerhetsskydd. 

Organisation

Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens interna säkerhetsarbete och krisförebyggande arbete med stöd av gällande riktlinjer. Respektive nämnd har ett operativt ansvar och ska se till att säkerhetsarbetet inom den egna förvaltningen följer säkerhetspolicyn med tillhörande styrdokument. 

Säkerhetsansvaret följer det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i kommunens organisation och säkerhetsarbetet ska bedrivas som en integrerad del i det dagliga arbetet. 

Vid en kris finns särskilda beredskapsfunktioner och krisledningsstaber kan aktiveras.

 

 

Senast uppdaterad den 8 augusti 2024