Fråga 1:
Vad är tillåtet att visa i de bilder som denna mening syftar på:
"Det är tillåtet att, utöver beskrivningen i text och 1 perspektivbild skicka med ytterligare 5 bilder som beskriver projektidén”.
Svar:
Det är tillåtet att sätta samman flera illustrationer på en bild (en sida) med förklarande bildtexter, som hjälper till att förklara er projektidé. Illustrationerna på varje bild kan utgöras av ytterligare ritningar, perspektivbilder, flygbilder etc. Perspektivbild och eventuella övriga fem bilder ska utgöra bilaga 1 till Mall 2.
Fråga 2:
Avseende markanvisningstävling Djurgårdens centrum. Till bilaga 1 ska senast färdigställda bokslut bifogas. Är en bokslutskommuniké godkänd.
Svar:
En bokslutskommuniké godkänns.
Fråga 3:
Har man precis hela dagen (fram till midnatt) på sig att maila tävlingsförslaget 4/3? Eller finns det en sista tid.
Svar:
Ni har hela dagen (alltså till klockan 23:59:59) på er att lämna in tävlingsförslaget
Fråga 4:
Finns det möjlighet att ta del av ritningar G1 - G7 som utgör bilagor till geoteknisk PM från 2006
Svar:
Bilagorna G1 - G7 till geoteknisk PM från 2006 finns nu upplagda bland övriga bilagor på kommunens hemsida för markanvisningstävlingen.
Fråga 5:
Finns det möjligheter till lättnader i p-talet för cyklar, t.ex. genom att vara kopplad till en elcykelpool?
Svar:
Nej. Gällande cykelparkering så är det ett fast antal cyklar per kvm/BTA som gäller.
Fråga 6:
Är det korrekt att sockelvåningen/bottenvåning EJ behöver utföras med trästomme och ändå räknas som utförd med träbyggnadsteknik. Frågan är aktuell då det beroende av design kan bli nödvändigt med förstärkta pelare i bottenvåning som påkörningsskydd pga olycksrisk i och med närliggande busshållplats?
Svar:
Med sockel avses här grundens sockel, i princip överkant på grundplattan. Materialval för bottenvåningen ska alltså räknas in i definitionen av stommen. Det vill säga, det är okej att utföra bottenvåningen i annat material, men man kan inte räkna bort hela första våningen och utöver det använda upp till hälften med andra material.
Fråga 7:
Kan en byggnad räknas som utförd med träbyggnadsteknik om trapphus och/eller hisschakt är i betong, men stommen i övrigt är utförd i trä? Eller anses det då vara en hybrid?
Svar:
Om första våningen och trapphus/hisschakt utförs i annat material och resten av stommen består av trä bör det uppfylla kravet att huvuddelen av stommen ska bestå av träbaserade material.
Fråga 8:
Ni skriver under rubriken träbyggnad: "Det är viktigt hur byggnadsaktören i sitt anbud tydligt redovisar hur kravet på träbyggnadsteknik ska uppfyllas". Är ni ute efter tekniska snitt då?
Svar:
Anbudet bör redovisa om byggnadens stomme kommer att uppföras helt i trä eller som en hybridkonstruktion.
Avser man uppföra en hybridkonstruktion bör tävlingsförslaget redogöra för vilka delar av byggnadens stomme som uppförs i träbaserade material.
Om betydande delar av stommen utförs i annat material ställer det höga krav på en tydlig redovisning som styrker att huvuddelen av stommen kommer bestå av träbaserade material. Hur sådan redovisning sker i dessa fall är upp till tävlanden.
Fråga 9:
En fråga gällande formuleringen: "Träbyggnadstekniken verifieras genom intyg från byggaktören gällande konstruktion och byggbeskrivning. Byggaktören ska lämna intyg till kommunens enhet för mark och exploatering för godkännande innan bygglovshandlingar lämnas in till Bygglovsenheten." Det är lite otydligt för oss om det är något som förväntas redan i tävlingsförslaget eller är något som förväntas vid exploateringsavtalet när tävlingen är avgjord?
Svar:
Intyg kommer att krävas först i samband med bygglov/marköverlåtelseavtal, dvs. efter avslutad markanvisningstävling.
Fråga 10:
Upphöjd gård hus 9: Får upphöjd gård underbyggas, dvs. bebygga ytan med lokal även där?
Svar:
Om ni kan visa att angöring, handikapparkering och andra funktioner som hänvisas till ytan enligt prospektet ändå kan lösas inom fastigheten så finns möjlighet att bebygga ytan med lokal.
Fråga 11:
Inlastning norr om upphöjd gård: Får sopbil, leveranser, taxi etc. angöra från ytan norr om upphöjd gård, eller måste det ske från yta under upphöjd gård?
Svar:
Sopbil och leveranser till lokal kan ske på ytan norr om fastigheten men angörings- och handikapparkering hänvisas till ytan under upphöjd gård. Om detta ändå kan lösas inom fastigheten så finns alltså möjlighet att bebygga ytan med lokal, helt eller delvis.
Fråga 12:
Höjder befintlig bebyggelse: Hur hög är den befintliga byggnaden som byggs ihop med hus 9, dvs på norra sidan om torget. Det står 1 våning i planen, men verkar vara högre än så?
Svar:
Bygglovsritningar för intilliggande byggnad på fastigheten Jägmästaren 1 har nu lagts till som bilaga I1 och I2.
Fråga 13:
Är det tillåtet att placera ett växthus på det upphöjda gårdsbjälklaget?
Svar:
Den huvudsakliga avsikten med det planterbara bjälklaget är att ge boende inom denna fastighet tillgång till en grönskande utomhusmiljö.
Det är inte otillåtet att placera mindre komplementbyggnad/-byggnader på gården, under förutsättning att gården uppfyller kravet om 250 m² gårdsyta.
Någon fullständig inglasning eller större påbyggnad är inte önskvärd ovanpå gårdsbjälklaget.
Fråga 14:
I prospektet uttrycks önskemål om traditionella takformer och sadeltak utmed Hertig Johans allé. Innebär detta att sadeltak är ett krav, eller kan andra takformer accepteras om arkitekturen visar stora kvalitéer i sin helhet?
Svar:
Det är inte ett krav på en specifik takutformning. Däremot vill vi vara tydliga med vilken sammantagen helhetskaraktär vi eftersträvar utmed gatan. Detta inbegriper då även efterföljande bebyggelseetapper. Det är inte otänkbart att det i detta sammanhang finns inslag som avviker från ett dominerande formspråk. Alla anbud som inkommer kommer att utvärderas utifrån dess samlade arkitektoniska kvalitéer och dess samspel med helheten.
Fråga 15:
Får yta märkt T1E1 på plankartan nyttjas av fastighetsägare för t.ex. dagvattenhantering och i så fall i vilken grad?
Svar:
Nej, T1E1 ytorna får ej nyttjas för dagvattenhantering.
Fråga 16:
Jag undrar om ni tillåter inredning av vind vid tolkning av detaljplanen för Djurgårdens centrum, för tilldelningsområde 1 i markanvisningstävlingen?
Svar:
I detaljplanen för Djurgården etapp 1 finns inget förbud mot vindsinredning. Planen reglerar dock antal våningar så frågan blir om ett ytterligare vindsplan utlöser begreppet "våning" enligt Plan- och byggförordningen? Detta går inte att svara på generellt. Det handlar om en bedömning genom en beräkning. Man måste först fastställa en beräkningsgrundande sida. Därefter ta fram byggnadshöjden genom att lägga på ett fiktivt 45-gradigt plan som berör taket och granska dess skärningspunkt i fasadlinje. Sen jämför man avståndet mellan den bedömda byggnadshöjden och dess förhållande till ovansida bjälklag på vindsplanet. Är det mer än 0,7 m så är vinden en våning. Det som kan påverka är om takfallet utformas med takkupor eller frontespisar i sådan stor utsträckning att man måste ta dessa i beaktande när man låter det 45-gradiga planet "beröra taket".
Fråga 17:
I illustrationsmaterialet ser det ut som att kommunen ser framför sig en del inredda vindar med takkupor. Finns det någon generell bestämmelse i kommunen hur mycket takkupor och frontespiser som tillåts och om kupor skall utformas med något särskilt indrag från fasadliv?
Svar:
Vad gäller takkupor så är det genom praxis inte enbart längdmått som avgör om takkupor ska tas med i byggnadshöjdberäkningen och/eller våningsbedömning eller inte.
Det ska även beaktas om takkuporna påverkar uppfattningen av byggnadens höjd, d.v.s. om takkuporna är utformade på ett sådant sätt som gör att byggnaden uppfattas som högre. Generellt så har vi, utifrån de rättsfall som finns i ämnet, sagt att takkupor som är under 20 % av takfallets längd (gäller även totalmått för fler mindre takkupor) generellt inte blir höjdgrundande. För storlekar mellan 20-30% kan bedömning göras i det enskilda fallet om takkupan/takkuporna är höjdgrundande.
Viktigt att tänka på är att det är just upplevelsen av utformningen som då kan vara avgörande. Över 30 % är takkupor enligt vår mening alltid höjdgrundande.
Vi anser också att takkupor inte ska bryta takfoten och bör inte heller nå upp till taknock (för att just utgöra "takkupor")
Fråga 18:
Kan ni förtydliga lite kring avsedd användning av bottenvåningarna för respektive kvartersmark och kopplingen till texten "minst 250 kvm LOA för centrumändamål skall finnas i markplan/bottenvåning?
Svar:
Syftet med kravet och bestämmelsen i markanvisningen/detaljplanen är att vid bestämmelsen B1C som återfinns i tilldelning 9 och del av tilldelning 1 är att det inte får finnas bostäder i bottenvåning utan här ska det finnas lokaler för centrumverksamhet som t.ex. affär, restaurang, café osv. I tilldelning 9 så är det krav på att 400 kvm i bottenvåning ska vara tillägnad detta ändamål och 250 kvm för samma ändamål i tilldelning 1.
I tilldelning 1 finns även bestämmelsen BC1 vilken menar att det får finnas bostäder i bottenvåning men det möjliggörs för centrumverksamhet (affär, restaurang, café osv) om exploatören skulle önska att tillskapa detta där. Dock får centrumverksamhet inte förekomma i någon annan del av byggnaden enligt bestämmelsen.
Fråga 19:
Krav ställs på entré från gata och genomgående entréer. Är det godkänt med en portik från Hertig Johans Allé till gården inom vilken det finns en entré till trapphus? Eller behöver trapphusentrén vara utöver portiken?
Svar:
Det är okej men viktigt att klara angöring och handikapparkering inom 25 meter från entré. Även att få till mötet med Hertig Johans Allé och torget med tilltalande och välkomnande portik som bidrar till gaturummet.
Fråga 20:
Godkänns sänkta kärl (moloker) för sopsortering på gård eller behöver avfallshanteringen ske i miljörum?
Svar:
Ja det funkar även med moloker. Medskick är att mer än bara hushållsavfall ska kunna tas omhand då det är på gång med krav om bostadsnära förpackningsinsamling. Kan behöva stämmas av med Tekniska Verken AB eller annan aktör om upphämtning i senare skede.
Fråga 21:
Man får inte göra bostäder i bottenvåningen men får man göra bokaler?
Svar:
Enligt detaljplanen får bostadslägenheter ej finnas i bottenvåningen vilket gör att bokaler ej kan finnas här.
