Hoppa till huvudinnehåll

Fordonstvätt, fordonsverkstad och tankplats

Här finns information till dig som driver en fordonstvätt, fordonsverkstad eller tankstation.

Fordonstvättar, fordonsverkstäder och tankplatser är miljöfarliga verksamheter som kan påverka miljön negativt. Fordonstvättar påverkar miljön främst genom utsläpp till vatten i form av föroreningar från de fordon som tvättas, vägbeläggningar, däck och tvättkemikalier. Även fordonstvättar och tankplatser kan innebära att föroreningar från drivmedel och kemikalier oavsiktligt kan hamna i det kommunala spillvattennätet eller i dagvattnet. Det uppstår även farligt avfall inom dessa verksamheter, där en felaktig hantering kan ha negativ påverkan på människors hälsa och på miljön. 

Verksamheterna omfattas av tillsyn enligt miljöbalken. Större fordonstvättar och tankplatser kan även omfattas av anmälningsplikt till kommunens bygg- och miljönämnd. Anmälningspliktiga fordonstvättar och tankplatser omfattas av återkommande tillsyn, men även fordonstvättar, fordonsverkstäder och tankplatser som inte är anmälningspliktiga kan ha behov av återkommande tillsyn.

Avloppsvatten från fordonstvättar och verkstäder

Avloppsvatten som uppkommer i fordonstvättar innehåller en mängd föroreningar. Under vinterhalvåret är ofta utsläppen från fordonstvättar som störst. Det beror bland annat på ett ökat slitage på vägbanan vilket gör att asfaltspartiklar rivs upp och sätter sig på fordonen. Föroreningar kommer från de kemikalier som används vid tvätt av fordonen samt smuts från vägbeläggning, fordon och däck. 

Smutsen från vägen innehåller partiklar från däck (mikroplaster), metaller, asfalt, oljor, salt, sand, drivmedel med mera. Från fordonet kan även metaller frigöras vid tvätt som exempelvis tungmetaller från vissa lackpigment och zink från däckpartiklar. Zink kan även komma från galvaniserat material i tvätthallar som exempelvis golvbrunnar och andra förzinkade detaljer. 

Även avloppsvatten från fordonsverkstäder innehåller föroreningar som bland annat tungmetaller, olja och petroleumprodukter. Även partiklar från däck, bromsbelägg, kemikalierester och rengöringsmedel kan följa med till exempel smältvatten och regnvatten från bilarna ut i avloppet. 

Föroreningar avskiljs delvis i verksamhetens reningsutrustning. En del föroreningar släpps ut i det renade avloppsvattnet. Fordonstvättar och fordonsverkstäder som avleder avloppsvatten med otillräcklig rening till ett kommunalt avloppsreningsverk kan påverka reningen i verket negativt. Större utsläpp av oljehaltigt spillvatten kan ge upphov till störningar i reningsverkets biologiska rening genom dess toxicitet. Utsläppet av metaller har också betydelse eftersom metallerna anrikas i slammet och kan begränsa möjligheten att återanvända avloppsslammet som gödselmedel på åkermark eller till jordtillverkning.

Avloppsanslutning

Avloppsvatten från fordonstvätt bör alltid anslutas till kommunalt spillvattennät. Vid utsläpp till dagvatten eller direkt till vattendrag kan krav på särskilda försiktighetsmått ges, till exempel längre gående rening och efterpoleringssteg. Vid fordonstvättar där även verkstadsdel finns, bör verkstadsdelen vara avloppslös eller ha separat oljeavskiljare skild från fordonstvätten. Även fordonsverkstäder med avlopp bör vara kopplade till kommunalt spillvattennät. Tankplatser ska vara försedda med oljeavskiljare som leds till dagvattennätet. 

Oljeavskiljare

Avloppsvatten från fordonstvättar, fordonsverkstäder och tankplatser ska vara anslutna till en oljeavskiljare. Detta på grund av att spill- och dagvatten från dessa verksamheter ofta innehåller oljerester som ger problem och störningar i ledningsnät och reningsverk och därför behöver avskiljas. Oljeavskiljaren ska i första hand uppfylla Svensk standard SS-EN 858. Vid nyinstallation ska den uppfylla SS-EN 858 klass 1. Oljeavskiljaren behöver även kontrolleras regelbundet genom en så kallad 6-månaderskontroll samt att oljeavskiljaren ska genomgå en besiktning vart femte år för att kontrollera att den är funktionell och tät. Oljeavskiljaren ska vara försedd med larm, optiskt och akustiskt. 

Läs mer på webbsidan om oljeavskiljare:

Om motortvätt sker vid fordonstvätten så ska oljeavskiljaren kompletteras med emulsionsspaltningssystem eller ytterligare rening i enlighet med SS-EN 858. I annat fall får motortvätt inte förekomma vid fordonstvätten. 

Ytterligare rening

Ibland är inte en oljeavskiljare tillräcklig för att rena avloppsvattnet. För fordonstvättar krävs ofta ytterligare reningssteg för att klara kraven för utsläpp av metaller till spillvattennätet. Till exempel kan filtrering, biologisk rening eller kemisk fällning behövas för att vattnet ska klara kraven för utsläpp av avloppsvatten till spillvattennätet. Tvättanläggningen bör även vara konstruerad så att tvätt inte kan ske när reningsanläggningen är ur funktion. För att ta reda på om ytterligare rening av avloppsvattnet behövs, kan provtagning genomföras där vattnet sedan analyseras utifrån halter av metaller och olja men även vilket pH vattnet har. 

Provtagning

Provtagning av utgående vatten görs främst på fordonstvättar, men kan även genomföras för att kontrollera utgående vatten från en fordonsverkstad eller tankplats. Provtagning ska ske så ofta som behövs för att bedöma oljeavskiljarens och reningsanläggningens effekt. Normalt krävs provtagning 1-3 gånger per år vid större fordonstvättar. För mindre fordonstvättar och för fordonsverkstäder och tankplatser kan provtagning krävas till exempel i samband med tillsyn. Provtagning för fordonstvättar ska ske under perioden 1 november till 30 april och utföras när minst 10 procent av det årliga antalet bilar har tvättats efter att slam- och oljeavskiljare senast blivit tömda. 

Provtagningen bör vara automatisk och flödesproportionell och ske under vinterhalvåret då belastningen är som störst. Anmälningspliktiga fordonstvättar ska ta veckosamlingsprov och övriga fordonstvättar bör ta ett samlingsprov under minst sex timmar. Med veckosamlingsprov menas provtagning under sju dygn i följd. Provtagning av oljeindex och pH ska tas som dygnsprov. Dygnsprov bör tas under det första eller sista dygnet, och samlingsprovet för övriga parametrar tas över resterande sex dygn. För sex timmars samlingsprov bör det vara representativt för fordonstvätten, det vill säga antalet fordon som tvättas under provtagningen bör motsvara den belastning som fordonstvätten normalt har. I undantagsfall kan tidsstyrd provtagning (minst sex prov/timme) godkännas istället för flödesstyrd.

En separat provtagningspunkt bör finnas som möjliggör anslutning av automatisk provtagare. Vid nyanläggning, om- eller tillbyggnad och vid installation av oljeavskiljare ska provtagningsbrunn alltid installeras. Den person som tar proverna ska vara oberoende och utbildad i provtagning motsvarande kraven i Naturvårdsverkets föreskrift SNFS 1990:11. Proverna ska analyseras av ett ackrediterat laboratorium.

Parametrar

Avloppsvatten från fordonstvättar ska analyseras efter följande parametrar:

  • Bly
  • Krom
  • Nickel
  • Kadmium
  • Koppar
  • Zink
  • pH
  • Oljeindex

Vid utsläpp till dagvatten kan ytterligare krav ställas på att provtagningen analyseras utifrån fler parametrar.

Utsläppskrav för fordonstvättar

Följande riktvärden för högsta mängd förorening per fordon gäller för fordonstvättar:

Analysparameter  Personbil  Lastbil, buss eller annat vägfordon

Bly, krom & nickel (samlingsparameter) 

5 mg/fordon 

15 mg/fordonsenhet

Kadmium 

0,05 mg/fordon 

0,15 mg/fordonsenhet

Zink 

50 mg/fordon 

150 mg/fordonsenhet

Oljeindex 

1,5 g/fordon 

4,5 g/fordonsenhet

pH* 

6,5 – 10

6,5 – 10

Beräkning av utsläpp

För att få fram vilken mängd föroreningar som släpps ut för varje tvättad fordonsenhet multipliceras vattenförbrukningen (liter) per fordonsenhet med analysresultatet från provtagningen (mg/liter).

Utsläpp av respektive parameter beräknas genom vattenförbrukningen per fordonsenhet, minus uppskattad vattenförlust i systemet, så kallat meddrag. Meddraget är det vatten som försvinner via avdunstning eller följer med fordonet ut ur tvätthallen. Vanligen använda meddrag vid beräkningar är 15 liter för personbilar och 100 liter för större fordon men det kan variera beroende på fordonstyp. 

Vid beräkning av utsläpp från tunga fordon avses ett 12 meter långt fordon. Vid andra storlekar behöver man räkna om. En fordonsenhet är ett fordon, lastbil  eller buss på 12 meters längd. 0,5 fordonsenheter är en van eller till exempel en färdtjänstbuss på cirka 6 meter. 1,5 fordonsenheter är till exempel ledbuss eller semitrailer på cirka 18 meter. Två fordonsenheter är en bil plus släp på cirka 24 meter. Ett förslag på omräkning finns i Miljömärkning Sveriges kriteriedokument för fordonstvättar. Dokumentet finns på webbplatsen för svanenmärkning:

Åtgärder vid överskridande

Vid överskridande av riktvärden ska verksamheten lämna in en redogörelse till Miljöavdelningens miljöskyddsenhet om vilka åtgärder som kommer att genomföras och när de ska vara klara. När åtgärderna har genomförts ska provtagningen upprepas. 

Lämpliga tvättkemikalier

Endast miljömärkta medel eller medel som listas i Kemikaliesvepet bör användas. Produktvalsprincipen gäller samtliga verksamheter. Vissa av dagens avfettnings- och tvättmedel i fordonstvättar bildar oljeemulsioner, det vill säga mikrodroppar av olja, vilket gör att oljan inte avskiljs ordentligt i oljeavskiljaren. Självspaltande eller självseparerande avfettningsmedel som endast bildar temporära stabila emulsioner med lätta vätskor och där emulsion bryts ner innan oljeavskiljning, ska därför användas för fordonstvättar som saknar ytterligare rening. För kemikalier till reningsanläggning gäller det att främst följa tillverkarens anvisningar.

Länk till Naturskyddsföreningen:

Däcktvätt

Vid däcktvätt ska först och främst däcktvättmaskin som recirkulerar tvättvattnet användas. Tvättvatten från däcktvättmaskin ska hanteras som farligt avfall om inte provtagning visar att det är annat avfall eller att föroreningshalterna inte innebär en risk för miljön vid utsläpp till avlopp. 

Anmälningsplikt 

Anmälningsplikt gäller för anläggning för tvättning av:

  • Fler än 5 000 personbilar per kalenderår,
  • Fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår.
  • Fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår.
  • Fler än 1 000 andra motordrivna fordon per kalenderår.

Anmälningsplikt gäller också för anläggning där det per kalenderår hanteras:

  • Mer än 1 000 kubikmeter flytande motorbränsle, eller mer än 1 miljon normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle.

Anläggningar enligt ovan är anmälningspliktiga enligt 23 kap Miljöprövningsförordningen (2013:251). En skriftlig anmälan måste enligt Miljöbalken göras till kommunens bygg- och miljönämnd minst sex veckor innan verksamheten startar.

Ändringar, till exempel om- och tillbyggnad av en anmälningspliktig fordonstvätt som är av betydelse ur miljösynpunkt, ska också anmälas inom samma tidsfrist. Med ombyggnad räknas genomgripande förändring eller utbyte av tvätt- eller reningsutrustning, men inte normalt underhåll eller service. Med tillbyggnad räknas utökning av tvätthallsstorlek, tillägg av fler tvättplatser eller liknande. Tillbyggnad på till exempel en bensinstation av annat än tvätten omfattas inte. 

Definitioner och förklaringar

Fordon: Som fordon räknas motordrivet fordon enligt definitionen i Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Även andra fordon omfattas, till exempel motorcyklar och truckar. 

Fordon som används i yrkesmässig verksamhet: Lastbilar, taxibilar, tjänstebilar, bussar, servicebilar etcetera som används i företag eller av offentliga verksamheter. Arbetsmaskiner och liknande räknas också hit. Denna grupp är långt ifrån en homogen grupp, så bedömningen kan bli något annorlunda från fall till fall. Grundtanken är dock lika krav för alla. 

Privatfordon: Personbilar och mindre lastfordon som ägs eller disponeras för privat bruk.

Senast uppdaterad den 20 augusti 2024