En av tre städer
Hösten 2022 blev Linköping en av tre svenska städer att ingå i det treåriga pilotprojektet Rätt kurva. Under hösten 2023 drog det igång på riktigt. I korta drag går projektet ut på att fånga upp barn som löper störst risk att hamna i kriminalitet. För att ta reda på vilka barn det gäller, samverkar polis och socialtjänst. Polisen har tagit fram ett urvalsverktyg som identifierar barn mellan 8-15 år som är i riskzonen för att hamna i grov kriminalitet. Urvalet baseras på vilken typ av brott barnet är misstänkt för och hur allvarligt brottet är i förhållande till barnets ålder. Hänsyn tas också till antalet orosanmälningar polisen har gjort till socialtjänsten samt om barnet blivit utsatt för eller bevittnat våld. Alla dessa delar är riskkategorier.
– Vi vill hitta de här barnen innan de är ordentligt indragna i den kriminella världen, innan hela deras identitet är att vara gängkriminell, säger Beata Bergkvist, verksamhetsutvecklare på socialtjänsten i Linköping.
Påskkravallerna drog ur proppen
Det var efter påskkravallerna 2022 som NOA, Polisens nationella operativa avdelning, erbjöd Linköping att gå med i pilotprojektet Rätt kurva. Bakgrunden till projektet är den tyska brottsförebyggande modellen Kurve Kriegen. En framgångsrik metod som, precis som Rätt kurva, bygger på samverkan mellan polis, socialtjänst och vårdnadshavare.
– Både polis och socialtjänst är styrda av sekretess, därför är det vårdnadshavarna som måste gå med på att vi delar viktig information med varandra. Att kunna göra det är en förutsättning för vårt arbete, säger Beata Bergkvist.
Kartlägger för förståelse
För att få metoden att funka måste polisen värdera barnen systematiskt utifrån ålder, brottens grovhet samt orosanmälningar. När polis och socialtjänst har kommit överens om vilka barn och familjer som bör erbjudas Rätt kurva, tar utvalda områdespoliser kontakt med familjen. Rätt kurva bygger på frivillighet och samarbete mellan familjen, polisen och socialtjänsten. Därför, om familjen väljer att delta, skriver de på en samtyckesblankett om att polis och socialtjänst får dela nödvändig information om barnet mellan varandra. Därefter påbörjar socialsekretere en kartläggning av barnets och familjens behov, i syfte att kunna upprätta en handlingsplan med aktiviteter och åtgärder för att få barnet på rätt kurva.
Hitta barnets drivkraft
Albert Monshizadeh är familjebehandlare och socialsekreterare och har arbetat med Rätt kurva sedan förra våren. Han tar fram en handlingsplan utifrån barnet och familjens behov.
– Det känns hoppfullt när vi träffar familjerna och ungdomarna. Ingen vill att deras barn ska hamna i en kriminell livsstil och de flesta barn och ungdomar har andra drömmar för sig själva, säger Albert Monshizadeh och fortsätter:
– Jag börjar alltid med att spendera mycket tid med ungdomen för att vi ska kunna skapa en relation och känna tillit till varandra och inte gå in på så mycket detaljer. Många av våra socioekonomiskt utsatta områden är stängda samhällen. Det kan vara diffust för barnen att veta vilka framtidsdrömmar de har, vilka drömmar de ens kan ha. Därför är det viktigt att få dem att tänka på ett annat sätt. Att visa på fritidsaktiviteter till exempel och ge upplevelser, säger Albert Monshizadeh.
Han berättar om en av ungdomarna han jobbar med. En pojke i tonåren. De åkte bil tillsammans och pojken frågade om det gick att koppla in telefonen till bilstereon.
– Han drog igång spotify och satte på rapmusik. Vi började prata om rap och pojken sa att han gillade musiken men tyckte texterna var lite för grova. Sen kom det fram att han själv ville skriva musik så jag tog kontakt med UngPuls, som har studiomöjligheter och nu är han igång.
Enkelt men komplext
Det är både så enkelt och så svårt. Många av de familjer som behöver mest stöd har också minst förtroende för myndigheter. Desinformation och snabb gängrekrytering står i vägen för att hinna fånga upp barnen.
– Det finns såklart ett motstånd mot vårt arbete och riktade hot mot socialtjänsten generellt. Men vi ser också att samhället vill kraftsamla för att fånga upp de barn som löper störst risk att hamna i kriminalitet. På sikt behöver vi bli fler för att hinna med, det ska vara kvalitet i arbetet och då tar det tid. Behandlingsarbetet med barnet eller ungdomen är inte begränsat utan behöver pågå under en längre tid för att ge resultat, säger Lisa Fröberg Karlsson, gruppledare på Råd och stöd.
Linköpings införande av Rätt kurva är ett bevis på viljan och förmågan att arbeta förebyggande och långsiktigt. Genom att skapa en folkrörelse runt dessa barn och unga kan den negativa utvecklingen brytas.
Text och foto: Fanny Miles
