För två år sedan sattes spaden, eller grävskopan, i marken hos förskolan Sandslottet i Gistad. I dag står här pallkragar med nyttigheter, målarstafflier, grillplats och ett litet växthus som barnen fått måla i all världens färger. I träden sitter fågelholkar som förskolebarnen själva tillverkat, en hänggunga hänger från en gren och på marken står en gammal barnsäng.
– Där kan vi vila en stund, eller läsa bok, ropar ett av barnen i trädgården och pekar stolt mot sängen.
Här arbetar pedagogerna Magdalena Lindvall, Cathrine Kayser Palmqvist, Elisabeth Vincent, Carina Marckmann, Johanna Karlsson, Katrin Holmgren, Mona Köhl Sundgren och Josefine Rindeborn tillsammans med förskolebarnen.
Miljö för äventyr och nyfikenhet
Det är mellisdags i trädgården. Fyra av förskolebarnen har samlats tillsammans i trädgården för att äta macka med smör och ost. Men det finns ju så mycket annat att göra än att äta en macka. Ett av barnen sätter sig vid målarstaffliet, hon ska måla midsommarblomster i grönt, gult och blått. Ett annat av barnen väljer hänggungan och far fram och tillbaka med uppenbar blick i fjärran värld. Två av barnen väljer att lera vid bordet och presenterar stolt sina verk.
Ett av barnen målar midsommarblomster.
Trädgården ligger i ena änden av förskolegården. Nästan lite gömt. Platsen bjuder in till en äventyrlig och samtidigt naturlig miljö.
– Vi ville skapa något tillsammans med barnen. Just då hade vi läst många böcker om Pettson och Findus och barnen blev inspirerade av miljöerna i boken.
Vi alla hjälptes åt att snickra fågelholkar och kulisser som ser ut som husen hos Pettson och findus, berättar Magdalena Lindvall, barnskötare.
Att lyckas och misslyckas
Kreativiteten är central i trädgården. Det hänger konstverk gjorda av bråte från skogen lite här och där. I flaggstången vajar flaggan som barnen tillverkat genom återbruk av urvuxna eller trasiga kläder. När regnet kommer används vattnet till att vattna odlingarna. Lådor med ny-gödslad jord står redo för barnen när det är dags att plantera frön som skänkts från vårdnadshavare och boende i området.
– Barnen har fått bestämma vad vi ska odla men ibland får vi plantor och frön till skänks. Vi både lyckas och misslyckas med odlingarna men båda delar är en lärprocess, säger Cathrine Kayser Palmqvist, förskollärare. Hon betonar vikten av trädgården som en plats där flera lärprocesser samsas. Motoriska, språkliga och sociala processer, kooperativt lärande och en plats där alla sinnen ryms.
– Vi utgår hela tiden från läroplanen och knyter an till så många olika delar bara genom att finnas här i trädgården, menar hon.
Det gror ordentligt i trädgården.
Möta barnens önskningar
Det gror ordentligt i pallkragarna och i växthuset. Jordgubbar, rabarber och potatis. Buskar och blommor.
I hörnet av trädgården står en liten scen, enligt önskemål från barnen.
– De ville ha en scen för uppträdanden. När sexåringarna slutade inför sommaren hade de en avslutningsshow på scenen, säger Magdalena Lindvall.
Det är en lugn miljö och stoltheten över sin trädgård skiner hos både barn och pedagoger.
– Denna plats tillför kreativitet för oss alla och den gör oss harmoniska. Vi ser också att barnen blir mer lösningsorienterade eftersom vi diskuterar skapande. Det är spännande för dem att se det gro i jorden. Vad ett frö faktiskt kan bli, säger Magdalena Lindvall.
Barnen tyckte att det behövdes skyltar med riktning i pallkragarna. Häråt, ditåt och bakåt.
Trädgårdsterapi
Det sägs att kroppen blir lugn av att sätta händerna i jorden. Att trädgård är terapeutiskt, som att bli en del av jordens kretslopp. Att påminnas om godheten i en jordgubbe är väl aldrig så fantastisk som när den odlats fram av ens egna händer. När barn får ta del av naturens magi på det sättet, väcks också förståelsen för hur kraftfull naturen är. Det lilla oansenliga fröet kan bli en vacker blomma, ja till och med något ätbart. Det är trolleri.
Text och foto: Fanny Miles
