Stina Sigurdsson-Brodin jobbar som bibliotekarie på Stiftsbiblioteket.
Mängden berättelser på en så komprimerad yta kan få en att tappa andan i det perfekt tempererade och fuktanpassade magasinsrummet i huvudbibliotekets källare. En svag doft av läder finns i luften. Hyllmeter efter hyllmeter med böcker om folks liv och leverne, eller skrifter om djur, natur och medicin, trängs med brev, anteckningar och skildringar som nedtecknats för stunden, men bevarats i århundraden.
Både innehållet och författarens tillvaro kan trigga fantasin. Hur var det när skribenten fattade sin gåspenna i skenet från den öppna spisen och skrev något i kanten på en sida i boken? Hur gick det till när just den här boken for över hav och land innan den hamnade på Stiftsbiblioteket i Linköping? Var den en del av ett krigsbyte? Har den legat gömd någonstans och visat sig vara stöldgods? Vi ska återkomma till hur en rikskänd tjuv har en plats i historien om Linköpings skattkammare.
Startades på medeltiden
– Det känns fantastiskt att få jobba här. Ibland när man läser något i en brevsamling till exempel kan det slå en att “det här har någon suttit och skrivit på 1600-talet, och det gjordes bara ett stenkast härifrån”. Det är väldigt speciellt, säger Stina Sigurdsson-Brodin som har jobbat på Stiftsbiblioteket i nästan fem år.
På Stiftsbiblioteket i Linköping finns över 235 000 volymer. Rariteterna är handskrifter från 1100-talet och framåt, och böcker som tillverkades när boktryckarkonsten var ny på 1400-talet. Ömtåligt papper, och bokband i skinn eller läder kräver klimatanpassade lokaler för att inte förstöras. Samlingen började växa ordentligt under 1600-talet men har sin grund i det medeltida domkyrkobiblioteket i Linköpings stift, som började med en donation från biskop Bengt år 1287.
Den har huserat på flera platser i staden under årens lopp. Verksamheten blev statlig på 1920-talet och övergick i kommunal drift 1975 när den hade flyttats till den nya biblioteksbyggnaden.
Den äldsta skriften i samlingen är ett brev från ärkebiskopen av Magdeburg från år 1186.
Samlingen digitaliseras
I klassen stiftsbibliotek har Linköping det mest omfattande, större än de i Växjö, Kalmar, Skara och Västerås. Vem som helst kan egentligen ta del av materialet, men med tanke på att det ofta handlar om gamla böcker på svårtydd latin, så är det mest forskare från olika delar av världen som kontaktar bibliotekarierna för att få hjälp. En del av materialet har börjat digitaliseras och kan öppnas i databasen Alvin via Stiftsbibliotekets hemsida.
– Vi har börjat med att digitalisera de böcker som flest vill ta del av. Det handlar både om att bevara dem i gott skick, många verk är ju väldigt sköra, men också att man ska kunna ta del av det utan att behöva ha boken fysiskt framför sig, säger Stina Sigurdsson-Brodin.
Stina och hennes kollegor fördelar sin arbetstid mellan att ha kontakt med personer som vill ta del av samlingen, till att jobba med digitalisering och arkivering, men också att bemanna informationsdiskarna en trappa upp i huvudbiblioteket.
Den mystiska stölden
Men det är inte bara böcker och brev i samlingen. En betydligt mer öppen och publik del av Stiftsbiblioteket är kuriositetskabinettet, en trappa ned i huvudbiblioteket. Där finns en riddarrustning från Småland, 3000 år gamla gravreliefer från Egypten, konst och andra föremål.
Sakerna har skänkts till Stiftsbiblioteket från många personer under århundradena. Ofta har det handlat om högt uppsatta personer i kyrkan. Nu tar man inte längre emot gåvor, framför allt av utrymmesbrist.
Du har säkert varit inne på stadsbiblioteket. Gå en trappa ned och upptäck mängder av fantastiska saker i Stiftsbibliotekets kuriositetskabinett.
Hur var det nu med den rikskända tjuven? Jo, det handlar om den så kallade KB-mannen. Under flera år jobbade han som chef på Kungliga bibliotekets handskriftsenhet, samtidigt som han stal ovärderliga böcker från sin arbetsplats. Han avslöjades år 2004 och dog senare samma år i en självförvållad explosion i sin lägenhet. Vid en husrannsakan i mannens fritidshus utanför Eskilstuna hittades “Rariorum Africanum Plantarum” av Johannes Burmann, tryckt i Amsterdam 1738.
Hur boken hade hamnat i sommarstugan var länge ett mysterium, men två av KB:s bibliotekarier som inlett ett omfattande detektivarbete för att återfinna de stulna verken, lyckades till slut slå fast att den hade stulits från Linköpings stiftsbibliotek, och härom året kunde den återföras hem till Linköping. Vem som tog boken och hur den hamnade i KB-mannens sommarstuga är fortfarande höljt i dunkel. Troligen stals den i början av 1990-talet. Men det är en annan historia.
Text och foto: Björn Öberg
“Rariorum Africanum Plantarum” från 1738 hittades i KB-mannens sommarstuga. När den stals är okänt.
Till vänster: en krigsklubba som ska ha tillhört Ivan Mazepa, Ukrainas grundare. Han dog 1709.
Till höger: i Stiftsbibliotekets samlingar finns ovärderliga verk. Verksamheten omgärdas av mycket säkerhet.
