Ostlänken ska bli en cirka 16 mil lång ny järnväg mellan Linköping och Stockholm (Järna). Järnvägen ska ge kortare restider, ökad tillgänglighet och punktligare tåg. Den ska bidra till bättre pendlingsmöjligheter, större arbetsmarknad och regional utveckling.
Bygget av Ostlänken kommer också att medföra att flera områden i Linköping byter skepnad. Stadsplaneringschef Alisa Basic säger att omfattningen på de kommande förändringarna är något som Linköping inte har upplevt tidigare, annat än när stora delar av staden byggdes samtidigt.
– Vi har nog själva lite svårt att förstå vidden av detta. Men det kommer att ske under lång tid, det kanske handlar om ett 40-årigt perspektiv. Vi får kanske inte själva vara med och se allt.
När det gäller Ostlänkens dragning genom Linköping har Trafikverket sedan tidigare beslutat att järnvägen ska gå i en korridor med station i Steninge. När Trafikverket i juni presenterade kostnadsbesparingar för projektet framgick att sträckan Linköping - Sjögestad inte längre ingår i planeringen. Hur och var Ostlänken ska ansluta till den befintliga stambanan söderut kommer att utredas vidare.
Trafikverket arbetar nu med att ta fram en järnvägsplan. Det är en detaljerad beskrivning av hur järnvägens sträckning ska se ut och hur den ska byggas inom den valda korridoren.
– Vi vet att vi får en centralt placerad station. Den kommer att ligga bara några hundra meter från den befintliga stationen. Och vi slipper järnväg genom det som idag är stad. Det tycker jag är den stora vinsten med den här dragningen. Vi får helt andra förutsättningar att utveckla livet och bebyggelsen runt Stångån.
Nu arbetar Trafikverket med att ta fram en järnvägsplan som beskriver exakt var inom den markerade korridoren som Ostlänken ska byggas.
Alisa säger att arbetet med järnvägsplanen troligen pågår till och med 2027. Under den tiden ska även kommunen planera för själva anläggningen. Det blir även olika samråd från både Trafikverkets och kommunens sida.
– Vi försöker vara tydliga med vem som äger vilken process och vilka frågor. Trafikverket ska slå fast anläggningens sträckning och den mark man behöver. Vi i kommunen ska se till att våra kommunala planer ger samma möjligheter och inte är i strid med järnvägsanläggningen.
Ändrade förutsättningar
Det nya stationsområdet är planerat att ligga i S:t Larsgatans förlängning mot Steninge. Detta ger delvis ändrade förutsättningar i planeringen av staden.
– Vi har tidigare tänkt oss en station på andra sidan ån. Nu får vi tänka om. Nu får till exempel S:t Larsgatan en helt annan dignitet. Den ska koppla samman den befintliga stadskärnan med stationen. Men vi ser fortfarande goda förutsättningar för att stadskärnan växer över ån, och att vi tar in vattnet i stadskärnan.
Förutom att det nya stationsområdet blir ett pendlingsnav och en bytespunkt ska det även ge plats för till exempel butiker, restauranger och kaféer.
– Moderna stationsområden innehåller en del kommersiell service. Och vi tror att det blir en blandstad runtomkring, med bostäder och kontor.
Förbereda staden
Bygget av Ostlänken i Linköping beräknas pågå 2028-2035. Men inför byggstarten måste kommunen förbereda så att staden och dess trafik fungerar även under dessa år.
– Vi behöver se över vad som kan vara fortsatt öppet och vad som inte kan vara det. Vi kan behöva en del provisoriska lösningar. Men det kan också vara så att vi redan före bygget av Ostlänken behöver skapa en del av de framtida permanenta lösningarna, för att vi behöver dem under byggtiden.
Alisa Basic. Foto: Jeppe Gustafsson
Det kommande byggandet kommer onekligen att påverka Linköpingsborna på olika sätt. Alisa Basic pekar på hur det ser ut i andra större städer som växer just nu. För att underlätta människors vardag menar hon att information och kommunikation måste stå i fokus.
– Det behöver till exempel finnas bra information om alternativa vägar. Linköpingsborna kommer att behöva ha bättre koll på var det händer saker i staden, och var framkomligheten är begränsad.
Områden för omvandling
Några av de platser som omvandlas i den framtida staden är områdena som har arbetsnamnen Nykvarn, Stadshamnen och Kareby. Stadshamnen går längs Stångån Kinda kanal från Tullbron till Nykvarnsparken. I området ligger bland annat nuvarande resecentrum.
Norr om Stadshamnen finns ett större område med arbetsnamnet Nykvarn. Här kommer bland annat den nya stationen att ligga. Nykvarn är sedan tidigare ett välbekant namn för många Linköpingsbor. I den sydöstra delen av det tänkta området ligger Nykvarnsparken och Nykvarnsholmen. På Nykvarnsholmen har kommunen på senare år gjort en parkmiljö och en fiskväg, som även ska bli en del av en kommande stadspark.
Norr om Nykvarn finns ett område med arbetsnamnet Kareby. I ett första skede är området tänkt att ha sin södra gräns i höjd med Karebygatan och sin norra gräns längs Gillbergagatan.
Alisa Basic säger att Nykvarnsområdet troligen är först ut att förändras eftersom den nya stationen ska ligga där.
– Vi vill att stationen ska ha ett sammanhang, gärna redan när den är byggd eller strax därefter. Det ska inte upplevas som att den ligger en bit bort från allt annat.
Några av de platser som omvandlas i den framtida staden är områdena som har arbetsnamnen Stadshamnen, Nykvarn och Kareby (namnen är inte beslutade ännu). Stadshamnen är det undre gröna fältet i kartan, Nykvarn ligger i mitten, och Kareby överst.
Arbetet med Stadshamnen ligger längre fram i tiden. Här kan den nuvarande stadskärnan växa fram till kajen, med utsikt mot en ny stadspark på andra sidan ån. Längs vattnet kan det bli ett promenadstråk upp till den nya stationen.
– Planeringen av Stadshamnens struktur är redan igång. Men utvecklingen är egentligen möjlig först efter att befintlig järnväg har plockats bort, och efter att Ostlänken är i drift.
Området Kareby, som idag hör till Tornby, står troligen sist på tur. Här kan området omvandlas för att få en blandad bebyggelse med många nya bostäder.
Livsvänlig innerstad
Även innerstan kommer att genomgå förändringar i framtiden, till exempel kring hur vi använder området. Ambitionen är att förstärka innerstans kvaliteter och göra den mer livsvänlig - att skapa ett slags vardagsrum där människor kan vara tillsammans.
Alisa Basic framhåller att bland annat e-handeln har påverkat utbudet av butiker, varför stadskärnan i Linköping - liksom i andra städer - behöver kompletteras med fler upplevelser.
– Människor behöver en anledning till att åka till innerstan. Och det handlar inte längre bara om shopping. Därför blir kulturliv, evenemang och andra upplevelser viktiga. Hur detta ska genomföras är komplexa frågor, men i Linköping ligger vi långt framme i samverkan mellan kommunen, fastighetsägare och näringslivet.
Alisa säger att det också är viktigt att öka antalet som bor och arbetar i stadskärnan.
– Det bidrar till en levande stadskärna under större del av dygnet och därmed en ökad trygghet. Det i sin tur skapar också utökade möjligheter för ett levande centrum med mer handel, restauranger och kulturupplevelser. Det är också viktigt för att fortsätta vara en attraktiv och relevant destination, både för kommunens invånare och besökare.
Här kan du läsa en artikel om gruppen i Linköpings kommun som arbetar med Ostlänken:
Här kan du läsa om tidigare stadsomvandlingar i Linköping:
Här kan du läsa mer om Ostlänken:
Här kan du läsa mer om stadsutveckling i Linköping:
Text: Per Conning
