Linköpings kommun deltar i ett projekt som finansieras av EU, kallat European Pact for Integration. Syftet är att med hjälp av andra städer i Europa försöka hitta metoder som fungerar för att integrera nyanlända i ett samhälle.
Tanken är att projektet ska leda till att Linköpings kommun får en tydlig strategi för integration, på samma sätt som kommunen har handlingsplaner för nationella minoriteter och jämställdhet.
– Resultatet av projektet blir ett viktigt underlag. Det ska arbetas in i våra riktlinjer för arbetsmarknad och integration och det ska också omsättas i praktiska åtgärder i vårt arbete mot segregation, säger biträdande kommundirektör Mikael Borin.
Så småningom leder detta till någon form av politiskt styrdokument, sådana är viktiga eftersom de pekar ut den övergripande inriktningen för kommunens verksamheter.
Hundra städer
En första del i projektet är att skapa ett index för att kunna mäta och jämföra hur de olika städerna lyckas. Indexet kallas ”Intercultural cities index”, det har funnits under många år och sammanlagt har cirka hundra europeiska städer tagit fram sitt eget index.
Det betyder att det finns många städer som Linköping kan jämföra sig med när man försöker bli bättre på integration, inkludering och interkulturella möten. Det är med hjälp av detta index man kan säga att Linköping är bättre än Geneve men sämre än San Sebastian.
Indexet skapas dels genom att tjänstepersoner i kommunen får svara på frågor om bland annat utbildning och arbetsmarknad, dels genom att ytterligare några personer djupintervjuas.
Utöver dessa intervjuer har fokusgrupper med deltagare från kommunen, näringslivet och föreningar diskuterat resultatet och försökt komma på hur man kan skapa förutsättningar för interkulturella möten i Linköping.
– Styrkan i det här projektet är metoderna för delaktighet som vi testar. Vi har med föreningar och det lokala näringslivet. Det är när alla möts som nya idéer föds och som sen också kan bli verklighet, säger Johanna Lensell Rebillon, sakkunnig utvecklingsstrateg och ansvarig för projektet.
Skola och bostad
Arbetet med indexet har gjorts under våren och försommaren. Det går redan nu att konstatera att Linköping har fungerande metoder för att välkomna nyanlända och hjälpa dem med en första bostad. Deras barn får också snabbt tillgång till skola.
Däremot är Linköping sämre på att inkludera invandrare i näringslivet och på arbetsmarknaden. Entreprenörer med utomnordisk bakgrund skulle exempelvis kunna ha nytta av mer hjälp i frågor som rör företagande i Sverige.
Projektet finansieras av EU via Asyl- och migrationsfonden, förkortat AMIF. Projektet leds av forskningsinstitutet Patrir i Rumänien. Syftet är att de deltagande städerna ska få konkreta verktyg för att kunna öka integrationen och inkluderingen av utomeuropeiska invandrare.
Samtidigt som projektet pågår i Linköping genomförs samma projekt i städerna Dietzenbach i Tyskland; Lublin i Polen; Ravenna i Italien; Cluj-Napoca i Rumänien; Cartagena i Spanien och Riga i Lettland.
