Den nya delen av Ullevileden ska gå från cirkulationsplatsen vid Flemmagatan i Tornby till Mörtlösa. Under sommaren 2026 beräknas hela Ullevileden vara klar. Den kommer då att förbinda Tornby, hela vägen från Bergsvägen, med Mörtlösa och avlasta Kallerstadsleden, Tornbyvägen och Norrköpingsvägen.
Utbyggnaden av Ullevileden innebär även att en ny bro byggs över Stångån, ungefär 200 meter söder om E4:an. För att ge plats åt bron har träd tagits ner i området. Idag är befintliga broar över Stångån få till antalet. Det kan innebära en svaghet i trafiksystemet om en oförutsedd händelse uppstår som innebär att en eller flera broar stängs av.
– Ullevileden behövs för att avlasta trafiken i staden. Många åtgärder knutna till utbyggnaden kommer också att bidra till att stärka naturlivet på vissa platser och tillgängliggöra de vackra naturmiljöerna i området för oss linköpingsbor. Här ska förutom gång- och cykelvägar även en ny fågelutkik byggas och en vattenspegel vid en gammal meanderbåge anläggas, säger Stefan Erikson (M), kommunalråd och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
Trädfällning vid Stångån.
Fällda träd ska gynna insekter, fåglar och fladdermöss
De större träd som har fällts kommer på sikt att placeras utmed Ullevileden för att gynna den biologiska mångfalden. Det är främst pilträd som har tagits ner, men också enstaka exemplar av klibbal och alm.
Cirka 90 grövre stockar kommer att sågas upp i längder mellan tre och sex meter. Stockarna kommer under de kommande åren att placeras ut i närområdet för att gynna naturlivet.
– Stora ihåliga träd är alltid värdefulla. De grova träden har höga naturvärden och är bra platser för insekter, fåglar och fladdermöss att bo och hämta mat i. I trädens håligheter finns rester av alla dess invånare, som från fåglar och fladdermöss. Detta tillsammans med nedbruten ved bildar så kallad mulm, ett långlivat kompostliknande material - ett eget ekosystem inne i ihåliga träd, säger Gunnar Ölfvingsson, kommunekolog i Linköpings kommun.
Stammarna kan placeras ut i naturen på olika sätt. De kan antingen placeras ut stående mot ett annat träd eller läggas i en så kallad faunadepå, vilket innebär att de placeras liggande i en hög eller stående, nedgrävda en bit ner i marken.
Stammarna på nedtagna träd som kommer att placeras ut i närområdet för att ge mat och boplatser åt insekter, fåglar och fladdermöss.
Ett antal konstgjorda ihåliga träd kommer också att placeras ut i området runt Ullevileden. Dessa konstgjorda träd kallas mulmholkar och påminner om stora fågelholkar. Holkarna fylls upp med sågspån, flis, löv och vatten. Överst inrättas en fågelholksdel och en fladdermusdel, den senare genom en långsmal öppning. Högst upp placeras ett lock.
Mulmholkarna skapar en stabil miljö för bland annat insekter under flera decennier. Mulmholkar har byggts och placerats ut i ungefär 20 år. Forskning har visat att många sällsynta arter tar sig till mulmholkar och accepterar dem som platser för att bo och hitta mat. I Linköping har närmare hundra mulmholkar placerats ut under de senaste åren, bland annat i fyra av våra naturreservat inom ett stort EU-projekt.
Fler åtgärder knutna till utbyggnaden av Ullevileden kommer att genomföras under de kommande åren för att gynna den biologiska mångfalden.
Här kan du läsa mer om Ullevileden:
Här kan du läsa mer om stadsutveckling i Linköping:
Text: Linnea Waldner
Foto: Per Conning
