Under 2019 lät kommun bli att klippa 320 hektar av kommunens gräsytor under en period. Orsaken var att kommunen ville undersöka om det fanns förutsättningar för att låta en del av gräsytorna bli ängar. Ängsmarken skulle sedan bidra till en större biologisk mångfald.
– Vi har tittat på variationen av växter och på antalet nektarkällor. Många värdefulla ängsväxter dök upp, exempelvis gråfibbla, väddklint, kärringtand, åkervädd, backnejlika och blåklockor, säger kommunekolog Johan Molin på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
Kommunekolog Johan Molin, Foto: Annika Avén
Inventering visade att ungefär 30 procent av ytorna hade de biologiska förutsättningarna som krävs för ängsskötsel.
– Jag är positivt överraskad över att det var så bra. Det bådar gott för tätorternas gröna infrastruktur, säger Johan Molin.
Sociala värden
Han berättar att det inte enbart är de biologiska kvaliteterna som har vägts in när besluten har tagits om vilka gräsmattor som ska bli ängar. De sociala aspekterna har också varit viktiga. Kommunen har fått in många positiva kommentarer på att gräset har fått växa, men även synpunkter på vilka ytor som bör klippas. Det handlar bland annat om att gräsmattor som används till olika aktiviteter, som exempelvis fotboll.
– Vi kommer att behålla en kortklippt zon minst två meter mot alla privata tomter och en halv till en meter mot gång- och cykelvägar. Vi har även vägt in estetiska aspekter, trafiksäkerhetsaspekter och praktiska förutsättningar för att skötseln ska kunna utföras på rätt sätt, säger Johan Molin.
Ängsväxter ger frön till nya ängar: Foto: Most Photos
Nya ytor
Fokuset har varit att välja ut stora sammanhängande ytor för ängsmark, som är spridda över staden och tätorterna. Tanken med det är att dessa ängsytor ska ge större biologiska vinster på kort tid. Frön som sprids från ängsväxterna kommer att ge en bättre fröbank till omkringliggande ytor som kan bli ängar under kommande år.
– Under kommande år ska vi göra florakontroller för att se att växtligheten ser ut som vi hoppas.
2020 rör det sig om totalt 75 nya ängsytor med en sammanlagd storlek av 16 hektar. Några av de områden som kommer att bli ängar ligger i Vallarondellen och längs Tinnerbäcken.
– Det här är en flerårsraket. Vi kommer att välja ut nya ytor för ängsskötsel de kommande åren, utifrån inventeringen 2019. Vi behöver inte göra nya inventeringar. Att urvalet görs under flera år ska göra att allmänheten får tid att känna in förändringarna och att återkoppla med synpunkter. Det ger också entreprenörerna bättre förutsättningar att anpassa och planera sin verksamhet. De nya ängsytorna kommer att slås någon gång mellan mitten av juli och slutet av september. De ytor som inte har blivit ängar kommer att klippas som vanligt.
Text: Eva-Karin Strand Wåtz
