Den nya delen av Ullevileden ska gå från cirkulationsplatsen vid Flemmagatan i Tornby till Mörtlösa. Genom utbyggnaden av Ullevileden skapas två alternativa vägar som försörjer och förbinder västra och östra delen av norra Linköping. Vägen minskar även risken för att lokala trafikanter använder E4:an.
– Äntligen har vi börjat bygga Ullevileden! Ullevileden är väldigt viktig för att avlasta trafiken i staden och en förutsättning för att kunna fortsätta utveckla nordöstra Linköping, säger Stefan Erikson (M), kommunalråd och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
Elever tog första spadtaget
– Ullevileden är ett viktigt projekt för oss på Peab, och även för mig personligen. Jag var med och byggde den första delen av Ullevileden, från Bergsvägen till cirkulationsplatsen vid Flemmagatan i Tornby. Så det känns fantastiskt kul att vi får vara med och bygga fortsättningen, säger Lars Lind, regionchef på Peab.
Utbyggnaden av Ullevileden innebär att en ny bro ska byggas över Stångån. I dagsläget finns det endast ett fåtal broar över Stångån, vilket är en svaghet i trafiksystemet om en oförutsedd händelse uppstår som innebär att en eller flera broar stängs av. Och det är här, där den nya bron ska byggas, som Ida, Gustav och Evita, elever från Bygg- och anläggningsprogrammet vid Anders Ljungstedts gymnasium, tog det första spadtaget under torsdagen den 14 december.
Spadtaget togs av eleven Gustav Olsson. Till höger: Evita Eriksson och Ida Zenoh, elever på Anders Ljungstedts gymnasium.
Arbetsplatsförlagt lärande
– Det känns jättekul att få vara med och ta det första spadtaget. Jag tänkte att det nog skulle vara några personer i kostym som skulle gräva med spade, men så var det jag som fick ta det första spadtaget!, säger Gustav Olsson, elev på Bygg- och anläggningsprogrammet.
Under den andra etappen av utbyggnaden, som består av sträckan mellan Gumpekullavägen och Mörtlösa, kommer elever vid bland annat Bygg- och anläggningsprogrammet på Anders Ljungstedts gymnasium och Linvux att vara med och arbeta genom arbetsplatsförlagt lärande (APL).
– Det är mycket glädjande att våra elever får vara med att inviga och bygga Ullevileden. Genom samverkan skapar vi APL-platser som håller en hög kvalitet där eleverna lär sig mycket. Vi vill kunna erbjuda eleverna riktiga arbetsuppgifter i skarpa lägen eftersom det utvecklar yrkeskunnandet och förbereder eleverna inför yrkeslivet på ett bra sätt, säger Åsa Ridne, avdelningschef Gymnasie- och vuxenutbildning.
Eleverna Ida Zenoh, Evita Eriksson och Gustav Olsson tillsammans med Magnus Almberg, arbetslagledare på Bygg- och anläggningsprogrammet, Per Westerholm, sakkunnig Gymnasie- och vuxenutbildning på Utbildningsförvaltningen och Christoffer Håkansson, lärare på Bygg- och anläggningsprogrammet.
Behov av kompetensförsörjning
Evita Eriksson och Ida Zenoh är båda två elever vid Bygg- och anläggningsprogrammet och har redan varit med och arbetat vid flera projekt i Linköping, till exempel med stenläggningen vid Vasavägen.
– Man lär sig så mycket på APL, sånt som man kanske inte lär sig i skolan. Jag har lärt mig nya saker varje dag. En stor del i att det har varit så kul och lärorikt beror på att vi har varit på ett bra företag, som verkligen har tagit hand om oss och inkluderat oss, säger Ida Zenoh.
Linköpings kommun gör flera satsningar på APL för att främja möjligheten att närma sig arbetsmarknaden och bli självförsörjande genom arbete, samt för att främja den sociala integrationen och skapa en väg för kommunens leverantörer att hitta arbetskraft.
– Linköping står inför många stora bygg- och infrastrukturprojekt de kommande decennierna. Projekt som är i stort behov av kompetensförsörjningen för att kunna förverkligas. Därför är det bra att i lämpliga projekt kunna lyfta vikten av att APL-elever kan delta rent praktiskt och få erfarenhet och kunskap, säger Stefan Erikson (M).
Stora och små åtgärder
Förutom cirka 3,5 kilometer bilväg och 3,8 kilometer gång- och cykelväg innebär byggnationen även att ett stort antal miljö- och naturvårdsåtgärder kommer att genomföras för att stärka växt- och djurlivet och göra naturen mer tillgänglig. Bland annat kommer en ny fågelutkiksplats byggas och en vattenspegel för fåglar och insekter att anläggas.
– Ullevileden blir unik då tusentals ton slaggrus, som är en restprodukt från Tekniska verken, kommer att användas som byggnadsmaterial i gång- och cykelvägen. En stor mängd träd och buskar kommer att nyplanteras och fördröjningsdammar kommer att byggas och utökas, säger Stefan Erikson (M).
Ullevileden byggs i ett första steg ut med två körfält, ett i vardera riktning, och fyra cirkulationsplatser. En gång- och cykelbana byggs längs med Ullevileden och byggs ut längs Sunnorpsgatan. Den första etappen mellan Flemmagatan och Gumpekullavägen börjar byggas nu i december. Planen är att byggnationen av den andra etappen, mellan Gumpekullavägen och Mörtlösa, ska påbörjas i maj 2024. Under sommaren 2026 beräknas hela Ullevileden vara klar. En prognos är att projektet kommer att kosta 450 miljoner kronor.
Text och foto: Linnea Waldner
Läs mer om Ullevileden och andra projekt på stadsutvecklingsportalen:
