Vi reagerar olika på att arbeta hemma. För den som är i riskzonen för missbruk kan hemarbete var det som får bägaren att flöda över, i flera bemärkelser.
- Jag har sett att oron för att människor dricker mer har ökat. Bris (Barnens rätt i samhället) får ta emot fler samtal från barn som är oroliga när föräldrar dricker. Både Dagens nyheter och Folkhälsoguiden har tagit upp problemet.
Det säger Daniel Vingsäter som är alkohol- och drogterapeut i 12-stegsverksamheten på Råd och stöd, Beroendemottagningen.
Någon ökning på Råd och stöd beroendemottagningen i Linköping syns inte än enligt Daniel. Men han tror att det finns en eftersläpning. Den som dricker söker inte hjälp förrän missbruket har pågått en tid.
- Han eller hon måste ha hittat sin botten.
Arbetet ett skydd
Daniel tänker att arbetet i sig ger ett skydd mot missbruk för många. Det skapar struktur för vardagen. Man måste åka hem och laga mat, lägga sig i tid och göra allt det som hör vardagen till. För många är också samvaron på arbetsplatsen viktig.
- När den försvinner är det tufft för många. Att träffas digitalt är inte samma sak som att träffas fysiskt.
När man inte träffas fysiskt är det också lättare att missbruka. Ingen märker att du luktar alkohol eller är lite skakig under digitala möten.
Droger och spelande
Men missbruk är inte bara överkonsumtion av alkohol, det kan också handla om droger och överdrivet spelande.
- Vi pratar i behandlingen inte så mycket om vilken typ av missbruk man har utan mer om vad som har lett till missbruket.
I en grupp får deltagarna möjlighet att prata om det som är svårt. Men ingen vill, enligt Daniel,delta i grupp initialt. När de väl är i gruppen så märker många att styrkan är just att vara i grupp och höra liknande berättelser.
- Från början kan det verkar som att personerna inte har något gemensamt. En kriminell artonåring som drogar och lever på gatan kan möta en äldre herre som dricker fina viner och fin konjak. Det finns mycket igenkänning i det, för de har bägge svårigheter med att hantera livet.
Samtal
Beroendemottagningen drivs i samverkan mellan Linköpings kommun och Region Östergötland. Regionen ansvara för den medicinska delen. Kommunen ansvarar genom Råd och Stöd för stödbehandling enskilt och i grupp för personer med missbruksproblem och anhöriga.
På grund av pandemin erbjuds just nu enbart individuella samtal. Undantag är 12-stegs grupperna som har gruppbehandling. De är anpassade utifrån pandemin med färre deltagare och kortare grupptid.
Frivillighet
Den mottagning som Daniel arbetar på finns på Drottninggatan. Här arbetar tre personer med enskilda samtal och primärbehandling enligt 12-stegsprogrammet. Primärbehandling innebär sex veckors behandling fem dagar i veckan i öppenvård. Efter det finns det möjlighet till eftervårdsbehandling och utslussning.
- Allt bygger på frivillighet och att du vill ha en förändring.
Insatserna börjar med ett till fem kartläggande samtal tillsammans med personen för att bedöma vilken behandling som behövs .
På Beroendemottagningen erbjuds stöd för personer från 18 år och uppåt. Men det finns också hjälp för personer mellan 13 och 20 år via Minimaria.
Text: Eva-Karin Strand Wåtz
