När vi pratar med energi- och klimatrådgivarna Robert Klasson och Linnea Gunnarsson Knutsson pågår coronakrisen för fullt. Liksom många andra har de fått planera om sin verksamhet.
– Vi skulle ha gjort en solcellskampanj med föreläsningar som vi delvis fick ställa in. Men vi kör ändå en del av kampanjen digitalt. På webben har vi mycket information, och det går att ringa och mejla oss, säger Robert.
I deras arbete ingår att ge tips och råd till privatpersoner, företag och organisationer. Ingen fråga är för stor eller för liten, och tjänsten är både kostnadsfri och opartisk.
Rådgivningen spelar också en viktig roll för kommunens mål om att skapa ett koldioxidneutralt Linköping 2025.
– Vi hoppas att det påverkar. Vår målgrupp är ju Linköpingsborna, och de måste hjälpa till för att vi ska nå målet, säger Linnea.
Byte av uppvärmning
De flesta frågor som rådgivarna får handlar om solenergi, byte av uppvärmningssystem och elfakturor. När det gäller byte av uppvärmning brukar folk undra vilket system som är bäst.
– Svaren är olika beroende på vilket slags hus det gäller och hur det används. Det handlar också om vilken tidshorisont de boende har. Tiden avgör om man får igen pengarna på en investering, säger Robert.
Hur huset används av de boende kan ofta vara värt att borra lite djupare i.
– En del ringer oss och berättar att de har dyra uppvärmningsräkningar. Då kan deras första tanke vara att byta system. Men innan dess bör man fundera på hur de använder huset, säger Linnea.
Faktorer som kan påverka kostnaderna är till exempel om man duschar mycket. Och någon kanske har 25 grader varmt i hemmet, men öppnar fönstret för att få kallare i sovrummet. Då värmer man upp på ett ställe samtidigt som värmen skickas ut på ett annat ställe. I det fallet är det bättre att sänka temperaturen i sovrummet.
Stort intresse för solceller
De allra flesta frågorna handlar om solceller. Intresset är stort. Det märks också på webben där kommunens solkarta är den mest besökta av energi- och klimatrådgivningens sidor. En funktion i solkartan gör det möjligt att beräkna ungefär hur mycket el som skulle kunna produceras med solpaneler på ett visst hustak.
Foto: Göran Billeson
Ett av rådgivarnas grundtips för den som vill minska sin energiförbrukning är annars att se över apparaterna i hemmet. Ofta står de påslagna i onödan. Den som är nyfiken på hur mycket energi prylarna förbrukar kan låna en elmätare på huvudbiblioteket.
Det kan också löna sig att se över sina resor och transporter. Om det handlar om kortare sträckor går det kanske att byta bilen mot cykeln.
Linnea och Robert märker att människors medvetenhet har ökat när det gäller hållbarhet.
– När jag till exempel tipsar bostadsrättsföreningar om att ha en gemensam lådcykel så tas det emot på ett annat sätt idag än för några år sedan, säger Linnea.
Medvetna val
I framtiden hoppas hon och Robert att människor fortsätter att göra allt mer medvetna val, och att teknikens utveckling bidrar till förbättringar för klimatet.
– Det går ju inte att trolla bort energianvändningen, och människor måste kunna använda energi utan att känna skuld, säger Robert.
– Dessutom kan vi få ett ökat energibehov framöver, med elbilar, mer smarta hem och kanske större kylbehov under somrarna, säger Linnea.
De tycker att det är roligt att hjälpa människor att hitta nya energilösningar, och de betonar att det som är bra för klimatet inte behöver vara ett dyrt alternativ.
– Ofta går ekonomi och miljö hand i hand, säger Robert.
Text: Per Conning
På sidan nedan hittar du mer information om energi- och klimatrådgivningen:
