Sedan flera år finns grupper av medborgare från andra EU-länder som bosätter sig utan tillstånd på kommunens mark. Bosättningarna medför sanitära problem som innebär stora kostnader för kommunen i sanering. Polisen vittnar även om olaglig verksamhet kopplat till bosättningarna, där människor utnyttjas men också om stölder. Vid flera tillfällen har stöldgods återfunnits.
Tidigare har det saknats tydliga rutiner efter att en avhysning skett, vilket gjort att lägren kunnat byggas upp igen genom att flytta en bit längre bort.
– Vi kan inte ha en situation där hela läger flyttas från en plats till en annan, därför jobbar vi nu tätare med polisen från kommunens sida, säger Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande.
När en olovlig bosättning upptäcks informerar polisen de boende om att de begår ett lagbrott. Vid behov sätter kommunen upp skyltar på olika språk om att det inte är tillåtet att övernatta på området. Personerna i lägret får ett datum när bosättningen ska vara tömd.
Har personerna inte flyttat genomför polisen en avhysning, vid behov tillsammans med Kronofogdemyndigheten. När bosättningen är utrymd städas området av kommunens entreprenör. Kommunen och polisen kontrollerar sedan att inga nya bosättningar byggs upp i samma område.
Tidigare har kommunen gjort olika insatser för utsatta EU-medborgare utan att uppnå en långvarig förbättring för gruppen. Många försörjer sig fortfarande genom att tigga eller genom olika former av olaglig verksamhet.
– Tyvärr har vi varken fått bort fattigdom eller olovliga bosättningar genom att erbjuda stöd åt EU-migranter här i Linköping. Problemet kan bara långsiktigt lösas av Rumänien och Bulgarien som måste sluta diskriminera sina egna medborgare, säger Niklas Borg (M), kommunstyrelsens vice ordförande.
