För att lyckas förändra samhället till det bättre krävs samverkan. Det är bakgrunden till att polisen tillsammans med landets kommuner arbetar fram medborgarlöften. Det handlar om överenskommelser där båda parterna lovar att göra insatser inom samma fokusområde, men utifrån sina specifika uppdrag i samhället. Löftena grundar sig på vad kommunens medborgare tycker är viktiga att prioritera.
En uppföljning av medborgarlöftena mellan polisen och Linköpings kommun ska presenteras tre gånger om året, och nu har resultaten för andra tertialet 2023 sammanställts.
– Vi har i enlighet med löftet tillsammans med kommunen bland annat genomfört ett antal krogtillsyner. Dessutom har vi tillsammans med andra myndigheter gjort insatser på arbetsplatser, i syfte att upptäcka brottslighet och fusk med arbetsvillkor och annat. Det arbetet kommer att fortsätta, säger Elin Claesson som är kommunpolis.
Gemensamt arbete i Ljungsbro
En av punkterna som ingår i medborgarlöftet handlar om att polisen ska göra riktade insatser, samtidigt som kommunen ska se över åtgärder i trafikmiljön, på platser där det förekommer störande och högljudd körning med A-traktorer och bilar. I Ljungsbro har det förekommit sådana problem under våren och sommaren, som kommunen och polisen har börjat ta tag i.
Det var under första halvan av augusti som en problembild tydligare började växa fram genom dialog mellan polisen och kommunen. Den 22/8 startades sedan formellt en så kallad platssamverkan för att försöka komma tillrätta med bland annat den störande trafiken.
– Platssamverkan är ett koncept som vi har skapat där olika parter som verkligen kan påverka situationen sätts samman i dynamiska arbetsgrupper. Flera aktörer med olika ingångar mot en specifik problembild. Målet är att hitta metoder som skapar förändring, säger säkerhetsstrateg Niklas Johansson, som jobbar med trygghetsfrågor i kommunens säkerhetsenhet.
– Polisiär närvaro kan minska problemen på kort sikt, men vi behöver arbeta tillsammans med kommunen för att åstadkomma förbättringar som håller över tid, säger Elin Claesson på polisen.
Tät och regelbunden dialog
Polisen och Linköpings kommun har en tät dialog, enligt rutin sker det minst två gånger i veckan i olika forum, vissa veckor ännu oftare. Både kommunen och polisen bygger lägesbilder med olika underlag som grund, som de delar med varandra så långt det är möjligt.
Kommunens verktyg “Trygghetskartan” är ett av flera underlag som kan bidra till lägesbilden. Det har hittills utgjort en mindre del i att bygga lägesbild. Verktyget är ganska svåröverskådligt, men det finns planer på att utveckla och förbättra det, för att kunna använda det i större utsträckning.
– Sedan det infördes för ett par år sedan har det vissa månader knappt rapporterats någonting alls i hela kommunen. Sedan kan det ibland komma toppar med många rapporter. Där kan det å andra sidan vara händelser kopplat till otrygghet som snarare är en polisiär fråga än en kommunal. Det här sammantaget gör att rapporterna kan vara svåra att värdera, och vi behöver därför betydligt fler sätt att inhämta information för att bygga vår lägesbild. Trygghetskartan kanske är mer ändamålsenlig när den används för att rapportera om platser där buskage eller brist på belysning gör en plats otrygg. Vi får fundera på om det där behöver förtydligas från vår sida. Men uppstår det stora problem på en plats så kommer det att nå både polisen och oss på kommunen, med eller utan Trygghetskartan, säger Niklas Johansson.
– Vi ser trots allt gärna att folk fortsätter att rapportera via Trygghetskartan. Det bidrar till lägesbilden och förhoppningsvis kan systemet utvecklas till det bättre inom kort, avslutar Niklas Johansson.
Text och foto: Björn Öberg
