Internationella dagen mot könsstympning är till för att uppmärksamma de ingrepp som flera miljoner flickor världen över utsätts för varje år. Uppskattningsvis finns uppemot 38 000 flickor och kvinnor i Sverige som blivit utsatta för könsstympning, ett ingrepp som är förbjudet enligt svensk lag. Mörkertalet är stort.
– Könsstympning har inget med religion eller stat att göra, det är en kulturell sed som har blivit kvar och som utförs av civilpersoner utan medicinsk kunskap eller korrekta verktyg. Genom att uppmärksamma dagen och sprida kunskap hoppas vi på att öka medvetenheten kring att det finns hjälp att få för den som blivit utsatt. Genom kunskap är förhoppningen också att det inte förs vidare till nästa generation, säger Anna-Karin Dandenell, skolläkare på centrala elevhälsan.
Under internationella dagen mot kvinnlig könsstympning delas en folder ut med information om vad könsstympning är. Foldern innehåller även bilder för att skapa förståelse kring hur underlivet ska se ut, samt hur det kan se ut efter könsstympning.
Fysiska och psykiska besvär
Det finns olika former av kvinnlig könsstympning. Picka och hacka klitoris med vassa föremål, eller att väsentliga delar av kvinnans könsorgan skärs bort. Den allvarligaste formen kallas för infibulation och innebär att inre blygdläppar och hela klitoris avlägsnas. Öppningen sys sedan igen, endast en millimeterstor öppning lämnas kvar, vilket medför stora fysiska besvär, inte allra minst för urin och mens att passera.
All form av könsstympning är traumatisk med både fysiska och känslomässiga komplikationer. Det finns hjälp att få, både för psykiska och fysiska besvär. En första kontakt för flickor som går i skolan kan ske genom skolsköterskan som guidar vidare inom vården.
– Vårt mål är att kvinnor ska förstå att de har rätt till sin sexualitet och kropp, att få uppleva en mindre smärtsam förlossning, mindre smärtsamt sex, att de ska ha rätt att delta på gymnastiken. Men också att ingreppet är förbjudet enligt svensk lag och att den som utför ingreppet kan straffas. Den som blivit utsatt har inte gjort fel, säger Anna-Karin Dandenell.
Organisationer jobbar aktivt
Könsstympning utförs oftast på flickor mellan 4-14 år, men förekommer i alla åldrar. Enligt Unicef könsstympas 3,9 miljoner flickor varje år, en siffra som kommer att stiga. Flera organisationer jobbar aktivt med frågan och med hjälp av Barnkonventionen har många länder infört lagar som gör det straffbart att utföra könsstympning. En dag som internationella könsstympningsdagen är ett sätt för kommunen att ytterligare medvetandegöra det grymma ingreppet.
– När vi står på Birgittaskolan har vi bland annat en gynekolog och skolsköterska med på plats som kommer att kunna svara på frågor kring ingreppet. Vi kommer också att ge information om vad könsstympning är samt dela ut fickspeglar så att flickorna kan titta på sig själva, förklarar Anna-Karin Dandenell.
Text: Fanny Miles
