Ekonomidirektör Peder Brandt har lång erfarenhet av offentlig förvaltning, han är van att göra prognoser men den här gången är det svårare än vanligt.
– Under mina 30 i offentlig verksamhet år så har jag aldrig sett något liknande. Det är så extremt mycket som har ändrat sig på väldigt kort tid, säger han.
Med den brasklappen inlagd så finns det ändå prognoser och de ser trots allt oväntat ljusa ut – åtminstone för Linköpings kommun. Det beror till största delen på extra statsbidrag.
Lägre skatteintäkter
De siffror Peder Brandt tagit fram för år 2020 pekar på att kommunens skatteintäkter kommer att sjunka med cirka 304 miljoner kronor. Det beror bland annat på ökad arbetslöshet som leder till minskade inkomster och i förlängningen lägre skatteinbetalningar.
För att illustrera hur mycket pengar detta är för en kommun av Linköpings storlek så skulle det behövas en skattehöjning med cirka 79 öre för att kompensera bortfallet. Just nu betalar en arbetande Linköpingsbo 20 kronor och 20 öre per intjänad hundralapp i skatt till kommunen. En skattehöjning på 79 öre skulle alltså bli kännbar.
Välfärdsmiljarder
Det positiva i prognosen är att staten skickar pengar till Linköping som täcker förlusten av skatteintäkterna. Det är det som finansminister Magdalena Andersson syftar på när hon talar om statsbidrag och välfärdsmiljarder. Så långt klarar sig alltså Linköping ganska bra – åtminstone i år.
– Men det är mycket större osäkerhet om hur det blir år 2021 och 2022. Arbetslöshet täcks ju först av a-kassan, men blir den långvarig drabbar det kommunen i form av ökade kostnader för ekonomiskt bistånd. Samtidigt är jag ganska säker på att staten kommer att kompensera kommunerna. Det här går inte att jämföra med krisen på 90-talet, då var statens ekonomi mycket sämre än vad den är nu, säger Peder Brandt.
Coronakostnader
För att kunna kontrollera hur pandemin slår har samtliga förvaltningar fått i uppdrag att redovisa de extra kostnader som corona orsakat. För perioden mars till maj summeras dessa kostnader till cirka 38 miljoner kronor. Syftet med att redovisa detta är att staten lovat att ersätta kommunerna i efterhand.
– Sen är det inte säkert att vi får allt vi ber om ändå, men det är sagt att vi ska få någon ersättning i alla fall, säger Peder Brandt.
Så långt gäller prognosen Linköpings kommun. Utöver detta drivs flera verksamheter i självständiga men helägda aktiebolag. Tekniska verken är det största, följt av Stångåstaden. Intäkterna för Tekniska verken är i stort sett opåverkade av coronapandemin, medan Stångåstaden rapporterar en liten påverkan.
Värst för evenemangsverksamheten
De bolag som däremot har påverkats kraftigt är Visit Linköping & co AB, Linköping city airport AB och Sankt kors fastighets AB. För åtminstone ett av dem har pandemin lett till drastiska åtgärder.
Visit Linköping & co AB sade upp 15 anställda i slutet av april och prognosen för hela året är att bolaget gör en förlust på cirka 20 miljoner kronor. Nästan samtliga evenemang avbokades redan när regeringen förbjöd sammankomster med fler än 500 personer.
Även Linköping city airport AB har drabbats hårt eftersom flyget står stilla. Bolaget har dock lyckats sänka kostnaderna så att den ekonomiska skadan är förhållandevis liten. Prognosen för 2020 anger en förlust på 1,75 miljoner kronor. Både Visit Linköping & co AB och Linköping city airport AB hade innan pandemin som mål att redovisa ett noll-resultat, alltså varken vinst eller förlust.
Färre bilar i stan
En annan effekt av pandemin är att det kommunala bolaget Sankt Kors fastighets AB drabbats. I det bolaget finns Dukaten som sköter alla kommunala parkeringar. Eftersom pandemin gjort att folk stannar hemma har intäkterna från parkering minskat med flera miljoner kronor.
Sammantaget är dock förlusterna i dessa tre bolag små jämfört med hur stora vinsterna är i Tekniska verken och Stångåstaden. Vinsten för Tekniska verken väntas i år bli 375 miljoner kronor och för Stångåstaden är prognosen en vinst på 195 miljoner kronor.
Text: Per Olsson
