På första plats i kartläggningen placerar sig Lomma och på andra plats Norrköping. Plats 11 delar vi med Västerås, Karlstads, Göteborg och Botkyrka kommun. Bland inlandskommuner ligger vi på delad 3:e plats.
Ökningen beror enligt Linköpings kommuns miljöstrateg Erika Weddfelt till stor del på två saker. Dels antog kommunen ett klimatanpassningsprogram för hela kommunkoncernen under 2019 och dels antogs en omfattande handlingsplan för klimatanpassning under 2020.
- Verksamheten tar frågan på stort allvar och jobbar seriöst med den. Man har sett behovet bland annat efter den heta sommaren 2018 eller i samband med stora skyfall under senare år.
Integrerat
Det har blivit alltmer integrerat i den ordinarie verksamheten att tänka på de här frågorna. Områden där detta är tydligt är bland annat vid fysisk planering och vård och omsorg.
Klimatanpassningsarbetet utgår från fem fokusområden: fysisk planering och förvaltning, teknisk försörjning, människors hälsa, naturmiljö, kulturmiljö och areella näringar samt krisberedskap.
Effekter i Linköping
Sannolikt kommer det att bli fler varma dagar med värmeböljor i Linköping, men också ökad nederbörd främst under höst vinter och vår.
-Antalet skyfall förväntas bli fler och därmed riskera antalet översvämningar att öka. Det blir högre tillrinning vintertid men lägre sommartid och antalet dagar med låg markfuktighet blir färre. Detta kan exempelvis påverka behovet av bevattning och öka brandrisken.
Förväntade effekter har utgjort en förutsättning i kommunens arbete med att ta fram klimatanpassningsåtgärder.
Förebyggande klimatarbete
- Linköpings kommun har också högt fokus på att förebygga negativa effekter av klimatförändringar, det är centralt i vårt klimatarbete. Just nu håller kommunen på att ta fram ett klimat- och energiprogram som kommer att hålla ihop detta, säger Erika Weddfelt.
Linköpings kommun har sedan många år målsättningen att bli en koldioxidneutral kommun 2025 och det finns även sedan tidigare en handlingsplan för att jobba med detta.
Det är IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring som har kartlagt Sveriges kommuners klimatanpassningsarbete sedan 2015.