I en tidigare artikel har vi berättat om Ostlänken och den stadsomvandling som kommer att genomföras i Linköping (se länk längre ner). En av dem som har Ostlänken på sitt skrivbord är projektledaren Anna Lamberthz. Hon började sin tjänst i augusti 2021. Det var ett uppdrag som lockade henne starkt.
– Jag har följt Ostlänken sedan jag pluggade till byggnadsingenjör på KTH i början av 2000-talet. Som född och uppvuxen i Linköping är detta det häftigaste man kan få jobba med i byggbranschen.
Innan Anna kom till Linköpings kommun arbetade hon på Skanska i flera omgångar, både i Stockholm och i Linköping. Hon har också jobbat på Region Östergötland med byggprojekten på Universitetssjukhuset.
Anna Lamberthz, projektledare.
Foto: Crelle Photography
I Ostlänken-satsningen samarbetar hon främst med ett tiotal kollegor på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. De flesta jobbar med planering och hör till stadsplaneringsavdelningen.
– Men vi arbetar allt mer med frågor om själva genomförandet och de kompetenser som finns på stadsmiljöavdelningen. Detta eftersom vi behöver anpassa staden inför Ostlänken. Vi ska ha en härlig stad när allt är färdigt, men vi har många år av byggnation framför oss. Vissa saker behöver vi högst troligt göra innan järnvägen byggs, för att ha en fungerande stad.
Utbyte med andra aktörer
Anna berättar att en vanlig vecka för arbetsgruppen är ganska inrutad och innehåller flera möten, till exempel med Trafikverket. Medan Trafikverket ansvarar för själva järnvägsanläggningen så ansvarar kommunen för att anpassa staden till anläggningen på bästa sätt - och att samtidigt utveckla Linköping.
Från vänster Sofia Olovsson, projektplanerare och Emelie Greiff, planarkitekt.
Foto: Crelle Photography
Gruppen har också regelbunden kontakt med flera andra aktörer, som Tekniska verken och länsstyrelsen. Det finns även en referensgrupp med till exempel fastighetsägare, räddningstjänsten, kommunala bolag, Östgötatrafiken och Region Östergötland.
– Dessutom har vi mycket utbyte med de andra Ostlänken-kommunerna, inte minst Norrköping. Vi delar erfarenheter varje månad. Vi har även haft bra utbyte med Göteborg som bygger Västlänken, och med Uppsala som har flera likheter med Linköping.
Omvälvande projekt
Vad utmärker då Ostlänken som projekt att arbeta med? Anna behöver inte tänka länge innan hon svarar.
– Det som är roligast, men också mest utmanande, är att det inte har gjorts förut. Det är såklart nytt för oss som kommun, men också för Trafikverket. De har inte byggt nya stambanor med nya resecentrum i den här omfattningen.
Att det handlar om ett projekt som är så omvälvande för Linköping tycker Anna är inspirerande. Successivt kommer Linköping att växa i en större kostym.
– Det här blir verkligen en förflyttning. Det är en unik chans för oss att rita om delar av staden. Många andra städer gör anpassningar genom att till exempel bygga ut ett befintligt resecentrum. Vi tar ett annat grepp - det är jättekul.
Att Ostlänken då och då har ifrågasatts från olika håll är något som Anna och hennes kollegor har fått vänja sig vid.
– I långa och komplexa projekt hinner det hända saker och förutsättningar förändras. Att planeringen för kommande etapper av nya stambanor mot Borås och Malmö nu avbryts är ett exempel på det. Stationsläget i Linköping blir detsamma men vilka andra möjligheter och utmaningar som det för med sig kommer vi tillsammans med Trafikverket jobba med att identifiera under hösten.
Anna är övertygad om att Ostlänken kommer att få stor betydelse för Linköping.
– Jag tror att den kommer att sätta oss på kartan på ett helt annat sätt än tidigare. Den vidgar arbetsmarknadsregionerna och gör att allt kommer närmare.
Tidigare artikel om Ostlänken och den kommande stadsomvandlingen:
Här kan du läsa om tidigare stadsomvandlingar i Linköping:
Här kan du läsa mer om Ostlänken:
Här kan du läsa mer om stadsutveckling i Linköping:
Text: Per Conning
