Randi har tagit emot barngrupper sedan 2005 i kommunens konsthall Passagen. Här tittar de på konstutställningar och gör egna skapelser utifrån dem. För ett år sedan flyttade hon ut sin verksamhet. Sedan dess träffar hon elever och deras lärare på olika platser i centrum och ibland på deras hemskolor. De tittar på olika typer av konst och skapar bilder utifrån det de ser.
- Det är viktigt därför att de frågor som väcks i konsten är samma frågor som de grubblar över. Det kan vara känslor som rädsla och avundsjuka, och det har inte så mycket med ålder att göra, säger Randi.
Bildpedagog Randi Leirnes träffar barn och ungdomar ute i pandemitiden.
Ibland har hon även tidigare åkt ut till skolor och förskolor, men nu gör hon det jämt.
Den här veckan fick barnen på förskolan Kvarnfallet i Skeda udde besök. På den här förskolan är barnen alltid ute mycket. Den ligger nära skogen och där har förskolan därför mycket aktivitet.
Skogsbacken som man ska arbeta i den här dagen ligger bara några minuter från förskolan. Randi placerar ut vitmålade skivor, burkar som ska fyllas med vatten, penslar och färgpuckar i det torra fjolårsgräset.
- Vi har svårt att ta oss in till stan så det är en lyx att få hit Randi, säger förste förskolläraren Veronica Jonasson.
Hon och Randi enas om att detta tillhör fördelarna med Coronapandemin.
- Ja, till fördelarna hör också att man bromsar in och tar vara på det lilla. Det lilla blir det stora. Vi är alltid ute mycket, men nu går vi till skogen ännu mer. Det här är kompetensutveckling för oss förskollärare också att få se hur Randi jobbar. Vi tar tillbaka det till förskolan och delger andra det vi har lärt oss. Det vi lär oss av det här är också att man kan lyfta ut den verksamhet man normalt har inne, säger Veronica.
Tre små hus
Barnen på förskolan har i grupper byggt tre små hus. Husen har de byggt när de har jobbat med matematik.
- Det har blivit utmaningar för oss också när de vill vill ha tak och dörrar, säger Veronica.
Husen är inte riktigt klara, men för dagens ändamål spelar det ingen roll. Husen ska den här dagen placeras i naturen och inspirera barnen att måla.
Färgpucken
Randi presenterar sig och barnen presenterar sig och efter lite småprat så sätter sig barnen på var sitt sittunderlag framför var sin pannå.
Först ska de välja en färg som de ska måla sina pannåer med. Randi föreslår att om de vill ha tjock färg så kan de räkna till tio när de fånga upp färg med penseln ut färgpucken.
Snart räknar många högt; en, två, tre.
- Jag räknade till 37, säger någon.
Först målar barnen en grund. Sedan gör de ett motiv.
Någon vill genast börja måla ett motiv och blir fundersam när han får klart för sig att först ska de måla hela pannån med en färg. Han ser inte helt nöjd ut och funderar en liten stund innan han fortsätter att måla.
En del blir snabbt klara med det första momentet och ger sig ut på upptäcktsfärd bland myror som kissar och en backe som man kan springa upp och ner för.
Någon sitter kvar länge, länge och njuter av själva målandet.
- De är intressant också att se vad som händer när de får så tydliga instruktioner säger Veronica.
I naturen
Nästa steg är att grupper av barn placerar sitt hus någonstans i naturen. Inspirerade av huset måla de igen, på sin färglagda pannå. Och alla målningar blir olika.
- Alla får lyckas, alla sätt att skapa på är okey. Det visar att du duger som du är, säger Randi.
Text och foto: Eva-Karin Strand Wåtz
