Tillsammans
– Jag och biträdande rektor brukar säga att vi alltid prioriterar elever, föräldrar och personal. Vi behöver jobba på det sättet; att alltid finnas, alltid backa, alltid vara tillgängliga när vi kan. Vi kommer ingenstans utan det, säger Sara.
På Nygårdsskolan har 98 procent av eleverna utländsk bakgrund. Det innebär att man har en eller två föräldrar som inte är födda i Sverige eller som är andra generationens invandrare själva och har ett annat modersmål än svenska. Sara beskriver en skola med elever och föräldrar som bidrar med mycket kultur och kärlek för skolan.
– Det är fantastiskt att jobba här för man är väldigt engagerad som förälder, man vill vara med och hjälpa till. Det är ju skillnaden mot att jobba i andra områden där man kan hamna i “Varför gör inte skolan det här?”. Här har föräldrarna i stället en väldig tillit till våra professioner – lärare, rektorer.
Viljan att lära känna varandra, varandras kulturer och att skapa relationer är centrala delar för Sara Skagerström och hennes kollegor i arbetet. Sara har arbetat som rektor på Nygårdsskolan i tre år och menar att det krävs en vilja att jobba tillsammans för att komma någonstans. Samverkan mellan Socialtjänst Skäggetorp och skolan har fungerat väldigt bra just för att de båda funktionerna bidrar med olika idéer men har samma grundinställning.
– Relationsskapande är en av våra största paroller även i Socialtjänst Skäggetorp. Med den gemensamma grunden får man rätt fokus - vilka vi är här för, säger Tima Sheiakh, socialsekreterare. Hon har jobbat på Socialtjänst Skäggetorp sedan enheten startade i augusti 2022.
Samverkan minskar rädsla
Det förekommer viss rädsla för socialtjänsten som spätts på av en desinformationskampanj på riksnivå. Men Socialtjänst Skäggetorps nära arbetssätt i området och samverkan med olika aktörer har som mål att minska rädslan. Samverkan med Nygårdsskolan inleddes med att Socialtjänst Skäggetorp fick komma och presentera sig för all skolpersonal. De fick berätta vad Socialtjänst Skäggetorp är och vad socialtjänsten gör.
– Det kan vi ju se med facit i hand att det är flera i personalen som ringer för att be om råd eller prata med oss när vi är på plats. Det är ju det vi vill ha också, att steget mellan ska vara så litet som möjligt, säger Tima.
Även bland skolpersonalen har det funnits en viss rädsla och skepsis mot socialtjänsten, berättar Sara. Därför har skolan och socialtjänsten fått lära känna varandra, formulera gemensamma mål och tankar kring hur man vill arbeta tillsammans. Martina Peterson, som jobbat på Råd och stöd-sidan på Socialtjänst Skäggetorp sedan enheten startade, beskriver att samverkan är väldigt viktig eftersom socialtjänsten får ta del av skolans stora förtroende hos familjerna.
– Många familjer är positivt inställda till att träffa oss och ta emot stöd. Vi vet ju att det pågår viss desinformation och att vissa har en rädsla för socialtjänsten men vi upplever ändå att vi blivit väldigt välkomnade, vart vi än går och vilka vi än träffar. Tima fyller i:
– Jag är så imponerad av de familjer vi har mött, de är så modiga och vågar säga “alltså jag är rädd för socialtjänsten men jag vill att vi ska kunna lita på varandra, jag vill att vi ska kunna samarbeta”, berättar Tima.
Ett aktivt val
De som valt att jobba på Nygårdsskolan har en vilja att skapa positiv förändring, beskriver Sara. Det krävs ett visst mindset, att vara flexibel och öppen för att den ena dagen inte är en andra lik.
– Det är personer som faktiskt vill det här på riktigt och då är man också lite kreativ i hur man kommer framåt. Man har ett lösningsfokus, säger Sara.
Tima och Martina känner igen sig och belyser vikten av att komma förbi stuprören som det kan innebära att jobba inom kommunen.
– Samverkan gör att vi får en helt annan förståelse för varandras uppdrag och vad vi faktiskt kan göra tillsammans. Det jag uppskattar med det här samarbetet är att vi har eleven eller barnet i fokus. Det andra blir inte så viktigt då, utan hur vi löser det andra för att kunna möta barnet och familjen, säger Tima.
Socialtjänst Skäggetorp har också haft möjlighet att delta på elevhälsoteamets möten. Där har skolpersonalen kunnat prata avidentifierat om barn de känner oro för och bollat tankar med socialtjänsten. Hittills har det visat sig ge positiva effekter. Sara berättar.
– Vi har ju fångat upp en familj där vi tänker att vi behöver nog fråga familjen om vi kan ses tillsammans. Vi har kunnat sitta ner och prata skola och socialtjänst med föräldrarna, i stället för att vi ska knacka iväg en orosanmälan och sedan vet vi inte vad som händer. Tima fyller i:
– Och det är ju då dialogen vi hamnar i igen, att prata tillsammans.
Aktiviteter för att skapa dialog
Efter pandemin har Sara och biträdande rektor startat något de kallar föräldraråd. Dit är alla föräldrar som har barn på skolan inbjudna för att prata utifrån olika teman, till exempel det svenska betygssystemet, hälsa och friskvård (skolsköterskan) och varningssignaler föräldrar bör vara uppmärksamma på (polisen). Föräldraråden är ett sätt att fånga upp föräldrarnas behov och efterfrågan på information. Socialtjänst Skäggetorp har deltagit och pratat om sitt arbete.
– Vi utgår väldigt mycket ifrån vad föräldrarna efterfrågar och det sade de ju på första mötet, att de skulle vilja prata med socialtjänsten och höra mer, berättar Sara.
Utifrån föräldrarnas intresse för socialtjänsten Tima och Martina startat något de kallar för drop-in med soc. Det innebär att Tima och Martina bjuder in till fika, prat- och frågestund på skolan en gång varannan vecka. De föräldrar som vill är välkomna, antingen för att få svar på specifika frågor eller ta en fika och prata.
– Det vi vill är att det här dropin:et ska sänka tröskeln ytterligare för föräldrarna, att faktiskt kunna komma och prata med oss, säger Martina. Sara fyller i.
Bilden av området
Martina, Sara och Tima vill gärna utmana mediebilden av Skäggetorp. Visst finns det kriminella inslag och därför ett utökat säkerhetstänk menar de, inte minst för Sara. Men känslan för området handlar om vilka glasögon man väljer att ta på sig och vilka krafter man väljer att förstärka.
– Det finns otroligt mycket gott i Skäggetorp, så mycket resurser och så mycket som inte finns någon annanstans, som är positivt. Dels den här kulturella smältdegeln som Skäggetorp är, vilket skapar en annan typ av gemenskap, säger Tima. Martina fyller i:
– I media så låter det som att Skäggetorp är en krigszon. Men man pratar inte om att det är ett väldigt fint område. Vi har aktivitetsparken, flera grönområden. Och det är mycket folk ute hela tiden, mycket folk i rörelse.
Sara funderar över valet av arbetsplats.
– Som rektor kan man ju tänka att den där skolan skulle vara kul att jobba på eller det området men det är ju här jag vill vara, så känner jag verkligen. Sedan är det ju skitjobbigt ibland (alla skrattar). Men då är det ju en styrka att vi verkligen har varandra här, vi stöttar och hjälper varandra.
– Jämfört med en helt annan stadsdel, där det inte är de här olika kulturerna, där är det ju väldigt mycket mer individualiserat, men här hjälps man åt på ett helt annat sätt, det är mer gemenskap här som är väldigt spännande att se, säger Martina.
Utmaningarna
Enligt Sara kämpar många barn - majoriteten av eleverna i en klass - med flera utmaningar samtidigt, vilket påverkar hur de presterar i skolan. Utmaningen för personalen blir att hitta lösningar som hjälper varje enskild elev framåt. Tima funderar över socialtjänstens roll, möjligheterna att skapa förtroende och jobba med familjerna i ett tidigt skede.
– En styrka med andra kulturer är att man har ett mycket större system att jobba med. Det är inte kärnfamiljen som i den svenska kulturen utan vi har mostrar och fastrar och farbröder och farmor – hela familjer.
– Och det kan ju vara både en utmaning och en styrka, säger Sara och alla skrattar.
Framtiden
Hittills har samverkan handlat om att skapa relationer och förtroende hos skolpersonal och föräldrar. Vad hoppas gruppen på att uppnå framöver?
– Nu har vi drop-in och ser hur det fungerar. Vi har ju lite tankar om hur vi kan möta elever och barn och inte landat helt i vad vi ska göra men vi har regelbunden dialog hela tiden, säger Martina.
Tima ser hoppfullt på möjligheterna som kommer med samverkan och tidiga insatser.
– Min dröm är ju att om ett par år så har vi inga orosanmälningar från Skäggetorp utan vi har bara ansökningar, vi får in stödet så pass tidigt att det aldrig går så långt som till en orosanmälan.
Gruppen beskriver att det finns en prestigelöshet i samarbetet. Alla hjälps åt för att få till det bästa stödet för familjerna. Sara funderar.
– Det går ju inte att vi kör något solo race – vi är beroende av varandra allihopa.
Text: Anna Lindström
