Psykisk ohälsa och social ångest bland elever som leder till hög frånvaro är dessvärre inte ovanligt. Utöver själva lidandet är det också lätt hänt att den drabbade halkar efter i undervisningen.
– Robotarna har haft mycket positiv effekt på både närvaro och välmående. Flera elever med hög frånvaro har blivit stärkta och peppade och lyckats ta sig tillbaka efter att under en tid kunna “vara kvar” i klassrummet virtuellt och delta i undervisningen, berättar Erik Helmersson som är IKT-samordnare på utbildningsförvaltningen.
Pionjär inom området
Förra året prisades Linköping som Europas mest innovativa stad, och ett gott exempel på nytänkande i den dagliga verksamheten är introduktionen av robotar i klassrummen. Som något av en pionjär införde Linköpings kommun för tre år sedan ett antal så kallade AV1-robotar på sjukhusskolan. Resultatet var så lyckat att man beslöt sig för att dra nytta av robotar på de kommunala grundskolorna.
Allra vanligast är det för att hjälpa elever med problematiskt hög skolfrånvaro, men även barn och ungdomar med fysisk sjukdom eller särskild begåvning har haft stor nytta av tekniken.
– När det gäller fysisk sjukdom handlar det framför allt om det sociala, att man under en begränsad tid kan behålla kontakten med kompisar och inte halka efter i skolarbetet. För elever med särskild begåvning rör det framför allt logistik. En mellanstadieelev som deltar i matematiklektioner på högstadienivå kan vara kvar i sin vanliga och socialt trygga miljö vid dessa lektioner, fortsätter Erik.
Detta är konkreta exempel på hur undervisningen kan förbättras genom nytänkande och kreativitet tillsammans med modern teknik. Och utöver dessa värden blir verksamheten samtidigt även mer kostnadseffektiv. Ett exempel visar att en elev, tack vare roboten, inte behövde gå ett tionde skolår vilket hade blivit fallet annars.
Alla som vill får inte roboten
Innan det kan bli aktuellt att få använda en klassrumsrobot sker först en frånvaroutredning. Rektor kan därefter besluta att ansöka om att få använda en robot för eleven. Det tvärfunktionella AV1-teamet gör sedan en bedömning av om det är en lämplig lösning. Det finns fall som avslagits där risken för att eleven ska vilja vara kvar hemma har bedömts som för hög. Det överordnade syftet är ju att roboten ska hjälpa eleven tillbaka till den fysiska skolmiljön, och roboten får inte bli en permanent lösning. Skulle det visa sig att en insats går åt fel håll dras den tillbaka.
Patrik Landström är områdeschef inom grundskolan. En viktig del av hans uppdrag är att vara ett stöd för rektorerna, inte minst när det gäller digitala verktyg för att stötta undervisningen.
Patrik är en hängiven vän av att dra nytta av teknikens möjligheter för att utveckla verksamheten, men betonar att digitalisering inte är något självändamål. Insatserna ska tillföra tydligt värde.
– Svensk skoldebatt på nationell nivå handlar idag mycket om att vi ska tillbaka till papper, penna och böcker. Till viss del är det relevant, men vi ska inte tveka att nyttja digitala möjligheter och då använda dem på ett ändamålsenligt sätt. Det handlar om nya sätt att tänka, om att vara beredda att förändra vårt sätt att agera samt inte minst om att våga testa! Det gör vi i Linköping och det är nog därför vi lyckats skapa förbättringar som även uppmärksammats av omvärlden, avslutar Patrik.
Text och bild: Peter Ström
