I Linköpings kommun berörs samtliga förvaltningar och deras verksamheter – vissa mer och andra mindre. Kommundirektör Paul Håkansson, har som krisledande chef, ansvar för att leda kommunens insatser.
– Redan den 28 februari ökade vi krisberedskapen till nivå 2, och stabsläge. Det har gett oss värdefull tid att få bemanningen på plats, förklarar Paul.
Flera krisstaber samverkar
Under mars höjdes beredskapen till nivå 3 i kristrappan. Det innebär att krisledande chef och central krisledningsstab nu ansvarar för att inrikta och samordna kommunens övergripande åtgärder.
– Vi har ett nära samarbete med de lokala krisstaberna (sex stycken) – som leder arbetet i sina respektive verksamheter, utifrån de centrala riktlinjerna, berättar Paul.
I kristrappans två lägre nivåer hanterar förvaltningarna självständigt - eller med stöd av central krisledning – händelser som sker. Skulle krisberedskapen höjas till nivå 4 har något extraordinärt inträffat – och då flyttas det politiska beslutsfattande till krisledningsnämnden. På nivå 5 gäller höjd beredskap.
Så här ser den krismodell som kommunen arbetar efter. I mars höjdes beredskapen till nivå 3.
Planera för det oplanerade
Fredrik Rask är kommunens säkerhetsstrateg och utvecklar tillsammans med kollegorna på säkerhetsenheten kommunens krisberedskap. Deras utgångspunkt är lagen om extraordinära händelser (LEH 2006:544), vilken ställer krav på kommunens förmåga att hantera olika krissituationer.
– Vi har tre beredskapsroller i kommunen som hjälper förvaltningarna med krishanteringen; tjänsteman i beredskap (TIB), kommunikatör i beredskap (KIB) och krisledande chef. När en förvaltningschef sammankallar sin krisgrupp, dvs går upp i stabsläge, informeras också TIB, som i sin tur kontaktar krisledande chef. Är läget allvarligt aktiveras även den centrala krisledningsstaben, säger Fredrik.
I stabsläge används metoden funktionsbaserat stabsarbete.
– Vi har utbildat runt 250 medarbetare och nästa utbildningssteg var inplanerat under våren - men coronakrisen gjorde att det blev skarpt läge direkt, berättar Fredrik.
Varje stab har 10 funktioner (K1 – K10), som fördelas på fyra funktionschefer. Totalt samlas sex personer, inklusive chef och sekreterare, för regelbundna stabsorienteringsmöten.
– Hur ofta det är möte beror på hur komplex och dynamisk en händelse är, förklarar Fredrik.
Krisstabernas arbete ska framför allt bidra till att skapa en gemensam lägesbild, identifiera och genomföra åtgärder, säkerställa att arbetet ger effekt samt kommunicera kring krisen.
Krisledningen fortsätter
Kommunens alla krisstaber och verksamheter arbetar nu för högtryck med att hantera coronakrisens effekter.
– Vi fortsätter med central krisledning fram till september. Beroende på hur läget utvecklas framöver, så anpassas beredskapsnivån. Det kommande halvåret lär bli ett tufft maratonlopp för oss alla – men med gemensamma krafter, klarar vi att hålla i och hålla ut, avslutar Paul Håkansson.
Text: Fia Jerdhaf
