Har du gått i skolan? Hur länge? Vilka språk kan du? Vilka ämnen har du läst? Har du haft något jobb och vad har du gjort på fritiden? Frågorna är många under den timslånga kartläggningen, då förstaläraren Anette Althén vaskar fram hur 17-åriga Andrii Anikieiev hade det i Ukraina innan han kom till Sverige. Han har just börjat Språkintroduktion på Anders Ljungstedts Gymnasium (ALG), tillsammans med ett sjuttiotal nyanlända ungdomar från hela världen.
– Kartläggningen är första steget, för att förstå elevens förutsättningar, intressen och framtidsplaner. Även de som inte har gått i skolan har många värdefulla kunskaper och erfarenheter med sig, säger Anette.
Först till ALG
Av Andreijs svar träder bilden av en kille som gillar språk och drömmer om att arbeta som business manager när han är klar med gymnasiet. Han känns trygg, men för en del är det traumatiskt att bli intervjuade.
– En kille satt hopkrupen med axlarna vid öronen, han var så rädd. Men när han förstod att jag ville honom väl och att kartläggningen är för att kunna ge honom en så bra utbildning som möjligt och inte ett förhör sänkte han axlarna och började le, säger Anette.
Eftersom det bara är på ALG som startnivån av språkintroduktionen finns, kommer alla nyanlända elever i gymnasieålder först dit. De som är redo för nästa steg går vidare till fortsättningsnivå, på ALG eller Berzeliusskolan. För de flesta tar det ett år innan eleven har lärt sig så mycket svenska att hen kan gå vidare till fortsättningsnivån. I regel krävs flera års studier för att nå gymnasiebehörighet.
Från krig och fårvallning
Elevgruppen är långt ifrån homogen. En del har flytt kriget i Ukraina, andra har vallat får i Eritrea. En del har gått tio år i skola, andra är analfabeter. Ytterligare några har kommit till Sverige då deras föräldrar har fått jobb på Saab eller universitetet. Några har som mål att komma in på gymnasiet, andra vill bara ha ett jobb.
– Det finns ibland en förväntan från hemlandet att de ska läsa till något som ger hög status och skicka pengar. Vi hjälper dem att se att många praktiska yrken är bra jobb i Sverige och att man tjänar mycket på att vara exempelvis snickare, säger Linda Eklund, rektor på Berzeliusskolan.
Hon berättar att det finns elever som upplever en stor stress av att både jobba och gå i skolan samtidigt, för att kunna skicka hem pengar.
– De bär mycket på sina axlar, säger hon.
Lära känna Sverige
Det som inte syns i betygen – men som väger lika tungt i läroplanen – är att fostra eleverna till ansvarstagande samhällsmedborgare.
Att förstå hur Sverige är uppbyggt, våra normer och värden, är en viktig del av språkintroduktionen. Rent konkret kan lektionerna handla om hur man använder bank-id, att lyssna på skolans valdebatt eller samtala om hur många man får vara gift med i Sverige.
– Det som är självklart för oss är absolut inte det för många av eleverna, säger Paula Barton, heltidsmentor på Berzeliusskolan.
Solskenshistorier
När solskenshistorier kommer på tal börjar lärarna tala i mun på varandra. Om den nyanlände arabisktalande killen som började på gymnasiet efter bara ett år. Och han som kom till Sverige under flyktingkrisen 2015 och som idag går på KTH med högsta betyg. Om flickan som var analfabet och inte kunde högerklicka, men som nu har åtta betyg. Eller killen som det inte gick så bra för i skolan, men som sprang fram till Paula på stan och stolt berättade att han hade heltidsjobb och betalade skatt.
– Det är härligt att få vara med på deras resa och sen se att det går bra för dem. De är riktiga förebilder, det går att lyckas! Säger Paula Barton.
Text och foto: Zandra Erikshed
