Han är född och uppvuxen i Sturefors och beskriver sig själv som en i grunden lugn och eftertänksam person.
- Jag kanske har fasligt mycket åsikter om saker och ting, men jag skriker dem nog inte rakt ut, säger Erik Adolfsson och ler.
Samhällsutveckling och politik har alltid intresserat honom, samtidigt som han haft en konstnärlig ådra. På gymnasiet väcktes intresset för arkitektur.
- Då såg jag att man kan jobba med fysisk planering hos kommuner. Det verkade häftigt. Och så upptäckte jag att det fanns en speciell utbildning för detta.
Erik valde därför att läsa till planeringsarkitekt på Blekinge tekniska högskola. Han beskriver utbildningen som en gren inom arkitektskrået som fokuserar på stadens skala och utveckling.
Planarkitekt i kommunen
Efter att han bland annat arbetat som konsult på White arkitekter började Erik jobba som planarkitekt i Linköpings kommun för elva år sedan. I den rollen har han lett utredningar om vad som är möjligt och lämpligt att bygga på olika platser.
När han klev på uppdraget som stadsarkitekt sommaren 2021 var många av uppgifterna redan bekanta.
- Sedan har ju alla människor olika kvaliteter och intressen. Jag har dragits till planer och ärenden som har beröringar åt det kreativa hållet, och jag har haft många idéer. Så det kändes fantastiskt att få den här chansen - att få spelutrymme för den ådran. Och jag tycker om att jobba för våra medborgare, för det allmänna och för demokratin.
Uppdraget som stadsarkitekt handlar till stor del om att skapa möjligheter för en bra stadsutveckling. I det arbetet får Erik vara med i nya forum och se andra delar av samhällsbyggnadsprocessen än tidigare.
- Nu arbetar jag närmare besluten och kommer i viss mån in i ett tidigare skede.
När det gäller det vardagliga arbetet på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen är han angelägen om att medarbetarna peppar varandra.
- Det kanske finns en bild av en stadsarkitekt som en auktoritär figur, som alla ärenden ska gå genom. Men vi är flera som har liknande kompetens. Det gäller att ta tillvara det och att samarbeta. Mitt jobb handlar mycket om att gjuta mod i kollegorna: “det där beslutet kan du avgöra, för det är du som är insatt i frågan”.
Miljöer som attraherar
Arkitekturens betydelse för staden handlar enligt Erik både om de konstnärliga kvaliteterna och om hur stadens rum utformas och fungerar. Detta inverkar i sin tur på platsens attraktionskraft - om människor och företag vill etablera sig i Linköping eller inte.
Om det finns något recept för hur man bygger en attraktiv stad så menar Erik att det till stor del handlar om att skapa miljöer som attraherar våra sinnen både på håll och nära.
- Vi dras till miljöer där vi får många intryck, där vi kan betrakta andra människor och uppleva spänning och variation.
I december 2017 klubbade kommunfullmäktige igenom ett arkitekturprogram för Linköpings innerstad. Erik var delaktig i att ta fram programmet som ska förbereda Linköping för att bli en större stad.
En av principerna i programmet är att bottenvåningarna i husen som byggs bör vara öppna mot gatan och innehålla kommersiell och publik verksamhet. Det ska öka gatans offentlighet och attraktivitet. Även om flera butiker har stängt på senare år - i takt med att e-handeln har ökat - så menar Erik att denna princip ändå är viktig. Men lokalerna kan behöva vara mer flexibla. De måste inte innehålla butiker.
- Vi är sociala varelser och vi är beroende av den fysiska miljön som vi promenerar runt i. Vi behöver trivsamma miljöer att leva och verka i. Sedan är det kanske av underordnad betydelse om det är järnaffär, kafé eller kontor i husens bottenvåningar. Det ska kunna variera över tid.
Stort intresse
Intresset för att bygga i Linköping är stort. Ett projekt som har färdigställts på senare tid är kvarteret Eddan vid Drottninggatan. Det projektet utvecklades parallellt med arkitekturprogrammet och speglar mycket av programmets nyckelord.
- Det är verkligen ett exempel på arkitektur som är “berörande, robust och användbar”. Här ser man också betydelsen av bottenvåningarnas utformning. Oavsett om det är en lokal eller något annat så är det omsorgsfullt gjort. Genom Eddan har dessutom stadskärnan tagit ett stort kliv och blivit ett kvarter större.
Ett annat projekt är Vallastaden, där bo- och samhällsexpot “Vallastaden 2017” arrangerades. Erik Adolfsson var med och utformade det kvalitetsprogram som ligger till grund för markanvisningen i området och som uppmuntrar till kreativitet i byggandet.
Erik beskriver stadsdelen som ett fullskaligt experiment.
- Vallastaden gör inte anspråk på att vara den perfekta staden. Det är snarare en stor labbverksamhet som vi kan dra nyttiga slutsatser från. En del saker kan vi ta med oss i arbetet med områden som Folkungavallen eller Djurgården.
Erik Adolfsson i Vallastaden.
Foto: Jeppe Gustafsson
Hur staden utformas kan väcka många känslor. Inte sällan har Linköpingsborna åsikter om olika byggprojekt. Ett återkommande tema är förtätning av staden på bekostnad av gröna ytor.
- Det är naturliga reaktioner, och det är inget som vi rycker på axlarna åt. Vi behöver göra avvägningar så att vi kan behålla och utveckla grönska - vilket vi också gör - samtidigt som vi behöver bygga mer och kanske leva lite tätare och effektivare. Staden förändras hela tiden.
När Erik inte arbetar brukar naturen locka. Om det är snö åker han gärna skogsskidor.
- Jag tycker om att vara ute i vildmarken och i lugnet. Jag samlar kraft i naturen. Och så påtar jag lite med mina fingrar, som jag åtminstone vill ska vara gröna.
Text: Per Conning
