Det började i moll med svåra tider för alla de småföretagare som har sin verksamhet i närheten av Kinda kanal. Coronapandemin gjorde att affärerna gick trögt.
– Jag led med alla duktiga entreprenörer i våras och det vi då kan göra som en offentlig aktör är att försöka öka attraktionskraften för hela kanalen, berättar hon.
Marknadsföringen växlades upp och en kampanj som egentligen var planerad för att locka tyskar styrdes om och blev mer lokal. Om det är annonser eller bara det faktum att svenskarna semestrar hemma som gjort skillnad är svårt att veta. Men helt klart har kanalen fått ett uppsving.
– Det märks att det är en speciell sommar, det är jättemånga som är nyfikna på kanalen. Det är cyklar, husbilar och folk som rör sig längs kanalen och så förstås båtarna.
Kinda kanal, alldeles ovanför slussen i Tannefors.
Ett sätt att mäta är hur många som besöker deras hemsida och där syns en ökning. Ett annat mått är hur många som slussar och där finns flera rekord.
– Vi har haft flera dagar i slussen i Brokind med rekordmånga båtar på en dag.
Snart 150 år
Pengar är däremot en dålig mätare för just AB Kinda kanal. Grunden för bolagets existens är att bevara det snart 150-åriga byggnadsverket med sina handdrivna slussar. Pengarna kommer till största delen från ägarna; Region Östergötland, Linköpings kommun och Kinda kommun.
Karin Nybrolin ser Kinda kanal som en liten del av en större helhet.
– För oss handlar detta om att göra hela regionen till ett relevant besöksmål. Det måste finnas flera mål inom en region för att locka besökare utifrån till hela vår besöksnäring. Kinda kanal är en av flera aktörer som tillsammans kan locka människor till Östergötland, säger hon.
Siffrorna över hur många båtar som slussat sig genom kanalen presenteras efter att säsongen är slut.
Andra försöket lyckades
Kinda kanal går genom sex sjöar. Mellan dessa används dels Stångån, dels sträckor som är grävda.
Kanalen, så som den ser ut i dag, stod klar år 1871, men redan i början av 1800-talet gjordes ett försök att bygga. Det blev då en sluss mellan Stora Rängen och Järnlunden vid Brokind, men den rasade år 1813. Därefter dröjde det ända till 1860-talet innan planerna åter fick liv.
Text och foto: Per Olsson
