Lokaliseringen för Vallastaden var ett medvetet val. Platsen skulle bidra till att knyta universitetet och Lambohov närmare centrala Linköping. Syftet var att bygga en attraktiv stadsdel som för människor från alla delar av Linköping.
– Det tar tid innan en stadsdel får en struktur. Nyproduktion är alltid dyrt och därför är det först efter 40 år eller mer som vi kan utvärdera våra stadsdelar. Förutsättningarna för att Vallastaden ska locka till sig personer från alla socioekonomiska målgrupper finns, men vi kan inte se effekten riktigt ännu, säger Erik Adolfsson, stadsarkitekt i Linköpings kommun.
Det byggs fortfarande i Vallstaden och stadsdelen sträcker sig bortåt mot Lambohovsleden.
Stadsdelar behöver tid
Många år har gått sedan Vallastaden Expo 2017. Parken runt bäcken har vuxit upp och mellan kvarteren har de tidigare så tunna träden börjat stabilisera sig. De sista tomterna är upplåtna och håller på att byggas. Planen framåt är att Vallastaden ska sträcka sig ända fram till Lambohovsleden.
– Bebyggelsen kommer att tassa fram längs bussgatan som ligger som en ryggrad genom stadsdelen. Men det krävs detaljplanering och kommer dröja några år innan det är byggt ända fram till leden, säger Erik Adolfsson och fortsätter:
– En stadsdel som får utvecklas under tid blir oftast en bättre stadsdel.
Kulvertlösning
Erik beskriver Vallastaden som en experimentverkstad där kommunen har kunnat vara lite mer tillåtande än i andra områden. Under marken ligger kulvertar som gör att vägarna inte måste grävas upp vid exempelvis läckor eller andra for mer av lagning. Kulvertlösningen har bidragit till att det går att bygga tätare.
Arkitektsverige besöker ofta Vallastaden i inspirationssyfte och parkerna har vunnit priser. Men stadsdelen har inte bara hyllats. Erik nämner att vid kommande utveckling kommer de att markanvisa på ett annorlunda sätt och ha andra upplägg för exempelvis omhändertagande av gemensamhetshusen Felleshus.
– Vallastaden är ett bra exempel på hur man kan bygga tätt och smart för att uppnå sociala kvaliteter och nyttja marken resurseffektivt. Men i de enskilda byggprojekten varierar till exempel miljömässig kvalitet och bygg- och materialkvalitet, från högt till lågt. I dag hade vi anordnat markanvisningstävlingar annorlunda och mer sett till goda helhetslösningar för att få en högre grundnivå i de avseendena.
Text och foto: Fanny Miles