– Näringslivets förutsättningar i Linköping har varit ett av de sex områden som politiken prioriterat under den här mandatperioden. Vi har därför haft ett målmedvetet och fokuserat arbete i kommunens olika förvaltningar och bolag runt den frågan och det har gett ett tydligt positivt resultat, säger Niklas Borg (M), kommunalråd och förste vice ordförande i kommunstyrelsen.
En annan framgångsfaktor har varit en bättre dialog mellan kommunen och näringslivet med geografiska företagsträffar, strategiska branschmöten och ämnesspecifika företagsträffar.
– Återkopplingen från näringslivet har varit väldigt bra. Det märks att företagarna nu tycker att det är meningsfullt att delta i till exempel ett branschmöte, säger Niklas Borg.
Kommunens myndighetsutövning är ett förbättringsområde som sticker ut positivt tack vare ett systematiskt arbete med ett lokalt NKI-råd (NKI betyder Nöjd Kund Index). Samtliga parametrar som mäts har fått ett högre betyg. Rådet startades 2018 och varje månad följer cheferna för de olika myndighetsområdena upp hur företagen uppfattar kommunens service och bemötande för att hitta utvecklingsområden för ett bättre företagsklimat. Idag är insiktsmätningen väl inarbetad i det interna kvalitetsarbetet.
– Men det betyder inte att vi är nöjda. Vi på Näringsliv och Tillväxt fortsätter att mäta, påminna och återkoppla. Vad säger nu kunderna? Vad var det som inte fungerade? Allt i god samverkan med avdelningscheferna, säger Louise Felldin, näringslivsdirektör.
Linköping har tillsammans med övriga större kommuner i Sverige stadigt dalat i rankingen sedan de fina noteringarna under 2000-talet. Men för fem år sedan bröts trenden. Linköpings kommun har, under dessa år, klättrat från plats 149 till 94. Det innebär dock inte att arbetet på något sätt är klart, det finns mycket kvar att utveckla.
– Vi måste till exempel förbättra våra upphandlingar. Här pekar kunderna bland annat på brist på information och otydliga mallar. Det är ett arbete som redan pågår men vi är långt ifrån i mål, säger Louise Felldin.