Vanliga frågor och svar om familjehem

Det finns ingen åldersgräns och vi välkomnar familjer i olika åldrar. Din ålder kan påverka vilket barn du tar emot, till exempel brukar lite äldre familjehem inte matchas med våra yngsta barn. Det beror på att man åldersmässigt ska kunna vara förälder till barnet.

De flesta av våra familjehemsföräldrar är mellan 25 och 60 år.

Ja! Det är inget hinder och vi har behov av fler familjehem, både ensamstående och par. Det är viktigt att du som ensamstående familjehem har ett nätverk som kan stötta dig praktiskt och känslomässigt. Ibland kan man få vänta längre på att få ett barn som passar som ensamstående, då vissa uppdrag kräver två vuxna i familjen. 

Ja, i regel kan man det. Man behöver ha ett jobb med viss flexibilitet och kunna ta ledigt för t ex möten. I början av en placering kan en förälder behöva vara hemma och ersätts då av socialtjänsten för lönebortfall, det gäller främst barn under skolåldern.

Ja, barnet behöver ha ett eget rum. Riktigt små barn behöver inget eget rum, men det måste finnas ett rum som barnet kan flytta in i när han eller hon blir äldre. 

Har man inte tillräckligt med plats hemma för att bli familjehem kan kontaktfamilj vara ett alternativ. För kontaktfamiljer har vi inte samma krav på eget rum eftersom barnet bara bor hos er på helgerna. På den här sidan kan du läsa mer om att bli kontaktfamilj:

Nej, det behöver man inte. Men i första hand söker vi familjer inom två timmars bilresa till Linköping, för att underlätta kontakten mellan barnet och dess nätverk (föräldrar, vänner) samt mellan socialtjänsten, familjehemmet och barnet.

Nej, det krävs ingen speciell utbildningbakgrund eller erfarenhet för att bli familjehem. Det viktiga är att man är en stabil person och att man lever ett tryggt och harmoniskt liv, där ett barn kan erbjudas en god tillvaro och få god omsorg. 

Anledningen till att ett barn behöver bo i familjehem är att barnets föräldrar inte klarar av sin föräldraroll, av olika anledningar. Barnen kan vara i åldern 0-19 år och har såklart olika personligheter och behov. Det alla de här barnen delar är att de tvingats separera från sina föräldrar. Reaktionen på den separationen är individuell. Vissa barn är märkta av sin uppväxtmiljö och det kan avspegla sig i deras beteende.

Nej, det är sällan man från början vet säkert om ett barn kommer att stanna i sitt familjehem resten av uppväxten eller om det blir för en kort period. Eftersom lagen säger att man alltid ska verka för en återförening mellan barnet och föräldrarna, ska man alltid sträva mot det målet.

Men i vissa fall, där föräldrarnas brister beror på saker som är svåra att förändra och prognosen därför är dålig, kan man ändå redan från början säga att barnet med största sannolikhet kommer att bli kvar i familjehemmet.

Utgångspunkten är att varje barn ska ha kontakt med sina föräldrar. För varje barn görs en individuell umgängesplan som bland annat innehåller hur ofta och var barn och föräldrar ska träffas. Planen utformas efter barnets behov och föräldrarnas förutsättningar. 

Ja, som familjehem kan man ha önskemål om exempelvis ålder och kön och vilket barn som skulle fungerar bäst ihop med familjen. När vi matchar vilket barn som passar i vilken familj tar vi hänsyn till barnets behov, familjehemmets resurser och familjehemmets önskemål. Har man väldigt snäva önskemål kan det bli svårare för oss att matcha er med ett barn och därför dröja längre innan ni får en familjehemsplacering. 

Vid en familjehemsplacering brukar man tala om det tredelade föräldraskapet. Det innebär att föräldrarna, familjehemmet och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för att barnet ska ha det så bra som möjligt. Den dagliga omsorgen sköter familjehemmet, medan barnets föräldrar fattar beslut om vissa frågor. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att barnet har det bra.

När ett barn har bott i sitt familjehem i två år ska socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka till Tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Men socialnämnden kan överväga vårdnadsöverflyttning närsomhelst under placeringstiden, även tidigare än två år. 

Vårdnadsöverflytt syftar till att förhindra att ett barn som har rotat sig i ett familjehem blir uppryckt från en miljö där barnet har funnit sig tillrätta och känner en större trygghet och känlsomässig förankring än i sitt föräldrahem. 

Familjehemmet får regelbundet stöd av sin familjehemssekreterare. Det kan handla om råd kring situationer som uppstår i barnets liv, stöd i samverkan med barnets föräldrar eller egentligen vad som helst som rör rollen som familjehem. Vi behov kan man få extra stöd från vår familjehemskonsulent som arbetar även efter kontorstid. Man kan också få extern handledning av exempelvis psykolog. Om behovet uppstår kan ett familjehem ibland få avlastning av en annan familj.

Linköpings kommun tillhandahåller en grundkurs för alla blivande familjehem. På utbildningen tar vi upp olika frågor som är viktiga att känna till då man blir familjehem. Bland annat talar vi om hur ett nytt barn påverkar familjen, anknytningsfrågor, sorger och separationer, umgänge med föräldrar, samarbetet med socialtjänsten och lagstiftningsfrågor.

Att vara familjehem är ett uppdrag med stort ansvar och som ger rätt till en skälig ekonomisk ersättning. Ersättningen ska spegla det arbete som uppdraget medför och består av en arvodes- och en omkostnadsersättning. Arvodesdelen är beskattningsbar och pensionsgrundande och utbetalas för familjehemmets insats. Omkostnadsdelen ska täcka de utgifter familjehemmet har. Linköpings kommun följer SKRs rekommendationer för ersättning, som du kan läsa mer om här:

Socialtjänsten gör minst två hembesök per år för att träffa barnet. Familjehemmet har en egen handläggare som regelbundet ger handledning, råd och stöd. 

Ett jourhem tar emot barn för korta, tillfälliga placeringar (upp till 6 månader), medan ett familjehem tar emot barn för långsiktiga placeringar.

Det finns vissa skillnader i vad som krävs för att bli jourhem respektive familjehem. I ett jourhem ska det finnas två vuxna och man ska bo nära Linköping, medan uppdrag som familjehem går bra att ha som ensamstående och du kan bo lite längre bort.

På den här sidan kan du läsa mer om vad det innebär att vara jourhem:

Ingen, det är samma sak. Ordet fosterhem ersattes på 80-talet av familjehem och används inte längre i officiella sammanhang.