Sökte vård för smärtor, men ingen såg ångesten

Marita började sin karriär som sjukvårdsbiträde. En dag blev hon beordrad att hoppa in på psykakuten och blev helt förskräckt av hur det var. Då hade hon ingen kunskap om psykiska ohälsa, men läste på och började sedan jobba inom socialpsykiatrin på olika stödboenden. Marita var även med och startade det första stödboendet i Ryd, och där jobbade hon sedan i 16 år.

– Men Marita har också en egen historik av psykisk ohälsa. Hon beskriver sig själv som en högkänslig person och när hon var i skolåldern blev hon dessutom mobbad på grund av att hon var överviktig. När Marita växte upp fick hon även se hur hennes mamma påverkades av hjärtproblem. Kanske var det där som Maritas hälsoångest började.

Var med i TV

Som vuxen var Marita med i Toppform, ett gammalt TV-program med inriktning på hälsa, friskvård och träning. Där fick hon hjälp med både sin hälsoångest och övervikt.

Jag brukar skoja och säga att jag har haft allt utom prostatabesvär. Jag sökte vård för det mesta. Jag kunde ringa cancerlinjen, tog tester hos reumatolog och gick till vårdcentral, men det var ju aldrig någon som hittade något. Och ingen såg ångesten. Men i Toppform fick jag träffa en psykolog och hon gav mig jättebra verktyg. Och ju mer jag tog hand om min kropp desto lättare blev ångesten. Idag är det mycket bättre, säger Marita.

Välkomnar en dotter

En vacker dag 1991 får Marita och hennes man en frisk liten dotter. Hon växer upp i ett tryggt och kärleksfullt hem. Emelie är dock bara nio år gammal när hennes mormor blir sjuk i cancer och går bort. Det tog hårt på henne och hon börjar tro att det var sitt fel.

Sedan dess och fram till ungefär 20 års ålder brottas Emelie med psykisk ohälsa. Till en början försökte Marita själv, med sin erfarenhet i bagaget, att stötta Emelie. Men när dottern en dag försöker ta sitt liv, insåg Marita att dottern behöver annan hjälp. Hon börjar gå till samtalsmottagningen Unga vuxna och sedan öppenvården inom psykiatriska. Där fick hon ett fantastiskt stöd och det, tillsammans med att hon började medicinera, blev vändningspunkten.

Upp som en sol och ned som en pannkaka

Men Emelies tillfrisknande kom med ett pris. Marita drabbades av en utmattningsdepression efter en lång tid av stress och oro kring sin dotters mående. Hon tvingades sjukskriva sig från sitt jobb under ett års tid.

– Allt kom ifatt mig till slut, först fysiskt och sedan psykiskt. Fantastiskt nog fanns min dotter där för mig då. Jag la inget på henne men hon såg min situation och växte med uppgiften, hon behövdes för någon, säger Marita.

När Marita började må bättre så insåg hon att det var dags att göra något nytt och bestämde sig för att plugga till vårdlärare. När hon blev klar fick hon ett jobb som utbildningssamordnare inom vård och omsorg, vilket hon jobbar med än idag.

Vill ha ett mer öppet klimat

I efterhand har Marita varit öppen om både sin egen och dotterns resa med nära och kära. Många har blivit förvånade, dels för att de inte märkt något men också för att det inte är något som man pratar om.

– Jag tycker inte att vi ska vara rädda för att prata om psykisk ohälsa, annars blir det bara värre. Man behöver stöd! Jag märker dessutom när vi har pratat med andra att det är vanligare än man tror, så varför pratar vi inte om det? undrar Marita.