Malmslätt - en fördjupning av översiktsplanen

I kommunens översiktsplan är Malmslätt utpekad som en prioriterad ort att utveckla bland annat på grund av läget nära Linköping och möjlighet till bra kollektivtrafik. Att koncentrera ny bebyggelse till vissa utvalda orter och städer är ett bra sätt att hushålla med marken och kommunala resurser och investeringar. Bostäder i Malmslätt är eftertraktade och en framtida regional pendeltågstation i anslutning till orten kan bidra med ytterligare utvecklingskraft. Generationsskiften har gjort att befolkningen har minskat i Malmslätt de senaste åren och om ingen ny utveckling sker är prognosen att invånarantalet fortsätter att sjunka.

Kommunen vill utveckla Malmslätt utifrån befintlig struktur, dels genom ny bebyggelse längs starka stråk, dels genom utveckling i de yttre närområdena.

Kommunen vill skapa förutsättningar för befintliga centrumpunkter att vidareutvecklas genom att koppla ihop centrumområdena, bättre och samtidigt öka småstadskaraktären. Ortens centrala stråk föreslås kompletteras med blandade funktioner såsom bostäder, service och centrum samt mötesplatser. Bebyggelsen inom den nuvarande strukturen föreslås främst som lägenheter och radhus.

Förutom den föreslagna utvecklingen av Malmslätt centrala delar föreslås även villor och radhus, med inslag av lägenheter väster om Björkliden och öster om Tokarp.

Det kan finnas plats för ungefär 1000 nya bostäder i Malmslätt, men exakt hur många och på vilket sätt det bör byggas inom de utpekade områdena utreds inte i översiktsplanen, utan undersöks närmare i ett detaljplaneskede. Det är viktigt att variation i bostadsutbudet i Malmslätt som helhet vägs in när orten utvecklas.

Det är svårt att svara på när i tid exploatering enligt den fördjupade översiktsplanen kommer att ske. Översiktsplanen är ett vägledande strategiskt dokument som visar på möjlig utveckling av orten på lång sikt. Nästa steg i samhällsbyggnadsprocessen är detaljplanering. Den görs när efterfrågan av att bygga bostäder, service och verksamheter uppstår. När detaljplanen är genomförd och har vunnit laga kraft kan bygglov sökas, vilket är det sista steget före en exploatering är möjlig. Översiktsplanen gäller tills den ersätts av en ny eller förklaras inaktuell.

Planförslaget bygger på en avvägning mellan möjlighet för framtida utveckling av orten, samt bevarande av jordbruksmark och tätortsnära natur som bidrar med kvaliteter för ortens invånare. Ett antal mindre och större skogsområden ingår i områden som är avsatta för ny bebyggelse, men det betyder inte att hela ytan bör bebyggas. Planförslagets inriktning är att grönstrukturen ska genomsyra ortsutvecklingen och finnas med vid framtida exploatering så att den gröna karaktären i Malmslätt med tätortsnära parker och naturområden kan fortsätta finnas kvar och utvecklas.

Planförslagets inriktning är att det ska vara enkelt att förflytta sig hållbart i Malmslätt. Målsättningen är att andelen bilresor inom orten ska minska trots att antalet invånare ökar. En trafikberäkning har gjorts för att visa på framtida biltrafikmängder när orten är helt utbyggt enligt planförslaget. Scenarier med och utan pendeltågstation har undersökts, både enligt kommunens målscenario med ökad andel hållbara resor och enligt ett scenario utifrån dagens färdmedelsfördelning med en större andel biltrafik. Beräkningarna visar att vägnätet klarar föreslagen utveckling utan stora behov av åtgärder. Om utveckling sker enligt målscenariot visar modellen att trafikmängderna minskar även när ny utveckling inkluderas.

Om biltrafiken behåller sina andelar enligt dagens färdmedelsfördelning ökar biltrafiken i viss omfattning. Generellt blir trafikökningarna störst på Kärnavägen och i Nya Ledbergsvägens östra del. En pendeltågstation vid Flygvapenmuseum medför enligt beräkningarna en relativt liten trafikökning genom orten.

Försvarsmakten anger sitt påverkansområde utifrån sin definition av maxbullernivån 80 dBA. Den geografiska avgränsningen för Försvarsmaktens påverkansområde med utgångspunkt i Lamax 80 dBA är hämtat från det befintliga miljötillståndet för Malmens flottiljflygplats (från år 2004/2008).

Försvarsmaktens hållning är att nya bostäder inte kommer tillåtas innanför maxbullernivån 80 dBA. Ny störningskänslig bebyggelse inom det område som beräknas utsättas för maximala ljudnivåer över 80 dBA bedöms medföra risk för skada på riksintressena. Risken för skada består (bland annat) i att uppförande av ny, alternativt större förändringar av befintlig, störningskänslig bebyggelse kan innebära begränsningar av Försvarsmaktens verksamhet, alternativt medföra stora kostnader för bullerisolering vid omprövning av miljötillståndet för verksamheten. Dock anger Malmens gällande miljötillstånd att Försvarsmakten ska vidta ljudreducerande åtgärder i bostäder först vid 90 dBA.

I det gällande miljötillståndet är bullerkurvan dessutom avrundad, vilket innebär att kurvan redovisar en sammanvägning av olika förekommande flygplanssorter och flygriktningar och inte den faktiska bullerutbredningen.

Kommunen tillämpar Boverkets allmänna råd 2009:1 “Flygbuller i planeringen” för militärt flyg och har därför beslutat om en inriktning att nya bostäder inte ska tillåtas innanför FBN (flygbullernivå) 55dBA. FBN är ett sätt att mäta flygbuller som tar hänsyn till de maximala ljudnivåerna genom att FBN-nivån påverkas av antalet maximala händelser, bullerstyrkan, varaktigheten och när på dygnet de inträffar.
För det civila flyget på Linköpings flygplats/Saab gäller riktvärden definierade i Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader (”Trafikbullerförordningen”). Trafikbullerförordningen anger följande för buller från (civila) flygplatser:
6 § Buller från flygplatser bör inte överskrida 55 dBA FBN5 och 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik vid en bostadsbyggnads fasad.
7 § Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik som anges i 6 § första stycket ändå överskrids, bör nivån inte överskridas mer än
1. sexton gånger mellan kl. 06.00 och 22.00, och
2. tre gånger mellan kl. 22.00 och 06.00.
Flyget på Malmen omfattas dock inte av Trafikbullerförordningen utan definierar bullergränsen i påverkansområdet utifrån maxbullernivån, den högsta ljudnivån som uppstår under en enda bullerhändelse.
Även om Linköpings flygplats också är en reguljär flygplats är det i praktiken Saabs testflygningar av JAS som påverkar bullerutbredningen, vilket innebär att samma flygplanstyper trafikerar både Saabs och Malmens flygplatser. Linköpings kommun anser att det är orimligt att samma typ av flygbuller från samma typ av flygplan ska omfattas av olika regelverk.
I trafikbullerförordningen innebär den reviderade synen på hälsorisker kopplat till flygbuller att 16 överträdelser över maxbullernivån 70 dBA tillåts per årsmedeldygn. Försvarsmakten baserar sitt påverkansområde på maxbullernivån 80 dBa utan några överträdelser. Linköpings kommun anser att förhållningssättet i trafikbullerförordningen bör vara applicerbart även på militärt flygbuller. Också Boverkets allmänna råd bekräftar denna inställning, där vissa undantag görs just för buller från försvarsrelaterad verksamhet i jämförelse med annat flygbuller.
Linköpings kommuns syn är därför att den avvägning mellan olika intressen med beaktande av såväl hälsorisker, flygets behov, behovet av nya bostäder och hållbar stadsutveckling som uttrycks i både Boverkets allmänna råd och Trafikbullerförordningen bör avspeglas också i förhållande till det militära flygbullret på Malmen.

Kommunen och regionen vill öka den regionala tillgängligheten till Linköpings västra delar med Mjärdevi, Universitetet och sjukhuset. En ny pendeltågstation längs Södra stambanan tillsammans med anslutande kollektivtrafik är ett sätt att öka tillgängligheten, bland annat eftersom restiden minskar. En pendeltågstation i Malmslätt finns med i kommunens översiktsplan redan 2010 och skulle ge stora mervärden för regionen och samtidigt stärka ortens centralitet. De inriktningar som presenteras i samrådsförslaget bedöms dock inte vara beroende av stationens framtida etablering.

Trafikverket planerar för och bygger ”En ny generation järnväg”, vilket innebär nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg. Ostlänken är en ny 16 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping och är den första delen av sträckan mellan Stockholm och Göteborg.

Ostlänken planeras för tåg i 250 km/timmen, så kallade höghastighetståg. Med höghastighetståg blir det möjligt att resa mellan Linköping och Stockholm på cirka en timme. Ostlänken innebär också möjligheter till förbättrad och utökad pendeltågstrafik mellan Linköping och Norrköping.

Just nu arbetar Trafikverket med en lokaliseringsutredning som ska visa var den nya järnvägen ska gå. Trafikverkets utredningskorridorer från arbetet med den pågående lokaliseringsutredningen har använts som underlag i arbetet med den fördjupade översiktsplanen inför samråd, eftersom den framtida järnvägen kan tänkas passera inom eller i anslutning till planområdet.

Eftersom lokaliseringsutredningen för den nya järnvägen inte är färdig finns inte någon korridor för järnvägen utritad i den fördjupade översiktsplanen inför samråd. Istället visar samrådsförslagets mark- och vattenanvändningskarta ett mycket större utredningsområde för järnvägen.

Planarbetet har dock varit scenariobaserat och olika förslag har diskuterats utifrån hur den framtida järnvägen kan passera orten. Planarbetet har utgått från att järnvägen skulle kunna passera Malmslätt längs E4, centralt genom orten i tunnel eller tråg eller längs nuvarande Södra stambana. 

Slutsatsen från processen är att planförslagets övergripande inriktningar i huvudsak bedöms vara detsamma oberoende passage. Planförslaget behöver dock uppdateras inför utställning av planförslaget när lokaliseringsutredningen har kommit längre. 

Inga nya kommunala ställningstaganden kopplat till utredningskorridorerna görs i den fördjupade översiktsplanen.