Utvecklingsplan för Linköpings ytterstad - ett tillägg till översiktsplanen

Området som kallas ytterstad i Utvecklingsplanen består av hela Linköpings tätort och de närmaste omgivningarna, förutom det område vi kallar innerstaden. För innerstaden finns redan en antagen utvecklingsplan sedan 2016.

Närliggande orter, så som exempelvis Malmslätt eller Ekängen, räknas som egna tätorter med egna utvecklingsmöjligheter, och behandlas därför i egna delar (fördjupningar) av översiktsplanen. Planområdet finns markerat på kartor i planbeskrivningen och i de digitala kartorna du når via länk längre upp på sidan.

Planförslaget innebär att Linköpings ytterstad ska fortsätta utvecklas inom den befintliga utbredningen. Förslaget är att ytterstaden ska fortsätta växa med fokus kring lokala centrum och de gator som knyter samman innerstaden med ytterstadens olika delar. På det viset skapas underlag för en praktisk, blandad och mer innehållsrik stad.

Att Linköpings befolkning fortsätter att växa är inte ett uttalat mål eller något som kommunen direkt kan påverka, utan betraktas som en förutsättning för planarbetet.

Linköping är en populär och attraktiv kommun och analyser av in- och utflyttningstrender och annan befolkningsstatistik pekar på att Linköpings befolkning kommer fortsätta att öka. En långsiktig prognos är att Linköping om 40 år har vuxit med nästan 90 000 invånare, till cirka 250 000 invånare.

Den förväntade befolkningsökningen innebär att det behövs fler bostäder, mötesplatser och lokaler, samt ett större utbud av service och transporter. Utvecklingsplanen anger inriktningar för hur Linköpings ytterstad kan utvecklas fram till dess. Syftet är att ha beredskap för att staden växer och de förändringar som då behövs för att fortsatt upprätthålla en attraktiv och fungerande stadsmiljö.

Utvecklingsplanen är ett tillägg till Översiktsplan för staden Linköping och utgår från de huvudstrategier som antogs i den år 2010. Huvudstrategierna säger bland annat att staden bör växa inåt och förtätas och utvecklas med mer hållbart resande. Utvecklingsplanen ger tydligare anvisningar för hur detta kan genomföras. Den utveckling och förtätning som föreslås i utvecklingsplanens förslag ökar förutsättningarna för mer praktisk stad med mer och bättre service och handel i de lokala stadsdelscentrumen, så att behovet av långa vardagsresor minskar, men ger också staden möjlighet att utvecklas med en mer resurseffektiv och turtät kollektivtrafik.

Genom att ny, tät bebyggelse utvecklas på exempelvis markparkeringar och impediment längs viktiga gator kan mycket av den grönska och luftighet som kännetecknar ytterstaden också bevaras. Om staden istället får växa utåt behövs stora ytor tas i anspråk, med risk för att staden blir mindre sammanhållen och att värdefull jordbruksmark tas i anspråk. Då tar vi inte vara möjligheten att bygga en långsiktigt mer hållbar stad.

När den nya bebyggelsen koncentreras till utvalda platser får vi bättre möjligheter att förnya och utveckla ytterstadens viktiga grönområden och naturresurser. Planförslaget vill framhålla ytterstadens grönska som en viktig och karaktärsskapande del av dess kvaliteter. Därför innehåller det strategier för hur ytterstadens grönområden ska utvecklas till mer mångfunktionella platser för att främja rekreation, idrott och motion, biologisk mångfald och fortsätta stärka viktiga ekosystemtjänster, till exempel för att hjälpa till att klimatanpassa staden. Samtidigt kan vissa grönområden i framtiden få en annan användning, framförallt sådana som exempelvis ligger kring viktiga gator.

När staden växer med fler invånare behöver stadens trafiksystem och gator anpassas så att det fortsatt går lätt att ta sig fram i staden fast vi blir fler som reser. Kommunen fattade 2010 ett beslut om att stadens färdmedelsfördelning skulle ändras, så att en mindre andel av alla resor som görs ska ske med bil (40 procent i relation till dagens cirka 60 procent). Det betyder att om fler av de som kan resa med cykel, kollektivtrafik eller något annat färdmedel än bil gör det, så kan de resor som också i fortsättningen behöver göras med bil fortsätta, utan att det blir mycket svårare att ta sig fram eller att resan tar mycket längre tid än idag.

Nej. Utvecklingsplanen anger principer för hur ett antal viktiga teman ska hanteras i den fortsatta planeringen av ytterstaden. Ett av dessa teman, ytterstadens stadskvaliteter, beskriver att de värden och kvaliteter som finns i ytterstaden idag ska tas tillvara vid den fortsatta utvecklingen. Några av dessa värden är den gröna och luftiga karaktären och äldre kulturmiljöer som finns invävda i den övriga bebyggelsen.

I planeringen av ny bebyggelse behöver varje områdes karaktär och identitet vara en av utgångspunkterna, men även möjligheten att tillskapa nya kvaliteter för framtiden. Utvecklingsplanen ger också förslag på hur ytterstadens grönområden ska utvecklas till mer mångfunktionella platser för att främja rekreation, idrott och motion, biologisk mångfald och fortsätta stärka viktiga ekosystemtjänster, till exempel för att hjälpa till att klimatanpassa staden.

Utvecklingsplanen, som är ett tillägg till kommunens översiktsplan, är ett dokument som ger vägledning på lång sikt för detaljplanering, utveckling av infrastruktur och annan planering av kommunens fysiska miljö. Översiktsplaner är inte bindande, att de är vägledande betyder att de ger riktning för hur efterföljande beslut bör tas och hur olika relevanta allmänna intressen bör prioriteras, men den medför inga direkta rättigheter eller skyldigheter till vare sig myndigheter eller enskilda. Det betyder att de förslag som utvecklingsplanen lyfter fram inte kommer att ske över en natt utan genomföras under hela planperioden. Många åtgärder är också ofta beroende av efterföljande initiativ från privata aktörer, som sedan prövas i exempelvis detaljplaner och bygglov.

Varje kommun ska ha en aktuell, kommuntäckande översiktsplan enligt plan- och bygglagen (PBL). Översiktsplanen kan aktualiseras i antingen vissa frågor, genom (tematiska) tillägg, eller i geografiskt mindre områden, genom fördjupningar av översiktsplanen (FÖP).

Tillägg till översiktsplanen kan användas för att komplettera eller uppdatera översiktsplanen, exempelvis om en planeringsfråga inte behandlas tillräckligt i befintlig översiktsplan och behöver utvecklas, eller där förutsättningarna har ändrats för en specifik fråga sedan den kommuntäckande översiktsplanen antogs.

Tillsammans med fördjupningar och tillägg ger den kommunövergripande översiktsplanen vägledning och inriktning för kommunens långsiktiga utveckling. Översiktsplaner antas av kommunfullmäktige och är inte juridiskt bindande utan vägledande.