Axel Brunskog då och nu

Belvederen

Belvederen kommer av italienskans uttryck för vacker utsikt ”belvedere”. Det 22 meter höga tornet står uppe på Kjettilberget, som en gång i tiden var Linköpings avrättningsplats.

Tornet uppfördes år 1881 av ingenjör Rudolf Ström efter inspiration från liknande byggnader, bland annat på Skansen i Stockholm. Axel Brunskogs ritning är från 1921. Han hade då fått i uppdrag att rita på en omfattande renovering av den rivningshotade byggnaden. Tornet försågs med en lanternin och kompletterades med en stor veranda med utsikt ned mot staden.

Belvederen var en populär mötesplats och utflyktsmål under många år, men med tiden falnade intresset, byggnaden förföll och verandan revs så småningom.  Efterhand insåg man Belvederens värde och kring sekelskiftet 2000 renoverades tornet i flera omgångar och kompletterades även med en ny fristående byggnad. Återigen har Belvederen en kafédel, där man också kan äta lunch.

Benzinskiosk vid Järntorget

Förslaget ritat av Lars Murgård troligtvis tidigt 1900-tal. Lars var anställd hos Axel Brunskog under en period. Från tanken med en benzinkiosk till den offentliga toalett som finns på platsen idag blir ju skillnaden att förr tankade man här, idag lämnar man ifrån sig på samma plats.

Centralbryggeriet

Här var Axel Brunskog med och ritade på förändringar och renoveringar av befintliga fastigheter 1933. Idag finns där ett stort hotell på tomten som stod färdigt 2002, före hotellet var platsen en tillfällig parkeringsplats i 10-12 år. Synd att en del av de gamla anrika byggnaderna inte gick att rädda. Centralbryggeriet hade sin verksamhet på tomten under perioden 1919-1970.  Det fanns gamla anor och historik med bryggeriverksamhet i Linköping från mitten av 1600-talet och framåt. Centralbryggeriet lever igen i annan regi och ny tappning sedan 2014 och har sin nya verksamhet placerad i Tallboda.

Delfinpalatset

Delfinpalatset ritades 1926-27 av Axel Brunskog och låg då vid Tanneforstorget. Under början av 1900-talet var det främst slaktare som sålde sina varor på torget och i folkmun kallades det därför för Köttorget. Senare användes torget främst för grönsaksförsäljning och då fick det formellt namnet Trädgårdstorget.
Huset har fått namn efter kvartersnamnet Delfinen och arkitekten har dekorerat huset med delfindetaljer. I huset fanns butikslokaler i bottenvåningen och ett antal bostadslägenheter i de övre planen. Bland annat finns en stor takterrass en trappa upp.

Delfinpalatset var sammanbyggd med den bakomliggande saluhallen, som startade sin verksamhet redan 1888. Totalt fanns det ett 80-tal handlare i kvarteret. 18-19 maj 1967 brann saluhallen ned och sedan dess har det då och då dykt upp nya försök med att anlägga en saluhall i staden. De har inte blivit särskilt långlivade.

Elementarläroverket för flickor

1883 flyttade elementarläroverket för flickor in på Klostergatan 14 och skolan inrymde 180 elever. 1903 övertog Linköpings stad ansvaret för skolan och eftersom fler elever behövde få plats så fick Axel Brunskog några år senare i uppdrag att rita ytterligare en byggnad med placering i hörnet Klostergatan/ Vasavägen. 1909 hade elevantalet ökat till 260. Ytterligare en byggnad kom till på 1950-talet.

Under många år hade Komvux sin verksamhet i huset och skolan fick på
1960-talet namnet Elsa Brändströms skola. Elsa Brändström var elev på skolan kring sekelskiftet 1900 och kom att kallas för Sibiriens ängel, för sin insats som sjuksköterska under första världskriget.

2015 öppnades skolan på nytt som skola för de yngre eleverna. Den är numera högstadium och heter nu Elsa Brändströms grundskola. Ett omfattande renoveringsarbete har gjorts av de tre huskropparna.

Folkets parkteatern

1919 fick Linköpings Folkets Parkförening möjlighet att skaffa en bit mark i Rydsskogen för att bygga en folkpark. Axel Brunskog fick uppdraget att rita byggnaderna i parken; bland annat en restaurang, dansbana och inte minst en friluftsteater. Ritningen på bilden är ett förslag till spaljé till just teaterbyggnaden, som stod färdig 1921. Vid invigningen uppfördes folklustspelet ”Värmlänningarna”.

Teaterbyggnaden byggdes om vid flera tillfällen och 1977 byggdes den då öppna teaterladan in helt. Intresset för Folkets Park dalade efterhand och så småningom beslutades att delar av området skulle bebyggas med bostäder.

2014-2015 flyttades friluftsteatern tvärs över Malmslättsvägen till Gamla Linköping. Här återfick den mycket av sin ursprungliga form från 1920-talet. Idag används teatern främst för sommarföreställningar för barn och familjer, men även för konserter.

Missionshuset

Linköpings stads missionsförening bildades 1858 och de hade lokaler bland annat på en vind ovanför ett slakthus på Djurgårdsgatan. 1876 byggdes det som kom att kallas Lutherska Missionshuset. Huset genomgick flera ombyggnationer, men den största gjordes 1924. Det är Lars Murgård som har ritat huset på delegation av Axel Brunskog. Lägg märke till att de hamlade almarna står kvar framför entrén och att det var parkering framför byggnaden redan då.

När Missionsförsamlingen byggde ny kyrka 1994 omvandlades huset först till en fritidsgård. Efter några år gjordes det om till ett kulturhus för ungdomar under namnet ”Elsas hus”. Ungdomsverksamheten ägs av Kultur- och fritidskontoret men drivs av Studiefrämjandet. Sedan 2001 delar man lokaler med Östgötateatern och ung scen/öst och då befästes "ungdomens hus” ytterligare. Kyrksalen blev teatersalong.

Elsa syftar till Elsa Brändströms gata. Vem Elsa Brändström var kan du läsa mer om under Elementarläroverket för flickor.

Slakthuset

I Linköping fanns 1906 25 yrkesslaktare och hygien och kontroll kring slakten var inte alltid den bästa. Därför beslutades det i december 1909 att ett gemensamt Linköpings slakthus skulle byggas med förbättrade villkor kring slakthanteringen. En rad byggnader uppfördes 1910-1911 och slakthuset kunde starta sin verksamhet 1912. Här slaktades redan första året drygt 15 000 nötdjur, får, getter, svin och hästar. Fem år senare hade antalet mer än fördubblats.

Ritningen på bilden är förslaget till administrationsbyggnad till slakthuset. Byggnaden innehöll bland annat direktörens kontor samt en del annan administration. I den lägre utstickande delen inrymdes en besiktningslokal för infört uppslaktat kött, den så kallade ”köttbesiktningsbyrån”. Här fanns också ett ”mikropistrum” för mikroskopisk undersökning av svinkött på trikiner.

Vid det gamla slakthusområdet i Steninge ligger idag Linköpings näst högsta hus, Tornet, på ena sidan och Scan på andra sidan. Den gamla fina administrationsbyggnaden finns kvar och inrymmer både bostäder och kontor.

Soldathemmet

1925 invigdes soldathemmet i Linköping. Ritningarna gjordes av Axel Brunskog och visar fasaden mot öster. Till höger låg kyrkorummet, i mitten och till vänster sällskapsrum, kafé m.m. Även en vaktmästarbostad ritades in.

Bakgrunden till soldathemmet finns i det faktum att regementena I4 och I5 flyttats från Malmslätt till Linköping. I närheten av förläggningarna ville man bygga en trivsam samlingsplats för soldaterna.

Soldathemmet låg utmed det som då hette Smedstadsvägen och som nu är en del av dagens väldiga sjukhuskomplex. Av byggnaden finns idag inget kvar. Skulle man peka ut platsen så är det strax intill sjukhusets norra entré.

Toalettbyggnad vid Tanneforsgatan

1921 ritade Axel Brunskog en offentlig toalett på Tanneforsgatan upp mot Stora torget. Beslutet till denna byggnation godkändes i Byggnadsnämnden av Gustaf Linden den 26 februari 1921. Idag ligger där klädkedjan Jack & Jones.

Originalritningarna är något beskurna. Alla fotografier tillhör Linköpings stadsarkiv.