Saab
Saab är idag det helt dominerande företaget i Linköping med ca 5000 anställda. Det är en i högsta grad modern industri, i framkant vad gäller teknik och militär flygplanstillverkning. De som arbetar där känner säkerligen att de arbetar på ett stort och mäktigt företag där arbetet spelar en stor roll i deras liv. Men fritiden är oftast något helt annat och skilt från arbetet. Företaget växte emellertid fram i en helt annan tid med en annan syn på förhållandet mellan arbete och fritid.
Uppkomst
Egentligen ska ursprunget till Saabs flygplanstillverkning i Linköping söker i ett annat Linköpingsföretag, ASJA (AB Svenska Järnvägsverkstädernas Aeroplanavdelning). ASJA startade redan i början av 1930-talets flygplanstillverkning här i staden.
F lygplan Ö9, ASJA i mitten av 1930-talet.
Okänd fotograf, Flygvapenmuseum
Parallellt med att ASJA hade börjat med flygplanstillverkning, grundades Saab (Svenska Aeroplan AB) år 1937, på anmodan från den svenska regeringen. Företaget skapades för att säkra tillverkning av svenska stridsflygplan och hade då sitt säte i Trollhättan.1939 köpte Saab upp konkurrenten ASJA och flyttade huvudkontoret till Linköping istället.
Etablering i Linköping - en bruksanda växer fram
Saabs etablering i Linköping innebar en brytningstid och början på en ny era. Inte bara skolfolk och officerare dominerade längre utan ingenjörerna började också märkas. Linköping hade även tidigare kvalificerade verkstadsföretag som ASJ och NAF, men nu skedde ett lyft till en ny nivå som kommit att prägla Linköping ända i våra dagar.
Cyklade arbetare, 1952.
Bild: Tidningen Östgöten, Bild Linköping
Saab växte redan från 1940-talets början snabbt och anställde hundratals nya arbetare per år. Arbetskraften rekryterade i början främst från Linköping och närområdet. Detta ledde till en relativt homogen arbetskår som efterhand kom att identifiera sig starkt med företaget. En slags bruksanda var vanligt överlag hos företag på den här tiden. Här stod det ändå lite extra, inte minst genom känslan av att man jobbade på ett företag som var framåt och låg i spetsen av utvecklingen inom sitt område. En arbetare på ett annat linköpingsföretag sade i en intervju “Saab tog på ett helt annat sätt än de andra företagen hand om och utbildade sitt folk.”
Saab växer - en stat i staten
Saabs tillväxt gjorde snabbt företaget till en maktfaktor i Linköping. Förändringar i befolkningssammansättningen, men också i stadsplaneringen gjorde sig tydligt. Tittar man på en karta över Linköping kan man fortfarande se att formen på staden är avsmalnad och anpassad efter militären i sydväst, men också efter Saabs anspråk på markområden i öster.
Linköpings form bestäms av militärens anspråk på mark.
Bild ur Generalplan för Linköping 1967
Omkring 1970 hade Saab vuxit till ett internationellt storföretag och i Linköping var ca 8 000 personer anställda i företaget och var femte länköpingsbo hade sin utkomst från Saab. Vid det här laget hade Saab även gett sig in i databranschen genom att ha datakraft i flygplanen. ”Datasaab” utgjorde under en tid en viktig och prestigefylld del av företaget innan det så småningom såldes av i början av 1980-talet.
Datasaab var en viktig del av verksamheten under en period.
Bild: Arne Gustafsson, Bild Linköping
Det här gjorde sammantaget att Saab blev något av en stat i staten. Ena benet av Saab fanns fast förankrat i Linköping, men andra benet blickade ut mot Sverige och världen. “Kom man innanför grindarna var Saab ett samhälle i sig. Praktiskt taget allt fanns där”. Intresset för att engagera sig i den lokala kommunalpolitiken var inte självklar. Kommunfullmäktiges ordförande, Lars Borg, tillika personalchef på Saab i början av 70-talet, sade att: ”På något sätt har aldrig den politiska verksamheten fått fotfäste inom Saab”.
Att skapa vi-anda
Identifieringen med det egna företaget var som sagt starkt överlag i landet, fram till 1970-talet. Nu hade den efterhand börjat lösas upp och arbete och fritid separerades mer och mer. När man gick hem från arbetsdagen lämnade man också företaget man jobbade för och gjorde annat.
Saab var ett företag i framkant. Här testas katapultstol.
Bild: Arne Gustafsson, Bild Linköping
Före föredragning av "Saabs ungdomskommitté".
Bild: Linköpings föreningsarkiv
För just Saab har lojaliteten mot företaget inte varit extra stark. Det tycks ha funnits en fascination av att man arbetat i den tekniska frontlinjen och man via byggandet av moderna stridsflygplan har haft ”en känsla av att man var en utvald del av statens hemlighet”. Det här räcker dock inte som förklaring till vi-andan utan det var också en medveten strategi redan från början att ”göra något för att den personliga som finns och som ytterligare anskaffas och utbildas skall trivas i bolaget och i staden” . Med det stora behovet av flygplan till försvaret hålls det rusta för en snabb utbyggnad där personalen också stannade kvar i företaget över tid och dessutom kände samhörighet med sin arbetsplats och staden de bodde i.
Fritid - en del av vi-andan
En del i uppbyggandet av vi-andan var personaltidningen Vips (Vi på Saab). Tidningen hade bland annat som mål att stärka gemenskapen mellan olika kategorier anställda och därigenom minska personalomsättningen. I tidningen skrev det om själva företaget och dess produktion, men också om saker som berörde privatlivet och de anställdas fritid och familjeliv.
Artikel ur personaltidningen VIPS, 1962
Saab strävade efter att företaget också skulle vara en mötesplats på fritiden. En semesteranläggning anlades i Ekängen vid Roxens strand, speciellt för saabanställda till exempel. Utbildning gavs stort utrymme. Den uppstartade industriskolan var givetvis viktig, men kurser gavs i de mest skilda ämnen, alltifrån flygtekniska kurser till språk- och livsåskådningskurser. Kulturområdet omfattar via föreläsningar, musikaftnar, filmkvällar, revyer och den livaktiga konstföreningen.
Det var dock främst via idrotten som företaget ville skapa uppmärksamhet och kitta samman de anställda. En mängd idrottsföreningar bildades och understöddes av bolaget. Mest framgångsrikt var handbollslaget, men också fotbollslaget var uppe och vände i allsvenskan. Till det ska läggas en framstående cykelsektion, en bandysektion och en bordtennissektion bland annat.
Handbollslaget 1971, ett av landets bästa.
Bild: Linköpings föreningsarkiv
Saab nummer
Samhällets allmänna utveckling av att separera arbete från fritidsmärkes ger också i dagens Saab. De flesta föreningar har lagts ned eller övergått till mer fristående form. De anställda lämnar jobbet för dagen och identifierar sig inte lika starkt med arbetsplatsen som tidigare.
Ännu idag är ändå Saab en viktig maktfaktor i Linköping, som påverkar politiska beslut och många av stadens invånare i högsta grad. Vi linköpingsbor idag, lever i en annan tid där Saabs idrottslag bara finns kvar i minnet. Vi påminner ändå om företagets betydelse för Linköping när vi på vår fritid besöker hockeytemplet med namnet Saab Arena.
Saab Arena 2024.
Bild: Dan Malmsten, Linköpings stadsarkiv
Källor
- Göran Billeson, Gunnar Elfström, Hans Nilsson, Från sockerbruk till high tech -personer som förändrat bilden av Linköping (Linköping 2008)
- Hans Nilsson (red), Linköpings historia 1900-talet, (Linköping, 1999)
- Sven Hellström, SAAB - det stora tekniska lyftet, i Vår stad Linköping, Årsbok 1998 (Hans Nilsson, red)
- Veteranklubben Saab, Saabminnen
- Linköpings föreningsarkiv
- Linköpings stadsarkiv